Nojlas
Aktiv medlem
Reflektion: Skidtillverkare & omkomna skidprofiler
När en skidprofil går bort, särskilt på grund av en olycka i samband med skidåkning, lämnar det sällan en skidentusiast oberörd. Man reflerkterar både en och två gånger över vad vi egentligen söker med sin egen skidåkning, varför man gör det. Hur mycket är min skidåkning värd egentligen? Mätt i tid, pengar, relationer och risker. Var lägger jag min nivå? När går man över gränsen från att utveckla sporten till ren idioti? Svaren är olika för alla. Alla har vi olika syn på saker, och jag tror man måste acceptera att för vissa är skidåkningen värd enormt stora uppoffringar.
Främst tänker jag på skidåkarna Shane McConkey och Doug Coombs. Vi vet alla att de var stora pionjärer och legender inom skidvärlden, var och en på sitt sätt.
Jag tror nog att alla har ägnat en tanke åt dessa skidåkares familjer och vänner som nu lämnats med ett tomrum.
Stor heder till alla dessa personer och företag som samlat in bidrag, stora och små, för att stötta dessa familjer.
Vad jag vill komma till, är att jag reagerar lite på skidtillverkares (i dessa fall K2) sätt att lansera produkter till minne av varje person som omkommer. Visst, pengarna går till ett fint ändamål, och det tycker jag är ett fantastiskt fint initiativ.
Men om man synar denna välgörenhet i fogarna, så kommer man aldrig ifrån att tillverkaren gör sig själv den största tjänsten. Visst, vinsten av skidorna, eller en viss summa per skida (eller annan produkt) går till välgörande ändamål. Även om tilverkaren skänker HELA vinsten, så kommer vi inte från att vinsten är en bråkdel av pengarna, resten av pengarna smörjer den interna organisationen, leverantörer och butiker. Dessutom får man rejäla gratisannonser när dessa produkter lanseras, och varumärket får ett fint anseende, något som hade kostat miljontals kronor att skapa annars.
Jag är själv inte klok nog att avgöra om detta är rätt eller fel, därför vill jag skapa en öppen debatt kring detta.
Visst vill vi alla gärna bidra till välgörenhet, speciellt när ändamålet är till något som ligger en lite extra varmt om hjärtat. Men är det etiskt korrekt att "åka snålskjuts" på uppmärksamheten och göra ekonomisk vinning av det?
Fakta är ju att vinsten för det tillverkande företaget; X kr från Y antal skidor är en väldigt liten summa pengar när man väljer en dyr puderskida med låg produktionsvolym och ofta låg vinstmarginal.
Vad jag hade velat se är att någon skidtillverkare börjar årligen avsätta X antal % av hela omsättningen eller företagets vinst, inte vinsten från en specifik modell. Alternativt att någon startar en oberoende fond till stöd för alla omkomna professionella friåkare och samtidigt slänger in någon miljon USD eller två. DÅ börjar vi snacka välgörenhet.
Främst tänker jag på skidåkarna Shane McConkey och Doug Coombs. Vi vet alla att de var stora pionjärer och legender inom skidvärlden, var och en på sitt sätt.
Jag tror nog att alla har ägnat en tanke åt dessa skidåkares familjer och vänner som nu lämnats med ett tomrum.
Stor heder till alla dessa personer och företag som samlat in bidrag, stora och små, för att stötta dessa familjer.
Vad jag vill komma till, är att jag reagerar lite på skidtillverkares (i dessa fall K2) sätt att lansera produkter till minne av varje person som omkommer. Visst, pengarna går till ett fint ändamål, och det tycker jag är ett fantastiskt fint initiativ.
Men om man synar denna välgörenhet i fogarna, så kommer man aldrig ifrån att tillverkaren gör sig själv den största tjänsten. Visst, vinsten av skidorna, eller en viss summa per skida (eller annan produkt) går till välgörande ändamål. Även om tilverkaren skänker HELA vinsten, så kommer vi inte från att vinsten är en bråkdel av pengarna, resten av pengarna smörjer den interna organisationen, leverantörer och butiker. Dessutom får man rejäla gratisannonser när dessa produkter lanseras, och varumärket får ett fint anseende, något som hade kostat miljontals kronor att skapa annars.
Jag är själv inte klok nog att avgöra om detta är rätt eller fel, därför vill jag skapa en öppen debatt kring detta.
Visst vill vi alla gärna bidra till välgörenhet, speciellt när ändamålet är till något som ligger en lite extra varmt om hjärtat. Men är det etiskt korrekt att "åka snålskjuts" på uppmärksamheten och göra ekonomisk vinning av det?
Fakta är ju att vinsten för det tillverkande företaget; X kr från Y antal skidor är en väldigt liten summa pengar när man väljer en dyr puderskida med låg produktionsvolym och ofta låg vinstmarginal.
Vad jag hade velat se är att någon skidtillverkare börjar årligen avsätta X antal % av hela omsättningen eller företagets vinst, inte vinsten från en specifik modell. Alternativt att någon startar en oberoende fond till stöd för alla omkomna professionella friåkare och samtidigt slänger in någon miljon USD eller två. DÅ börjar vi snacka välgörenhet.
Senast ändrad: