hilla
Aktiv medlem
Snöterapi?
Jag som alla andra, känner väl en tyngd, och en önskan att aldrig kliva upp ur sängen, när man ligger i sängen och tänker på allt det gröna.
Dagar då man skulle kunna gå ut och räfsa löv, eller klippa gräset om man så vill..
Saknaden av det vita guldet, då alla skidanläggningar har stängt ner, efter att vart öppna i två veckor, och sedan bara stängas ner pga snöbrist.
Man känner hur livet sakta rinner ur en, en tomhet som inte går att beskriva, man mår egentligen ganska bra, men livet känns bara så meningslöst, och att man bara vill gå i ide, tills snön kommer tillbaka.
Så den dagen, då allt kändes för jävligare än vanligt, började jag filosofera och tänka på en idé, det finns ju ljusterapi, för dem som blir deprimerade av höstmörkret. Varför inte starta en snöterapi, för alla vilsna snowboard & skidåkare, så att vi kan få orken, att vänta på snön?
Tänk er ett stort rum, där det ständigt är - 4, där det ligger travar med snö, mitt i rummet står en stol. Tänk er det vackraste snöminnen ni minns, natur. Själv tänker jag på fryksås, träd med tunga grenar, från den tjocka snön, där det ligger metervis med snö på marken, fäbodar som är täckta av snö, och granar som står och vilar bakom fäbodarna.
Detta är tapetserat på väggarna, och gömd i väggen, står en projektor, där man kan spela sin favorit snowboard/skidfilm.
Så kan man sitta i rummet med en kopp varm choklad, och känna en kall vindbris smeka dig över nacken, samtidigt som man ser sin favorit film..
Tänk er detta rum, att gå in, när dagarna känns som tyngst, sätta sig, och ta ett nytt andetag, för att sedan kämpa vidare?
Dagar då man skulle kunna gå ut och räfsa löv, eller klippa gräset om man så vill..
Saknaden av det vita guldet, då alla skidanläggningar har stängt ner, efter att vart öppna i två veckor, och sedan bara stängas ner pga snöbrist.
Man känner hur livet sakta rinner ur en, en tomhet som inte går att beskriva, man mår egentligen ganska bra, men livet känns bara så meningslöst, och att man bara vill gå i ide, tills snön kommer tillbaka.
Så den dagen, då allt kändes för jävligare än vanligt, började jag filosofera och tänka på en idé, det finns ju ljusterapi, för dem som blir deprimerade av höstmörkret. Varför inte starta en snöterapi, för alla vilsna snowboard & skidåkare, så att vi kan få orken, att vänta på snön?
Tänk er ett stort rum, där det ständigt är - 4, där det ligger travar med snö, mitt i rummet står en stol. Tänk er det vackraste snöminnen ni minns, natur. Själv tänker jag på fryksås, träd med tunga grenar, från den tjocka snön, där det ligger metervis med snö på marken, fäbodar som är täckta av snö, och granar som står och vilar bakom fäbodarna.
Detta är tapetserat på väggarna, och gömd i väggen, står en projektor, där man kan spela sin favorit snowboard/skidfilm.
Så kan man sitta i rummet med en kopp varm choklad, och känna en kall vindbris smeka dig över nacken, samtidigt som man ser sin favorit film..
Tänk er detta rum, att gå in, när dagarna känns som tyngst, sätta sig, och ta ett nytt andetag, för att sedan kämpa vidare?
Senast ändrad: