Jag har kört mycket med både Guardian och Duke. Båda har sina för- och nackdelar.
Guardian känns smidigare när man växlar mellan gå och åkläge framförallt när man går på tur där det är böljande terräng och det då och då går att glida nerför med stighudar. Det går snabbt och relativt enkelt att låsa fast eller lösa upp hälen, men inte så enkelt som man tror eftersom man nästan alltid måste rensa bindningen från snö innan det går att låsa den. Många som knäcker Guardian gör det genom att pressa ner hälen när det finns snö längst fram under plattan. Man får betydligt mer kraft när man trycker ner med foten jämfört med att göra det för hand med Duke. Då är risken för att knäcka bindningen minimal. Ståhöjden är lägre och det känns mer som en alpin bindning i den aspekten jämfört med Markers varianter. Känslan i Guardian i kantnärvaro och direkthet är dock sämre jämfört med Duke, speciellt efter inslitage. Kontakten med skidan känns mer diffus, vilket i grunden beror på den på tok för smala infästningen bak. En obegriplig design i mina ögon som hade kunnat bli otroligt mycket bättre om infästningen hade breddats ut iaf till normal skruvbredd bak. Belastningen blir stor på de piggar som låser ner häldelen och efter någon månads användning börjar det glappa. Iom närheten till centrum ger även några tiondels millimeter slitage ett tydligt glapp i sidled. Vridstyvheten baseras då nästan enbart på infästningen i tådelen. Det är samma princip som den gamla Diamir Freeride med en smal infästning bak och en kraftig infästning fram. Guardian är stabilare än Diamir och inte i närheten av lika svampig, men grundproblemet med bara tre belastningspunkter, varav två fram och en bak, finns ändå. Det är helt enkelt en dålig variant på konstruktion som kräver onödigt mycket förstärkningar för att bli acceptabel. Däremot känns Guardian väldigt gedigen och har en go kassaskåpskänsla när man kliver i. Den är också mycket bra när det gäller elasticitet och utlösningssäkerhet, både för tjuvsläpp och fasthållning. Jag har aldrig haft några problem med det åt endera hållet. Överlag en väl fungerande bindning, men den förlorar mycket på den begränsade vridstyvheten och känsligheten för slitage.
Duke är lite högre i ståhöjd och aningen mindre rampvinkel, vilket gör att den i grundposition känns lite mindre aggressiv. Ståhöjden ger också en aning frånvaro från skidan som utgångspunkt. Växling mellan gåläge och åkläge kräver som bekant att man kliver ur bindningen, vilket inte är något problem om man med turer menar att man slänger på hudarna och går uppför en slänt och sen tar av hudarna. Om man däremot mer tar sig fram i växlande terräng, tex för att ta sig fram till en större hike är det störigt att man inte kan låsa fast hälen på ett enkelt sätt. Istället blir det en telemarksrunout-stil på åkningen när man lägger på en bakvikt värdig en sportlovsfarsa och hoppas att glidet ska räcka till. Det gör det sällan och mer än en gång har jag dragit på telemarksnäsan när hudarna bettar när det börjar flacka ut. Plötsligt ligger man där och övar v-stil i bästa Boklövsanda och hoppas att bindningen inte har gett upp. Vridstyvhetsmässigt i praktisk åkning är Markers konstruktion väldigt mycket bättre än Guardian. Den var bättre redan innan EPF-modellerna kom och nu är den på en egen nivå i den aspekten. Däremot är Duke mer plastig och känns inte alls lika robust, även om den funktionsmässigt är snarlik när det gäller utlösning och DIN-tal. Duke har framförallt en riktigt bra elasticitet i häldelen i höjdled, men även Guardian är bra där. Tådelen är likvärdig på de båda.
Snöproblemet under plattan är något som båda bindningarna dras med. Guardian har problem med att snö fastnar nära tådelen längst in och Duke är bökig när det växlar mellan varmt och kallt och isar ner. Överlag ungefär samma.
Mao fungerar båda bindningarna och ingen av dom är perfekt. Duke ger enligt mig bättre direktkontakt med skidan framförallt vid kantning på hårt underlag, men är lite plastigare och med högre ståhöjd vilket tar bort lite av närvaron mot skidan på andra fronter. Guardian blir svajig i sidled efter ett tag och saknar bra infästning bak, men känns bastant och bra i funktionen i övrigt. Välj först sida i form av Salomon/Marker och sen väljer du en modell som passar i vikt och DIN. Personligen föredrar jag Marker, eftersom jag värdesätter direkt känsla i kantning framförallt. Men även Guardian får mycket åktid. På 108:an hade jag med min vikt (77kg) och åkstil (relativt lugn) förmodligen valt Marker Baron EPF. Den tycker jag ger en bra kompromiss mellan stabilitet och vikt.
Tyrolia har jag aldrig testat.
