Reflektioner över skidor vs. skidåkare

[Coleburn]

Har nu återupptagit skidåkningen efter en paus på 10-15 år, och har i princip helt missat carvingrevolutionen. (Ja, mina senaste skidor var ett par Rossignol 7S, dvs ungefär samtida med Pernilla Wibergs storhetstid. Har nu hyrt och testat diverse olika pistskidor i övre segmentet, dock ej för hårda, och börjar väl så småningom greppa konceptet...åtminstone när det inte är tok-brant och isigt. Det är för övrigt en helt annan diskussion som det finns andra utmärkta trådar om.)

Det som däremot slår en efter 5 skiddagar, visserligen i Romme som jag inte vet om är speciellt representativt, är att:

100% av alla skidor som säljs idag är carvingskidor.
(minst) 80% av alla skidåkare man ser åker _inte_ carving, och då räknar jag självklart inte barn, nybörjare som åker i jeans eller snowboardåkare.

Frågan, om det nu finns en fråga i en allmän filosofisk diskussion, är varför?
Dvs. varför säljs bara carvingskidor när de flesta 'söndagsåkare' ändå aldrig carvar?

Det skulle vara kul att höra vad skidlärare eller kanske framför allt skidförsäljare har för argument till detta, men även 'vanligt folk' är naturligtvis välkomna med åsikter. (skidlärare är ju så klart lite partiska, eftersom de vill sälja lektioner )

Jag köper inte att 'de nya carvingskidorna är så lättsvängda'. Numera är ju 'standardlängden' på pistskidor 20-30 cm kortare än innan carvingen kom, men för 'sladdare' så är definitivt ett par 30 cm för korta gamla plank minst lika 'lättsvängda', så något annat argument måste finnas.


Förklara gärna för en som varit borta för länge från backarna

/Nicke

 

[Setermaan]

En stor anledning är väl att en köpstark grupp: Stockholmare/turister ofta vill ha det senaste även om det ligger över deras förmåga/behov.

Man får ju även anpassa åkningen lite efter underlag/lutning, om du försöker köra skärande carvingsvängar i en puckelbacke eller väldigt isig/knölig pist så far du ju oundvikligen ut på äventyr. Man kan ju inte konsekvent carva överallt (jag är ingen portfantom så jag gör det inte i alla fall...)

Slutligen så har ju Nordica med flera börjat göra raka Offpistskidor, men det är väl inte vad du söker om du ska racea i pisten.

 

[balanselius]

En gissning är att många lägger mer pengar på materialet än på skidlektioner, men det är väl inte unikt för skidåkning. Sen finns andra problem, ska man göra korrekta carvingsvängar behövs det i många fall massor av utrymme och förmåga att hantera hastigheten. Är man någorlunda hänsynsfull är det svårt att pressa sina carvingskidor som man önskar. Veckoturister tenderar också ofta att ha begränsad fysik för orka ligga och pressa på ordentligt vilket talar för ett mindre ansträngade hasande istället.

Hade tillverkarna fortsatt sälja "raka" skidor hade de säkerligen sålt sämre då de inte erbjöd något nytt.

Carvingskidor är jättelätta att svänga på om man förstått tekniken, men som du så riktigt upptäckt så är det där det brister.

OT: majoriteten av bildäck som säljs idag är höghastighetsgodkända lågprofildäck som framförs på hastighetsbegränsade vägar av förare helt utan tävlingsambitioner...

 

[Blackriverpaint]

Ok, den gruppen vi talar om är människor som inte carvar men har carvingskidor. Min mor är ett praktexemplar pà detta sà vad har carvingskidorna gjort för henne. Hon har helt enkelt slutat fà felskär av typen dà skidan gàr rätt ut vilket gör att hon känner sig betydligt tryggare när hon àker. Sà personligen tycker jag att skidorna är just mer lättsvängda i det avseendet och anser det vara ett legitimt argument. Jag är varken skidförsäljare eller skidlärare men ändà mer intresserad av skidàkning än genomsnittsskidàkaren.

 

[Nojlas]

Det är kanske bara jag som tycker så här, men ÄR inte en carvingskida mer lättsvängd i sladd än en icke-carvingplanka? Känns på nått sätt som att den fetare toppen i förhållande till midjan får mer grepp om underlaget än resten av skidans kant, vilket gör att skidan "kommer runt" lättare när svängen väl är påbörjad.

När det kommer till konsumentbiten så vill ju folk ha bra grejjer och det är inget konstigt med det. Man vill även ha grejjer att utvecklas med så man inte behöver köpa nya prylar hela tiden.

Att folk sen är för stolta eller snåla för att ta en lektion är deras eget problem.

 

[MnO]

Jag håller med Noljas här.

Bland de åkare som inte utnyttjar en carvingskidas egenskaper till fullo är det ändå väldigt vanligt att åkaren initierar svängen med hjälp av skärningen för att sedan övergå i en sladdande sväng. Även om man inte ligger i skär med skidan så strävar ändå en skuren skida runt i svängen om den kantas/sladdas "nära" ett skär. Plockar du godtycklig semesteråkare som inte får till ett rent skär på en hel dag och byter skidor på dennes fötter från en modern, lättåkt carvingskida till ett par gamla raklagg, så kommer personen defintivt uppleva den raka skidan som betydligt mer trög och svårsvängd, trots att det sladdas.

 

[Coleburn]

Tackar för era relevanta och upplysande svar!

Jag kan gott tänka mig att det som Nojlas och MnO skriver är väldigt relevant, dvs att den bredare toppen vid en sladdsväng, gör att skidan lättare vrids runt med just toppen som vridcentrum.
Det skulle dock vara kul att testa detta på en relativt ovan åkare, där man hade två par skidor med identisk längd, där det ena paret var moderna carvingskidor, och det andra paret gamla 'plank'. Tror nämligen även att minskningen i längd på skidorna har ganska stor betydelse, men jag kan ju inte bevisa det på något sätt.

En helt annan sak som även diskuterats i andra trådar, är carving när det är väldigt brant och isigt.
Under min väldigt korta tid som carvingåkare så upplever jag isgreppet i branta partier som betydligt sämre med moderna skidor jämfört med mina gamla Rossignol 7S. Visst, det beror förmodligen på att min teknik är värdelös, men i andra trådar sägs det att man ofta måste ta till hoppsvängar (utrymmesbrist, för hög hastighet etc.) när det är brant även med carvingskidor. I de lägena var mina gamla skidor som skridskor på isen, och bet direkt bara man stampade till med hälen. Samma princip med de nya skidorna jag testat innebär nästan alltid att kanten släpper, och man ser ut som Bambi på is. (Har testat: Salomon Streetracer 10, Salomon Aero GT, Rossignol radical mutix med korta armarna och Rossignol Zenith Z5)
Eftersom förhållandena var lite olika kan man inte göra en direkt jämförelse, men helt subjektivt kändes Z5:orna som de med mest isgrepp.

Frågan är alltså hur ni som åkt med rätt teknik en längre tid gör i isiga och branta partier. Ligger ni kvar i en skärande sväng, eller blir det mer åt 'stampa till på kanten'-hållet , typ en klassisk hopp-sväng där toppen på skidorna i princip rör sig i en rät linje nedför backen?

/Nicke

---redigerade lite stavfel---

 

[Coleburn]

OT: majoriteten av bildäck som säljs idag är höghastighetsgodkända lågprofildäck som framförs på hastighetsbegränsade vägar av förare helt utan tävlingsambitioner...

Ahh, glömde ju att kommentera denna i övrigt lysande analogi.
Skillnaden i det fallet är ju att lagen säger att däcken måste vara godkända ända upp till bilens topphastighet. Även vanliga familjebilar har ju idag ofta en topphastighet på över 200 km/h , men de kanske aldrig körs över 110. Trots detta måste de ha däck som pallar 200. Dock så förstår jag, och håller med om poängen i resonemanget.

 

[fransosen]

Får väl erkänna att det blir lite "back to the good ole days" när det är riktigt brant (läs Väggen, Experten i Trysil eller liknande). Oftast så blir det kortare svängar med sladd. Det sagt så kör jag mer och mer på skär i början på svängen och avslutar sedan med en hård kort sladd för att få ner farten lite.
Har oxå testat att köra helt på skär (med GS raceskidor) när underlaget varit fint. Det går. Men det går fort. Jävligt fort.
Ska testa samma med SL skidor, borde bli bättre med kortare svängradie.

 

[balanselius]

OT: majoriteten av bildäck som säljs idag är höghastighetsgodkända lågprofildäck som framförs på hastighetsbegränsade vägar av förare helt utan tävlingsambitioner...

Ahh, glömde ju att kommentera denna i övrigt lysande analogi.
Skillnaden i det fallet är ju att lagen säger att däcken måste vara godkända ända upp till bilens topphastighet. Även vanliga familjebilar har ju idag ofta en topphastighet på över 200 km/h , men de kanske aldrig körs över 110. Trots detta måste de ha däck som pallar 200. Dock så förstår jag, och håller med om poängen i resonemanget.

jo jag vet , nu gäller dessutom EU:s helbilsgodkännande, vilket gör att man inte ens kan gå upp i profil eller ner i fälgstorlek även om man har samma hastighetskod.

Vad det gäller isgrepp i brant (äkta svart backe) så har jag aldrig upplevt något problem sålänge skidan varit välpreppad. Har jag haft fritt utrymme så har de suttit i så länge som jag vågat stå på med mjölksyra som följd. Pist brantare än "svart", alltså +40 grader är ju bara ocharmigt?
Alla "carving" skidor har ju långt ifrån samma mått, så om man måste göra hoppsväng eller inte beror ju lite på skärningen, med ett par 155cm SL skidor så kan man ju bara stå på , men med mina halvfeta 190cm och 28m svängradie (är de ens carving då?) blir det garanterat lite hoppsväng eller sladd om jag inte ska åka Super-G överallt.

 

[Coleburn]

Hmm...
De skidor jag har testat har varit 165 - 170 cm och haft en radie på under 16m (165cm på streetracer och mutix med ungefär 12m radie, 170 på aero och Z5 med ca 15m radie) och eftersom jag väger ca 72 kg borde de vara helt ok längdmässigt.

Får väl inse att min teknik suger

För övrigt har jag ingen aning om lutningen i grader när jag säger brant, men i övre knycken (de första 50-100 metrarna) på Götes brant i Romme lyckades jag inte carva, utan föll tillbaka i någon form av 'hoppa in svängen för att kanterna ska bita'.
Kanske någon har siffror på hur brant just det partiet är?

/Nicke

 

[Ace_DG]

Varför man åker på carvinglagg?
Tillverkarna fick äntligen nånting nytt att sälja till den skidåkande allmänheten. Carvingskidan var en ren revulotion när den kom för ca 10 år sen. Ja, jag hävdar att nästintill vemsom helst uppplever ett par carvinglagg mera lättsvängda än ett par traditionella raka. Även om man inte carvar. Jag vet många exempel på det. Ett-tu-tre början dom t o m att carva, något dom bara kunde drömma om med ett par raka lagg.

Carva kontrollerat i brant pist? Nix ytterst få fixar det, egentligen bara raceåkarna. Fartkontroll är den svåra grejen.

Som vanligt gäller det att anpassa tekniken efter åkdonen. Jag hävdar på fullaste allvar att man kan kontrolerat åka halv-carv/halvhasning i branta pister med ett par moderna carvinglagg med t ex radie 14 m, och i stort sett använda samma teknik som för 20 år sen.

Du nämner "trycka till med hälen" och jag antar att du menar det korta snärtiga skär man var tvungen att ta till med dom gamla raka laggen. Sanningen att säga var den tekniken rätt avancerad. Här fanns ingen markerad midja på skidan som kunde hjälpa till att initiera svängen, utan knepet var ju att genom kraftfull genomböjning av skidan kombinerat med förskjutning av trycket framifrån tån mot hälen genom svängen få kanten att skära och betta underlaget.

Jomenn, var så säkra, det carvades på gamla raka lagg också och återigen var det race-åkarna som kunde konsten bäst.

Om du tidigare i din karriär fått fast ett par Ross 7S (frid över deras minne) i brant pist har du sannolikt fulla förutsättningar att få kontrollerbar och greppig åkning även på carvers.

Se till att skidorna är nyservade och vassa (slöa carvers är ett otyg!), bredda ut lite till mellan fötterna och testa din "gamla" teknik i branten. I mindre lutningar, se till att stå neutralt på skida, håll plöstrycket och vinkla om knäna och vips, du svänger/carvar.

Som info kan nämnas att vissa extremare carvinglagg, typ SL-race stock, rena tävlingslagg alltså, kan vara jevvligt yxiga att hasåka med. Dom är gjorda för att carva på is, basta!

Håller med några andra också, lektioner kan också hjälpa till på traven!

God kväll!
Eder,
Ace DG

 

[nomme]

Humm.. jag tror är carvingen hjälper till MASSOR även om du inte använder en korrekt carvingteknik..

 

[chancho]

Carving tekniken är den absolut effektivaste tekniken att åka skidor på. Men även fast du inte använder tekniken helt korrekt så finns den ändå där. Kanske inte om du åker gröna och blåa backar. Men börjar du komma upp till mer röda och svarta backar så hjälper formen på skidorna till otroligt mycket. Formen på skidan gör att så fort du kommer upp endast en liten del på kanten så hjälper skidan till att svänga. Kanterna är också tok vassa och greppar även bra på is och du får därmed en bättre säkerhet med carving skidorna.
Det är hur jag har uppfattat det hela

Over and out

 

[elliott_s]

Jag skulle vilja kommentera hurvida man använder hoppsväng i branta partier med såväl skurna skidor som s.k. fullängdsskidor. I mitt tycke handlar det helt om åkarens färdigheter vad det gäller teknik och mod. Med en skärande sväng befinner man sig längre tid i fallinjen, vilket gör att man i mitten av varje sväng får en fartökning. Det enda sättet att få ner farten igen är att 'runda upp svängen'. För att kunna utnyttja den skurna skidans egenskaper på hårt och brant underlag krävs det en god fartkontroll, väl vässade kanter, bra balans mellan knä-höft-helkropps kantning samt bra krut i låren.

Åandrasidan tycker jag inte att man måste åka skärande svängar överallt och hela tiden bara för att man har materialet under fötterna. Vad jag skulle vilja förespråka är dock att man inser sina begränsningar och väljer en skida som är rätt för just dig och unnar sig några lektioner. Lektioner är aldrig fel om man vill utvecklas inom skidåkningen, en duktig skidlärare har alltid någonting nyttigt att utveckla hos var och en!

 

[lajnus]

Varför man åker på carvinglagg?
Tillverkarna fick äntligen nånting nytt att sälja till den skidåkande allmänheten. Carvingskidan var en ren revulotion när den kom för ca 10 år sen. Ja, jag hävdar att nästintill vemsom helst uppplever ett par carvinglagg mera lättsvängda än ett par traditionella raka. Även om man inte carvar. Jag vet många exempel på det. Ett-tu-tre början dom t o m att carva, något dom bara kunde drömma om med ett par raka lagg.

......................

Håller med några andra också, lektioner kan också hjälpa till på traven!

God kväll!
Eder,
Ace DG

Word, det är stor skillnad att åka på raka plank och nya carvingskidor. De få åren jag har jobbat i skidskoaln har jag upplevt det mycket lättare att lära folk åka vettigt på carvingskidor än de som har kommit med ett par gamla raka.

Isgrepp med carvingskidor tror jag handlar mkt om vilken sorts skida du har (jepp lite materialbög blir jag där) som nämns här ovan så är oslipade carvingskidor ett riktigt otyg. Även för mjuka sådana skulle jag också vilja lägga till. Om man bara trycker igenom skidan är det svårt att sätta den i backen. Kortsvängen idag ser är ju hyffsat lik den gamla vilket också nämns här ovan. Testa och känn efter Du borde uppleva mer driv i ett par carving slalom än ett par gamla raka iaf. Dvs. det blir mer åka på kant men självklart också en sladdande moment.

Jag skulle vidare vilja påstå att de som bara kan carva har missat en viktig del i skidåkningen. Det är minst lika viktigt att kunna gå på sladd i en knölig backe som att carva i en välsvarvad pist.

Mvh
Linus

 

[Coleburn]

Isgrepp med carvingskidor tror jag handlar mkt om vilken sorts skida du har (jepp lite materialbög blir jag där) som nämns här ovan så är oslipade carvingskidor ett riktigt otyg. Även för mjuka sådana skulle jag också vilja lägga till.

Mvh
Linus

Ja, jag kan tänka mig att det är stor skillnad på materialet, vilket det ju även var för 15 år sedan. På den tiden åkte jag på rena SL-raceskidor (Rossignol 4S och senare 7S), inte för att jag var raceåkare (långt därifrån), utan för att de hade överlägset isgrepp och var allmänt kvickare i reaktionerna än 'vanliga glidarskidor'.

De jag har testat nu borde ligga i segmentet 'tillräckligt hårda utan att vara rena race-skidor', men säg gärna till ifall jag är helt ute och cyklar. (de finns uppräknade lite längre upp i denna tråd).


Vill samtidigt passa på att tacka fransosen, Ace DG m.fl. för de tröstande orden att ytterst få klarar av att carva i branta hårda pister! Det känns betryggande att veta att man trots allt inte är helt värdelös bara för att man inte får till perfekta skär i 'isbranten'

/Nicke

 

[Ace_DG]

Vad gäller skidtyper som kan passa dig så rekommenderar jag Butiks-SL-carvers. Dom har mycket höga prestanda utan att ha dom rena racelaggens nackdelar. Du kan köra tajta svängar men även större radier med utmärkt stabilitet. Passar utmärkt i våra svenska pister!
Dom kända fabrikaten Atomic, Dynastar, Ross m fl gör riktigt bra lagg i detta segment. Om man dessutom får loss dom för dom här pengarna (se länk), har man gjort ett klipp. http://www.sport-conrad.com/index.asp?disp=kategorie&kat_id=46

Ace DG

 

[TheOldSchool]

Coleburn: Hoppas att du nu är övertygad att carvingskidor gör det lättare för marginalåkare. Det är ju "servostyrning" jmf med gamla raka lagg.
Och neeeeeeeeeeej, fall inte inte in i racewannabee-träsket! Skippa de dvärg-skidor som Ace rekommenderar. Skaffa istället en allmountainskida, du har såå mycket mer att upptäcka (eller återupptäcka med nya skidor) än Rommes salsgolv!

 

[Berrra]

Ja vad ska man säga?
Varför säljs de bilar som klarar bortåt 240 knutar, ingen (dom flesta) kör ju inte så fort.
O varför kan man inte köpa samma datoret som fanns för 10 år sen.
Utvecklingen går framåt!

D.v.s Nutidens bilar går fortare än va de gjorde förr även om man inte utnytjar kraften fullt.

De samma gäller datorer, om man skulle ha en dator för varje persons smak...........ja då skulle hela sverige om inte hela världen va fylld me olika dotorförsäljare som färsäker sälja just den modellen som DU vill ha.

Som sagt utvecklingen går framåt o så länge man accepterar detta o e villig att lära sig nåt nytt så e denna tråd helt onödig.

Ja säger inte att du e "framtidsfientlig" men de e typ de hela våran utveckling bygger på.

 

[Richi]

Den stora skillnaden på skidor idag och förr är inte bara svängradien och kortare längder. Nya tillverkningsmetoder har gjort att man kan göra en skida vridstyv samtidigt som den är relativt mjuk i flexet. För var man tvungen att göra skidorna stenhårda i flexet för att överhuvudtaget kunna få vridstyvhet. En skida som är vridstyv och mjuk i flexet blir jävligt lättåkt oavsett om du gör sladsväng eller carvar.

 

[Coleburn]

Ja vad ska man säga?
Varför säljs de bilar som klarar bortåt 240 knutar, ingen (dom flesta) kör ju inte så fort.
O varför kan man inte köpa samma datoret som fanns för 10 år sen.
Utvecklingen går framåt!

D.v.s Nutidens bilar går fortare än va de gjorde förr även om man inte utnytjar kraften fullt.

De samma gäller datorer, om man skulle ha en dator för varje persons smak...........ja då skulle hela sverige om inte hela världen va fylld me olika dotorförsäljare som färsäker sälja just den modellen som DU vill ha.

Som sagt utvecklingen går framåt o så länge man accepterar detta o e villig att lära sig nåt nytt så e denna tråd helt onödig.

Ja säger inte att du e "framtidsfientlig" men de e typ de hela våran utveckling bygger på.

Håller med dig helt och hållet!

Jag är definitivt inte emot en utveckling som gör att det blir lättare för alla, oavsett åkkunskap och erfarenhet, att ta sig nerför berget.
Jag hoppas att du bara läste mitt första inlägg lite slarvigt, för mina reflektioner var inte meningen att vara 'framstegsfientliga'.

Ursprungsfrågan har jag fått många fina svar på i denna tråd. D.v.s att carvingskidor verkligen hjälper även de som aldrig kör med ett rent skär!
Det jag trodde var att minskningen i 'standardlängd' jämfört med 15 år tillbaka, hade stor betydelse för att dagens skidor uppfattas som mer lättsvängda. Uppenbarligen har konstruktionen med framför allt den bredare toppen en större inverkan på 'lättsvängdhet' än minskningen i längd.

/Nicke

 

[JockeSki]

Jag skulle vidare vilja påstå att de som bara kan carva har missat en viktig del i skidåkningen. Det är minst lika viktigt att kunna gå på sladd i en knölig backe som att carva i en välsvarvad pist.

Tack. Instämmer helt. Undrar över begreppen, för mig är det stor skillnad mellan carving och rent skär. Jag tror man carvar mer eller mindre hela tiden. För att skapa en sväng krävs det att skidan hamnar på kant och så fort man har kant så strävar skidan efter att följa skidans form och börja "carva".

Sen kan man carva/sladda mer eller mindre. När jag gör kortsväng använder jag skidans utformning för att carva men samtidigt lite sladd genom hela svängen för att få den storleken jag vill ha på svängen.

Får väl erkänna att det blir lite "back to the good ole days" när det är riktigt brant (läs Väggen, Experten i Trysil eller liknande). Oftast så blir det kortare svängar med sladd. Det sagt så kör jag mer och mer på skär i början på svängen och avslutar sedan med en hård kort sladd för att få ner farten lite.

Att i brant backe börja svängen på skär kräver både balls och skills. Jag "fuskar" hellre lite precis i början av svängen för att sedan avsluta på skär eftersom det är från start av sväng till falllinjen som man accelererar och tvärtom efter falllinjen.

//Jocke

 

[JockeSki]

Får väl erkänna att det blir lite "back to the good ole days" när det är riktigt brant (läs Väggen, Experten i Trysil eller liknande). Oftast så blir det kortare svängar med sladd. Det sagt så kör jag mer och mer på skär i början på svängen och avslutar sedan med en hård kort sladd för att få ner farten lite.

Med reservation eftersom jag inte sett dig åka så känns det som att med den här tekniken dödar du i slutet av svängen alla dom krafter som du byggt upp genom hela svängen. Plus att du med den lilla sladden på slutet helt kommer ur rytm och tempo där du istället för att göra en sladd bara skulle kunna smälla på in i nästa sväng.

 

[icemann]

Tack. Instämmer helt. Undrar över begreppen, för mig är det stor skillnad mellan carving och rent skär. Jag tror man carvar mer eller mindre hela tiden. För att skapa en sväng krävs det att skidan hamnar på kant och så fort man har kant så strävar skidan efter att följa skidans form och börja "carva".

//Jocke

Nej, bara för att skidan är kantställd betyder det inte att den carvar. Om du pressar ut skidan i en sladd carvar du inte. Carvar gör du om du lämnar två rena rälsspår efter dig i snön.

 

[SverigeTomten]

Jag tycker att det är enklare att åka med carwingskidor än med fullängd i alla fall.
Jag har bara stått på skies två ggr i mitt liv och tyckte det var kul, men håller mig ändå till snowboardåkningen...

 

[havreboll]

hur man carvar beror mycket på hur brant backen är. i en blå backe räcker det med att stå på skidorna och föra den ena framför den andra vilket resulterar i en sväng.

i en svart backe gäller det bara att stå "tungt" på kanten av den nedre skidan (dalskidan) och börja med att trycka med tårna för att sedan runda upp svängen genom att förflytta trycket till den bakre delen av skidorna. då rundas svängen upp och farten dämpas.

enda problemet med att carva är att man måste våga stå på trots den fartökning som sker i mitten av svängen och att man måste ha en backe helt fri från småbarn/pensionärer/medelålders gubbar, renar, pistmaskiner samt allt annat som kan vara i vägen.

 

[gladpack]

Ville bara laena traeden för ett litet stickspaer.

En sak jag inte förstaer; Det talas ofta om, och nämns även här, att man förr inte kunde tillverka skidor som var mjuka och samtidigt vridstyva.

Vad är det för nagot revolutionerande skidkonstruktörerna kommit pa som gör att man numera kan?

Är det inte fortfarande sandwich konstruktion med träkärna som gäller för att fae bra grepp pa doningarna. Nog höll det alltid sa innovativa företaget Salomon pa med skidkonstruktioner baserade pa Cap med skumkärna som skulle distribuera kraften direkt till kanten. Men ledde det verkligen till naegot för själva skidupplevelsen. Förutom till "snyggare" skidor och billigare produktionsmetoder....

Nagon som kan räta ut mina fraegetecken?

 

[Anders_Nilson]

Ville bara laena traeden för ett litet stickspaer.
En sak jag inte förstaer; Det talas ofta om, och nämns även här, att man förr inte kunde tillverka skidor som var mjuka och samtidigt vridstyva.
Vad är det för nagot revolutionerande skidkonstruktörerna kommit pa som gör att man numera kan?
Är det inte fortfarande sandwich konstruktion med träkärna som gäller för att fae bra grepp pa doningarna. Nog höll det alltid sa innovativa företaget Salomon pa med skidkonstruktioner baserade pa Cap med skumkärna som skulle distribuera kraften direkt till kanten. Men ledde det verkligen till naegot för själva skidupplevelsen. Förutom till "snyggare" skidor och billigare produktionsmetoder....
Nagon som kan räta ut mina fraegetecken?

Jo nog är det fortfarande så men i och med att man börjat använda mer kevlar oxh kolfiber i skidor så kan man idag göra den lite mjukare men forfarande vridstyva.
Sen är det så att ett par 205cm lite hårdare skidor av igår framstår som spett jämfört med ett par 180cm spadar.

 

[Pillard]

Alltså när vi pratar isgrepp i branta isiga partier så borde ju faktiskt rimligtvis en längre skida med ett jämnare tryck på stålkanten vara bättre än en kortare skida? Anledningen till att längden krympt är väl snarare att möjligheten att åka på rent skär gör att stabiliteten fås även vid kortare längder. Förr behövde man ju ladugårdsplank för att inte bli fladdrigt i högre farter...

Själv ser jag fram emot att testa rena skär i riktigt brant pist på nyköpta sl-carvers på 160 cm med 11 m radie. Kommer bli bra jobbigt för benen...