HitMe
Medlem
Telemark -exempel, varningar och råd
Intressant det här med telisar. Det finns mycket att tycka om detta, men en sak som framkommer med all önskvärd tydlighet är att de hängivna anhängarna av detta nedförsåkningssätt i regel sällan besitter någon som helts känsla för saker och ting. Deras argumenterade, i det fall de över huvud taget förekommer, är otydligt, oprecist, behäftat med logiska och faktiska fel samt, värst av allt, tråkigt. Mista er inte att tro att jag inte tycker folk får åka vad och hur om vill. Jag åker själv vad och hur jag vill. Då och då ses jag till och med, visseligen i rent demonstrationssyfte, även med telemarksbindningar som förbindelselänk skidorna och pjäxorna.
Om vi skall återvända till argumentationen rörande telisarnas förträfflighet hittar vi snart några exempel, i detta fall från INNELISTAN 2:
Hansol: "telisar är det som kom nästan först och ska inte fösvinna utan, telisar bevisar om man är en gud på skidor eller inte om man är en man eller inte för det är inga veklingar som kan åka telisar.
Kommentar: Förutom avsaknad av stor bokstav, kommatecken och annan skriftlig hyfs får vi här påståendet att telisar BEVISAR ett antal saker. Detta är givetvis i sig ett befängt, logiskt felaktigt uttalande. Att telisar kom nästan först säger ju inte mycket. Vidare påstås att inga veklingar kan åka telisar vilket även detta är ett sakligt fel. Faktum är att den typiske telisåkaren är just en vekling, som inte vågar sig på de höga farter som ofta förknippas med monoskida eller andra övningar med hälen på plats. Det finns lysande undantag från denna regel, t.ex. backhopparna och deras kompisar skidflygarna. Här har vi killar och tjejer som inte bara med begränsad framgång försöker imitera de övningar som fasthälarna gör utan använder den lösa hälen som ett medel att förbättra sina aerodynamiska egenskaper.
korkek:"man kan inte fisåka på våra norska grannars bästa uppfinning genom tiderna."
Kommentar: Det är PRECIS vad man kan, det. Hur ofta ser man en telisåkare få till något annat än just fisåkning? Sällan, sällan är svaret bröder och systrar. Sällan angränsande till aldrig. Kanske finns det en och annan telisåkare som verkligen försöker få till lite riktig åkning, men i verkligeheten blir det inte i någon signifikant utsträckning annat än något som kan liknas vid en färglös med ack så fokaliedoftande kroppsproducerad gasansamling på drift.
På endast det fåtalet inlägg på INNELISTAN 2 hittar vi med andra ord ett antal rena idiotier utgapade av löshälsentusiasternas påhejare. Tar vi till oss den här typen av argumentation hamnar vi snart i fördärvet. Vi måste skapa ett utbildningssytem där löshäsentusiastpåhejarismen bildas bort. Gör vi inte detta kommer vi snart att överösas med logiska fel, telemarksåkande ingengörer kommer programera våra datorer fel, statligt anställda telemarkspåhejande blankettproducenter kommer göra våra deklarationer omöjliga att fylla i korrekt så vi alla får extra skatt, löshälar på diverse möbelföretag kommer borra hålen i fel träbit och skicka med för många men för korta skruvar, till orimlig irritation för svenska medelålders familjefäder i nybyggartagen. Vidare kommer vi överösas av faktiska fel och desinformation. Anhängare av det norska sättat att bemästra nedförslut anställda hos muslifabrikanten kommer skriva honung istället för nötter på innehållsförtäckningen, med katastrofala följder för nötallergikerna. Tågtidtabbellerna kommer inte vara i närheten av att beskriva tågens verkliga avgångstider, på grund av någon telemarkar-ivrare på SJ. Kabelbindningsfetischister på televisionen kommer sända dokusåpor istället för intressanta debattprogram på bästa sändningstid och politiker med förkärlek för pjäxor med böjlig tådel kommer driva igenom hastighetsbegränsningar för skidåkande på varje sluttning inom EU.
Möjligen tar jag i lite här för att illustrera min poäng som är att det inte är fel att åka telisar, men att tro att telisåkande är svårare, snyggare eller kryddigare än annan åkning, typ mono, är ett tankefel som lätt leder till vidare mot ännu större personlig förvirring. Ett första steg för er telisåkare som vill komma upp ett snäpp kan vara att läsa min visserligen gamla, men ack så aktuella telemarksskola som finns på min hemsida. Där finns flera nyttiga tips.
Till sist en travesti på en känd visa om en björn som sover.
Hälen sladdar, hälen sladdar utan något vett
Farten inte farlig,
åkaren högst varlig
men han tror dock, men han tror dock
att han rippar fett
HWC HitMe
Mannen, Myten, Metamorfosutvecklaren
Om vi skall återvända till argumentationen rörande telisarnas förträfflighet hittar vi snart några exempel, i detta fall från INNELISTAN 2:
Hansol: "telisar är det som kom nästan först och ska inte fösvinna utan, telisar bevisar om man är en gud på skidor eller inte om man är en man eller inte för det är inga veklingar som kan åka telisar.
Kommentar: Förutom avsaknad av stor bokstav, kommatecken och annan skriftlig hyfs får vi här påståendet att telisar BEVISAR ett antal saker. Detta är givetvis i sig ett befängt, logiskt felaktigt uttalande. Att telisar kom nästan först säger ju inte mycket. Vidare påstås att inga veklingar kan åka telisar vilket även detta är ett sakligt fel. Faktum är att den typiske telisåkaren är just en vekling, som inte vågar sig på de höga farter som ofta förknippas med monoskida eller andra övningar med hälen på plats. Det finns lysande undantag från denna regel, t.ex. backhopparna och deras kompisar skidflygarna. Här har vi killar och tjejer som inte bara med begränsad framgång försöker imitera de övningar som fasthälarna gör utan använder den lösa hälen som ett medel att förbättra sina aerodynamiska egenskaper.
korkek:"man kan inte fisåka på våra norska grannars bästa uppfinning genom tiderna."
Kommentar: Det är PRECIS vad man kan, det. Hur ofta ser man en telisåkare få till något annat än just fisåkning? Sällan, sällan är svaret bröder och systrar. Sällan angränsande till aldrig. Kanske finns det en och annan telisåkare som verkligen försöker få till lite riktig åkning, men i verkligeheten blir det inte i någon signifikant utsträckning annat än något som kan liknas vid en färglös med ack så fokaliedoftande kroppsproducerad gasansamling på drift.
På endast det fåtalet inlägg på INNELISTAN 2 hittar vi med andra ord ett antal rena idiotier utgapade av löshälsentusiasternas påhejare. Tar vi till oss den här typen av argumentation hamnar vi snart i fördärvet. Vi måste skapa ett utbildningssytem där löshäsentusiastpåhejarismen bildas bort. Gör vi inte detta kommer vi snart att överösas med logiska fel, telemarksåkande ingengörer kommer programera våra datorer fel, statligt anställda telemarkspåhejande blankettproducenter kommer göra våra deklarationer omöjliga att fylla i korrekt så vi alla får extra skatt, löshälar på diverse möbelföretag kommer borra hålen i fel träbit och skicka med för många men för korta skruvar, till orimlig irritation för svenska medelålders familjefäder i nybyggartagen. Vidare kommer vi överösas av faktiska fel och desinformation. Anhängare av det norska sättat att bemästra nedförslut anställda hos muslifabrikanten kommer skriva honung istället för nötter på innehållsförtäckningen, med katastrofala följder för nötallergikerna. Tågtidtabbellerna kommer inte vara i närheten av att beskriva tågens verkliga avgångstider, på grund av någon telemarkar-ivrare på SJ. Kabelbindningsfetischister på televisionen kommer sända dokusåpor istället för intressanta debattprogram på bästa sändningstid och politiker med förkärlek för pjäxor med böjlig tådel kommer driva igenom hastighetsbegränsningar för skidåkande på varje sluttning inom EU.
Möjligen tar jag i lite här för att illustrera min poäng som är att det inte är fel att åka telisar, men att tro att telisåkande är svårare, snyggare eller kryddigare än annan åkning, typ mono, är ett tankefel som lätt leder till vidare mot ännu större personlig förvirring. Ett första steg för er telisåkare som vill komma upp ett snäpp kan vara att läsa min visserligen gamla, men ack så aktuella telemarksskola som finns på min hemsida. Där finns flera nyttiga tips.
Till sist en travesti på en känd visa om en björn som sover.
Hälen sladdar, hälen sladdar utan något vett
Farten inte farlig,
åkaren högst varlig
men han tror dock, men han tror dock
att han rippar fett
HWC HitMe
Mannen, Myten, Metamorfosutvecklaren