SNÖ minne

andaawg

Ny medlem
SNÖ minne
Alla måste någon gång ha gjort ett åk som man kommer specielt ihåg kanske något hände eller man hade någon känsla..
 
SNÖ minne
mmm... en grej jag särskilt kommer ihåg även om den verkligen inte var extrem eller nåt i den stilen är följande:
Det var i början av april 2000 och jag var i Ischgl. Morgonpigg som jag är så var jag första själen som åkte upp med liften denna morgon. Väl upp tog jag raskt på skidorna och brände nedför den nypistade backe nr7. Inte en människa syntes till, och inte ett ljud hördes det var bara jag och bergen.Hääärligt.Där ser man det minst märkliga kan vara helt underbart.
 
SNÖ minne
Första off-pist åket... Riksgränsen i maj -01. Molnigt. Hade regnat o frysit så de va skare. Gick åt helvete men fan va kul de va!
 
SNÖ minne
Sadelberget i Åre våren 2002. Jag och en polare smög upp längs
kammen då det blåste som tusan. Alla som åkt där vet att det är
bara de första typ trettio metrarna som är skoj. Väl uppe, 30 min
senare och med skidorna på fötterna ska vi ta säsongens sista åk.
Observera att det var sista åket. Polaren, låt oss för enkelhetens
skull kalla honom Tobbe, glider fram mot kanten gör en obegriplig
vurpa innan backen börjar och snurrar runt ett antal varv innan han
får stopp när den roliga biten är slut. Detta mina damer och herrar
är humor för en sadist som mig.

//A
 
SNÖ minne
Det häftigaste jag varit med om var när jag var i Stryn i Norge. Vi bodde längst ner i dalen i byn Stryn. Jag och några polare bodde i en liten stuga och en morgon klev jag upp och det var kanske 25+ grader och molnfritt på himlen. Jag väckte mina polare och vi åt en snabb frukost och åkte upp. När vi kom upp vvar det bästa tänkbara väder och vi skyndade oss till backen åkte ända upp och knatade till en offpist repa som vi hade tittat ut till ett sånt här tillfälle. Vi drog nerför den fina branten och när vi kom när låg skitmånga brudar och solade näck. Det var verkligen en sak som man kommer ihåg. Top-less brudar och skidåkning i 20 graders värme och sol.
 
SNÖ minne
När jag var i Hintertux på novemberlovet för snart tre år sedan. vi hem från en rolig kväll inne i baren och ser att det snöar: Ksit kul tänkte vi puder i backen i morgon! samtliga grabbar gick in i den nattöppna macken och köpte massa redbull och energi kakor som vi kunde ta i liften tänkte vi. på hemvägen låg det kanske 1 dm snö på vähen faan dete ju najs tänkte vi. Morgonen där på e det knäpp tyst på hotellet alla svenskar e uppe tidigt 15 min innan frukosten.... till bussen ligger det ca 1,5 dm nysnö.. När vi sedan kliver av den sista kabinen på 3300 möh märker vi att det inte har snöat 1,5 dm snö.. snare 7 dm snö!!! Tilläggas kan att det var blå himmelhela dagen och inga tyskar i backen pga att det var helgdag dagenb innan och alla låg bakis hemma. Min bästa skid dag hittills.
 
SNÖ minne
Ett minne som e rätt färskt...e från igår...

Va me skolan i Bjursås å hade sketsköjj,men de coolaste va
att se dom som inte kan åka.

Dom va glada när dom hade vågat åka sittlift =)
 
SNÖ minne
Förra året i Cahmonix på sportlovet. I början var åkningen usel, bara is överallt, men efter halva veckan så började det dumpa som fanders...Efter drygt ett dygns intensivt snöande så vaknade vi upp till 1 meter nyasnö o solsken. Kan livet bli bättre?
 
SNÖ minne
hmm finns ju många men åket på några timmar efter att ha knallat me stighudar upp på mt lepeclet, eller hur det nu stavades, var ju inte helt fel. Orörd knäpptyst dalgång, utan en lift, inte en människa, glaciärsprickor, stenbockar, både puder och skare och avsluta åket med en hut rom =) Men som sagt det finns många åk som skapar ofrid i hjärtat under sommarhalvåret :)

/fredrik
 
SNÖ minne
Mitt bästa minne kommer ifrån Klövsjö år 2000. -5 och sol. För att komma till detta ställe som man kan beskriva ungefär som stranden i filmen " The Beach " så vart man tvungen att ta fart nerför en backe för att sedan åka upp för en uppförsbacke som ca 20 m lång. Sen fick man gå kanske 50 m i skogen och sen kom man till ett ställe som var sagolikt. Sträckan var kanska 60 m lång och 10 m bred med bara puder, skog på båda sidorna och ingen hade åkt där de närmaste dagarna. Är nog int många som känner till den, men jag rekommenderar den varmt till alla som besöker Klövsjö nån gång.
 
SNÖ minne
Jag och en polare var i Alperna någonstans, kommer inte ihåg var... Svårt namn var det iaf :P

I slutet av veckan tittar solen fram och man börjar svettas i den tjocka jackan. Vi ger oss av mot ett ställe som vi spanat in tidigare under veckan. Efter ca 40 minuters klättring är vi där. En hög, nästan lodrät klippväg reser sig bakom oss. Väl där är man så satans trött, vi lägger oss ner och säger inte ett ord på kanske 5 minuter. Sen sätter vi oss upp, beundrar utsikten och bara njuter av att vara ensamma på platsen. När vi har suttit och pratat i kanske 10 minuter till får vi plötsligt bråttom. Vi har ju över 1 km orörd lössnö framför oss! Nu kastar man på sig jacka, vantar mössa och bräda. Jag kollar blixtlåset, bindningarna och vantarna. Allt måste vara perfekt, jag vill ju inte stanna halvvägs för att något inte sitter som det ska. Jag hoppar upp och börjar glida med ett leende som når till öronen. Snön är perfekt, och man känner sig som en kung när man glider fram. Ingen av oss kan hålla sig, och båda börjar sjunga och skråla :)

Det åket glömmer jag inte i första taget.
 
SNÖ minne
ahhhh en gång i riksgränsen. soligt och kanske +5 ja å farsan knallar upp på ett berg och åker ett jävligt skönt off-pist åk! och första 360 va ju oxå skön. =)
 
SNÖ minne
La Grave -02. Nysnö, blå himmel, nästan vindstilla. Orört, blixtrande vackert och härligt sällskap. Två repfirningar, adrenalin och en känsla av maximal tillfredsställelse.

Fan, man blir nästan (skid)religiös!
 
SNÖ minne
mitt absoluta snö minne måste vart i italien.. jag o farsan hyrde en guide.. o han visade oss en mängd off-pist backar.. o vi åkte ner o vi gick hela dagen.. det var bara puder.. o det var så härligt.. helt orörd snö som bara låg där.. det var en riktig upplevelse..
 
SNÖ minne
det var nyligen, den 1:a februari så var jag i Åre med brorsan och hans polare Kristoffer, dom jobbar däruppe just nu. vi tog Gondolen upp spände fast skidorna i väskan och klättrade uppåt, vädret var perfekt, solen sen! när vi hade klättrat till toppen så började vi skråa åt väster mot tväråvalvet (tror jag) men då vart det väderomslag med dimma och blåst, man såg typ tre meter framför sig, vi visste inte vart vi var men vi fortsatte, jag var faktiskt riktigt rädd ett tag för vi låg mot bergsväggen och gled sakta framåt, vi såg tillslut att vi åkte typ två decimeter brevid ett ganska högt häng, då vart man ännu räddare. snön som man tryckte ner bara försvann utför hänget.
min brorsa sa att han tar av sig och vänder, men ja frågade honom hur han skulle kunna göra det när vi låg mot berget, vi fortsatte med försiktighet.
till slut vart det lite flackare och vi hade fortfarande ingen aning vart vi va, men vi fortsatte.
vi tog av skidorna och klättrade uppför en liten kulle och gled vidare nerför den fortfarande väldigt sakta, till slut hade vi nåt vårt mål, och då lättade dimman!!
vi stog och pustade ett tag och fixade utrustningen, sen gled vi neråt och vilken åkning det var, det var inte vindpinad snö ingen skare utan det var helt perfekt!!!!!
det var ett långt åk, med långa sköna svängar, helt underbart....

verkligen ett åk att minnas...
 
SNÖ minne
Åre v.2 nu i år....

...jag tillbringade ju den mesta delen av tiden med att sitta i stora snödrivor så ja..det är ett väldigt snöigt minne....nog det mesta jag minns av åkningen från den resan...

jo, så minns jag ju självkart när vi klättarade i typ 1 timma och sen skulle dra "ena störtsköna off-pist-repor" som de medföljande hade klargjort för mig.......ja det blev ju mest snösittade/kravlande för min del det åket också...

..SNÖminne som sagt...


/trish
 
SNÖ minne
åkte adambacken på kvällen. backen är en svart pist som var väldigt dåligt preparerad så det var mer som en puckel. iallafall så drar jag en sånn jävla vurpa så ena skidan hugger och flyggar minst tre meter upp i luften. såg så jävla dummt ut. min polare bara fan vad högt skidan flög. det var en del blåbär med på resan så det slutade med att en åkte in i ett träd och fick hjärmskakning.
 
Tillbaka
Topp