Kan man åka skidor utan att helprioritera det?

[CharlieWestlund]

Det byggs antagligen den typ av boenden som efterfrågas, eftersom de blir uthyrda. Folk är vana vid högre standard idag. När jag var ung och åkte med mina föräldrar till Österrike så bodde man ofta på hotellrum med bad och wc i korridoren, men den typen av standard skulle knappt gå att hyra ut numera (i förhållande till dåvarande köpkraft var det antagligen inte billigare än nu heller).

Vilken veckohyra för en familj tycker du är rimlig, och vilken typ av nybyggnation anser du skulle kunna uppfylla det?

Flerbostadshus har ju visat sig vara ett billigt alternativt. Tyvärr brukare det bli dyrare och dyrare när marknaden styr. Blir intressant att se vad som händer när bubblan spricker.

 

[Pillard]

Flerbostadshus har ju visat sig vara ett billigt alternativt. Tyvärr brukare det bli dyrare och dyrare när marknaden styr. Blir intressant att se vad som händer när bubblan spricker.

Det är dyrare att bygga nytt idag än det var för 10 år sen. Det slår förstås igenom på priserna.

Det är tyvärr lite slött resonerat när man gnäller på att det r för dyrt att bygga nytt. Varför är det dyrt? Jag skulle kunna hålla med er men jag tror att ganska få av er är beredda på att genomföra de förändringar som behövs för att kraftigt sänka kostnaderna. De stora posterna är ju mark och arbete. Mark går ju att sänka priset på genom att minska det kommunala planmonopolet. Arbete går ju förstås också att spara massor på genom att köpa prefabricerade enheter från länder med betydligt lägre löner, alternativt ta in arbetare från Kina, osv. Det brukar vara det senare det faller på. De som klagar på att det är för dyrt med nyproduktion brukar också vara samma som hävdar att man måste ha höga "löner som man har råd att leva på".

 

[FMP]

Intressant ur ett marknadsperspektiv där tillgång och efterfrågan ska styra är bostadsmarknaden i princip den enda marknaden med underskott av produkter. Det är klart att det driver upp priserna. Kombinera det med bristen på konkurrens av vettiga berg och anläggningar i Sverige så säger det sig självt att boendekostnaderna på etablerade orter kommer vara höga. Det ligger dessutom ofta i både glesbygdskommuns och exploatörers intresse att behålla det så. Jag är ganska säker på att det hade gått att hyra ut lägenheter med gemensam dusch i källare men det tjänar man garanterat mindre på att bygga så varför skulle någon göra det?

 

[CharlieWestlund]

Jag är nog bättre på att spekulera än vad jag är insatt i bostadsmarknaden. Vad jag vill komma till är att skidåkning blir allt dyrare, boendet i fjällen rusar också i pris. Min uppfattning är att byggherrarna är mycket mer ivriga att bygga åt överklassen än nedre medelklass. När byggdes senast ett riktigt lågprisboende, i tex Åre? Om man ska låna ett utryck från Pistecarver så skulle svenska fjällen behöva lite mer "DDR-kaserner" för att göra skidåkning mer tillgängligt för alla.

FMP, jag delar precis din uppfattning. Du var bättre på att uttrycka dig.

 

[packåsna]

Jag är nog bättre på att spekulera än vad jag är insatt i bostadsmarknaden. Vad jag vill komma till är att skidåkning blir allt dyrare, boendet i fjällen rusar också i pris. Min uppfattning är att byggherrarna är mycket mer ivriga att bygga åt överklassen än nedre medelklass. När byggdes senast ett riktigt lågprisboende, i tex Åre? Om man ska låna ett utryck från Pistecarver så skulle svenska fjällen behöva lite mer "DDR-kaserner" för att göra skidåkning mer tillgängligt för alla.

FMP, jag delar precis din uppfattning. Du var bättre på att uttrycka dig.

Men har skidåkning verkligen blivit dyrare i relation till konsumentprisindex och den ökade allmänna inkomstnivån? Du får gärna visa data som styrker ditt påstående. Kan lika väl tänka mig att skidåkning aldrig varit tillgängligt för så många familjer som nu.

 

[Pillard]

Intressant ur ett marknadsperspektiv där tillgång och efterfrågan ska styra är bostadsmarknaden i princip den enda marknaden med underskott av produkter. Det är klart att det driver upp priserna. Kombinera det med bristen på konkurrens av vettiga berg och anläggningar i Sverige så säger det sig självt att boendekostnaderna på etablerade orter kommer vara höga. Det ligger dessutom ofta i både glesbygdskommuns och exploatörers intresse att behålla det så. Jag är ganska säker på att det hade gått att hyra ut lägenheter med gemensam dusch i källare men det tjänar man garanterat mindre på att bygga så varför skulle någon göra det?

Nu jobbar jag ju med just bostadspolitik men anledningen till att vi har markbrist beror ju i mångt och mycket på det kommunala planmonopolet och mängder av skyddsregler. Det förstår ju alla att det inte råder platsbrist i de svenska fjällen egentligen. Vad det råder brist på är ju byggbar mark inom ett attraktivt avstånd från liftar. Så en lösning vore ju att helt enkelt bygga fler skidorter. Där uppstår ju då problemet att dessa måste kunna bära sig på helårsbasis och då kanske inte efterfrågan riktigt matchar några enorma nyexploateringar. Utöver att skidorten i fråga måste bära sig ekonomiskt måste också betalningsviljan för stugor/lägenheter ändå vara så pass stor att den överstiger produktionskostnaden. Det kan ju t.ex. vara så att du har 10 personer som är villiga att betala 5 miljoner för en produkt som kostar 4 att framställa men den produkt som kostar 3 att framställa finns det bara en betalningsvilja motsvarande 2 miljoner. Då byggs förstås inte den senare även om många säger att de vill ha billigare boende. De vill ha produkten som kostar 4 att producera för 3 istället och den ekvationen går ju inte ihop. Så risken är nog stor att om du bygger Charlies lågprisboende i Åre så kommer det just att kosta 3 att bygga men den kundgrupp ni tänker er har inte 3 heller. Och de som kan betala 5 vill hellre ha den för 5.

Glesbygdskommun och exploatör vill nog oftast exploatera så mycket de kan. Det är ju intäkter. Dock brukar inte alltid boende och starka intressegrupper vara lika på.

Sen tror jag verkligen att det kan finnas bubbeltendenser på fritidshusmarknaden i svenska fjällen. När det gäller permanentbostäder runt tillväxtorter är jag inte så orolig på längre sikt men fritidshusen kan man börja se en tendens att folk köper i placeringssyfte och för att hyra ut. Där är ju marknadens känslighet mycket större. Fritidshus kan du vara utan och permanentboende måste du ha.

De största bovarna här är ju att man har en väldigt begränsad säsong då anläggningens hela intäkter ska in.

Den viktiga frågan är, blir skidåkningen egentligen dyrare? Har ni några räkneexempel? Vad kostade t.ex. en normal skidsemester för en 2-barnsfamilj 1989 i andel av en snittlön? Jämför det med idag. Jag vet att just liftkort tex haft en ganska brant prisökningskurva jämfört med KPI under senaste decenniet men jag vågar nog ändå sätta en peng på att det var dyrare 1989... Vem orkar leta data och räkna?

Edit: såg nu att @packåsna frågade samma sak medan jag skrev

Edit2: Jag gjorde en snabb beräkning:

Boende en vecka i Björnen v11 för en tvåbarnsfamilj (fanns ett extra sovrum också) - 8.000:-

Skidskola för två barn - 2.200:-

Liftkort - 5.600:- (Ett föräldrakort och ett barnkort. Utgår från att ett barn är mindre och åker i barnbacke och föräldrarna turas om där)

Diesel för att resa från Linköping - 2.800:- (priset drar iväg lite då jag räknar med literpris på 25kr. Räknar jag på 17 kr/l (innan årsskiftet) så blir det 1900 istället.

Jag räknade inte på matpriserna då man behöver äta även om man stannar hemma.

Summa: 18.600:-

Medellönen 2021 var 36.100:- före skatt. Efter skatt är det 27.000:- per person. Så en familj med två vuxna har 54.000:-/mån att röra sig med. Vi pratar alltså om 34% av en genomsnittlig månadsinkomst för en vecka i Åre.

Medellönen 1989 var 15.000:- före skatt. Jag hittar tyvärr inga bra historiska skattesatser men skatten på inkomster av den nivån var definitivt inte under 30%, utan snarare högre. Om någon minns får ni gärna rätta här. Så då pratar vi ca 10.000:- netto. Så 20.000 för samma familj. 34% av 20.000:- innebär alltså att motsvarande skidresa till Björnen skulle ha kostat mindre än 6.800:- då. Vad tror ni?

Jag funderade också på att räkna in utrustning men den förbrukas ju inte på samma sätt. Att den är enormt mycket billigare relativt inkomsterna än 1989 är ju dock givet. Vill man sen göra beräkningen ännu mer komplicerad så bor vi mycket billigare idag och allt annat vi köper är mycket billigare så vi har större marginaler vi kan lägga på skidåkningen. Här är en intressant bild som visar tex hur stor andel av vår lön vi lade på bostadsräntor 1990 jämfört med
idag. Det handlar alltså om en fjärdedel.

 

[FMP]

Så risken är nog stor att om du bygger Charlies lågprisboende i Åre så kommer det just att kosta 3 att bygga men den kundgrupp ni tänker er har inte 3 heller. Och de som kan betala 5 vill hellre ha den för 5.

Glesbygdskommun och exploatör vill nog oftast exploatera så mycket de kan. Det är ju intäkter. Dock brukar inte alltid boende och starka intressegrupper vara lika på.

Sen tror jag verkligen att det kan finnas bubbeltendenser på fritidshusmarknaden i svenska fjällen. När det gäller permanentbostäder runt tillväxtorter är jag inte så orolig på längre sikt men fritidshusen kan man börja se en tendens att folk köper i placeringssyfte och för att hyra ut. Där är ju marknadens känslighet mycket större. Fritidshus kan du vara utan och permanentboende måste du ha.

De största bovarna här är ju att man har en väldigt begränsad säsong då anläggningens hela intäkter ska in.

Jag är väl kanske ingen förespråkare för att bygga nya Charlies lågprisboende, men de tendenser som finns främst i Åre kanske, är ju att det blir Challes Chalets där två enheter blivit en med badrum, eller att ett pentry tvingas in i en enrummare för att säljas som skidåkarlägenhet (ex. Tott). Då försvinner de billigaste boendena och inte främst för att efterfrågan saknas utan för att det finns mer lukrativa alternativ för ägare/exploatörer.

Bara teorier från mig, men glesbygdskommuner med tydlig tillväxt över tid (Sälen, Åre, Funäsdalen etc) vill ju också hålla byggandet (och priserna på marken) på en hyfsat jämn nivå, dels för att inte mätta marknaden och dels för att hinna få service och infrastruktur på plats. Likaså vill byggbolag och exploatörer inte konkurrera med sig själva på en nivå där vinsterna och avkastningarna går ner.

Håller med om att det finns tydliga tecken på att fritidshus- branschen är i en bubbla, men svårt att veta vad det kommer resultera i. Håller likaså med problemen om att konkurrensutsätta anläggningar, det var mer en reflektion kring vad som skapar prisbilderna.

 

[Pillard]

Jag är väl kanske ingen förespråkare för att bygga nya Charlies lågprisboende, men de tendenser som finns främst i Åre kanske, är ju att det blir Challes Chalets där två enheter blivit en med badrum, eller att ett pentry tvingas in i en enrummare för att säljas som skidåkarlägenhet (ex. Tott). Då försvinner de billigaste boendena och inte främst för att efterfrågan saknas utan för att det finns mer lukrativa alternativ för ägare/exploatörer.

Bara teorier från mig, men glesbygdskommuner med tydlig tillväxt över tid (Sälen, Åre, Funäsdalen etc) vill ju också hålla byggandet (och priserna på marken) på en hyfsat jämn nivå, dels för att inte mätta marknaden och dels för att hinna få service och infrastruktur på plats. Likaså vill byggbolag och exploatörer inte konkurrera med sig själva på en nivå där vinsterna och avkastningarna går ner.

Håller med om att det finns tydliga tecken på att fritidshus- branschen är i en bubbla, men svårt att veta vad det kommer resultera i. Håller likaså med problemen om att konkurrensutsätta anläggningar, det var mer en reflektion kring vad som skapar prisbilderna.

Är väl inget att invända i stort men jag förhåller mig dock lite skeptisk till att aktörer medvetet skulle hålla nere produktion för att hålla priserna uppe utan det styrs ju mer av att man vill hålla en jämn produktionstakt för att inte produktionsresursen ska ta slut. Ökar man t.ex. produktionstakten på en ort som Funäsdalen lär produktionskostnaderna peaka direkt till en sådan nivå att betalningsviljan saknas. Marknader är ju så pass intrikata system att det är svårt att ändra så mycket.

När det gäller Åre finns ju också faktorn att det kan vara bra att hålla nere antalet bäddar per intäkt. Berget klarar ju inte att svälja hur många som helst. Redan idag är ju flaskhalsarna i gränssnittet mellan Sadeln/Björnen/Åre irriterande. Utslaget på hela berget är det nog inte så farligt men om man tillför många bäddar i en del så ökar ju trängseln just där.

 

[FMP]

Vill man sen göra beräkningen ännu mer komplicerad så bor vi mycket billigare idag och allt annat vi köper är mycket billigare så vi har större marginaler vi kan lägga på skidåkningen. Här är en intressant bild som visar tex hur stor andel av vår lön vi lade på bostadsräntor 1990 jämfört med
idag. Det handlar alltså om en fjärdedel.

Visa bilaga 17709

Det där är ju en sanning med modifikation. Att äga sitt boende tar upp mindre del av lönen idag, men att betala hyra tar upp ungefär lika stor andel av lönen som då. De som betalar högst andel av sin lön för boende är inte oväntat låginkomsttagare i hyresrätt.

 

[Anzom]

Vi kan väl ganska krasst konstatera att utbudet av antalet stora skidanläggningar inte räcker till för att hålla nere prispress och utbudet gör att konkurrensen spetsas till. Och det gäller främst i fjällmiljö. Se exempel på ett sånt ställe som Idre Himmelfjäll som av många skidåkningsmässigt inte når upp till så höga krav men ändå säljer stugor som smör. Borde det inte gå att se över en plan på potentiella nya (!) anläggningar för att få skidåkning att bli en folksport igen? Antalet nuvarande anläggningar med tillräcklig fallhöjd i fjällen är för få. Där man bygger boende som påminner om Stötens Varglyor eller Ranchboende. Lågprissatt men ändå med skidfokus.

Svensk skidkulturen är satt och präglad av Åre, men vi har för få Åre i fjällen. Hade kulturen varit satt i ex.Telemark, med en egen hytte nära ett längdspår, vore utbudet oändligt större- även om norrmännen också upplever stark prisökning på liftnära boende.

 

[Pillard]

Det där är ju en sanning med modifikation. Att äga sitt boende tar upp mindre del av lönen idag, men att betala hyra tar upp ungefär lika stor andel av lönen som då. De som betalar högst andel av sin lön för boende är inte oväntat låginkomsttagare i hyresrätt.

Hittade ingen bra historisk siffra men nog har även hyran blivit en mindre andel
av inkomsten. Det är ju dock inte så konstigt att ägande blir billigare och billigare över tid medans en tjänst inte minskar i pris. Jämför din bil. Den blir billigare och billigare att äga varje år medan en hyrbil följer med den allmänna ekonomiska utvecklingen

 

[Pillard]

Vi kan väl ganska krasst konstatera att utbudet av antalet stora skidanläggningar inte räcker till för att hålla nere prispress och utbudet gör att konkurrensen spetsas till. Och det gäller främst i fjällmiljö. Se exempel på ett sånt ställe som Idre Himmelfjäll som av många skidåkningsmässigt inte når upp till så höga krav men ändå säljer stugor som smör. Borde det inte gå att se över en plan på potentiella nya (!) anläggningar för att få skidåkning att bli en folksport igen? Antalet nuvarande anläggningar med tillräcklig fallhöjd i fjällen är för få. Där man bygger boende som påminner om Stötens Varglyor eller Ranchboende. Lågprissatt men ändå med skidfokus.

Svensk skidkulturen är satt och präglad av Åre, men vi har för få Åre i fjällen. Hade kulturen varit satt i ex.Telemark, med en egen hytte nära ett längdspår, vore utbudet oändligt större- även om norrmännen också upplever stark prisökning på liftnära boende.

Jag kan köpa din idé så länge det handlar om att ta bort hinder mot att exploatera fler fjäll. Stora statliga program som på planekonomiskt vis ska ta fram anläggningar känner jag bara kommer att sluta i allmän förskräckelse och mastodontkonkurser. Vem ska ta fram den där "plan på potentiella nya anläggningar"?

 

[Anzom]

Hittade ingen bra historisk siffra men nog har även hyran blivit en mindre andel
av inkomsten. Det är ju dock inte så konstigt att ägande blir billigare och billigare över tid medans en tjänst inte minskar i pris. Jämför din bil. Den blir billigare och billigare att äga varje år medan en hyrbil följer med den allmänna ekonomiska utvecklingen


Visa bilaga 17710

Spännande att få statistik på sånt. Å andra sidan. Finns många exempel på tidigt 90 tal där man kunde köpa lägenhet eller hus för några 10 000. Och jag gissar att fjällvärlden var ett område som var prisvänligt.

 

[PisteCarver]

Vi kan väl ganska krasst konstatera att utbudet av antalet stora skidanläggningar inte räcker till för att hålla nere prispress och utbudet gör att konkurrensen spetsas till. Och det gäller främst i fjällmiljö. Se exempel på ett sånt ställe som Idre Himmelfjäll som av många skidåkningsmässigt inte når upp till så höga krav men ändå säljer stugor som smör. Borde det inte gå att se över en plan på potentiella nya (!) anläggningar för att få skidåkning att bli en folksport igen? Antalet nuvarande anläggningar med tillräcklig fallhöjd i fjällen är för få. Där man bygger boende som påminner om Stötens Varglyor eller Ranchboende. Lågprissatt men ändå med skidfokus.

Svensk skidkulturen är satt och präglad av Åre, men vi har för få Åre i fjällen. Hade kulturen varit satt i ex.Telemark, med en egen hytte nära ett längdspår, vore utbudet oändligt större- även om norrmännen också upplever stark prisökning på liftnära boende.

Ja, brist på berg som det går att åka skidor på är det ju inte i Sverige, men däremot brist på berg som det finns liftar på.
Nu tror jag tyvärr att det är inte helt lätt att räkna hem nya projekteringar (även om man skulle få lov att bygga på bergen), främst pga två skäl:
- Avsaknad av befintlig infrastruktur.
- Den svenska säsongen är koncentrerad till för få veckor, inte pga snön men pga av det är mest svenskar som besöker anläggningarna, och det blir i stort sett bara fem lovveckor då man kan fylla skidanläggningarna, inte mer.

 

[Anzom]

Jag kan köpa din idé så länge det handlar om att ta bort hinder mot att exploatera fler fjäll. Stora statliga program som på planekonomiskt vis ska ta fram anläggningar känner jag bara kommer att sluta i allmän förskräckelse och mastodontkonkurser. Vem ska ta fram den där "plan på potentiella nya anläggningar"?

Tänker att regeringen ber flera myndigheter att ta fram förslag på var det skulle kunna vara. Det är lite som med gruvdriften. I varje enskilt fall får alltid skidanläggningar nej. Antingen är det en same som kör förbi med skotern en vecka om året, någon örn som bor intill eller en björn som älskar blåbärsriset. Så för att komma runt det behöver vi gå förbi den enskilda miljönämnden eftersom skidområden ALLTID kommer läggas i känsliga områden. Och varför är alltid svenska områden känsligare än andra?

1. Hur många fler skidområden hade vi haft om vi inte haft smala myndighetsglasögon?
2. Hur många fler skidområden hade vi haft om vi samordnat uppifrån med glesbygdstöd och infrastruktursatsningar?
3. Hur många fler skidområden hade vi haft utan samernas specialägande till fjällområden?
4. Hur många fler skidområden hade vi haft med en mer företagsvänlig fjällpolitik?

 

[Pillard]

Spännande att få statistik på sånt. Å andra sidan. Finns många exempel på tidigt 90 tal där man kunde köpa lägenhet eller hus för några 10 000. Och jag gissar att fjällvärlden var ett område som var prisvänligt.

Visst kunde man göra bra affärer. Räntorna var ju dock i nivå med det.

 

[Pillard]

Tänker att regeringen ber flera myndigheter att ta fram förslag på var det skulle kunna vara. Det är lite som med gruvdriften. I varje enskilt fall får alltid skidanläggningar nej. Antingen är det en same som kör förbi med skotern en vecka om året, någon örn som bor intill eller en björn som älskar blåbärsriset. Så för att komma runt det behöver vi gå förbi den enskilda miljönämnden eftersom skidområden ALLTID kommer läggas i känsliga områden. Och varför är alltid svenska områden känsligare än andra?

1. Hur många fler skidområden hade vi haft om vi inte haft smala myndighetsglasögon?
2. Hur många fler skidområden hade vi haft om vi samordnat uppifrån med glesbygdstöd och infrastruktursatsningar?
3. Hur många fler skidområden hade vi haft utan samernas specialägande till fjällområden?
4. Hur många fler skidområden hade vi haft med en mer företagsvänlig fjällpolitik?

Det där hade ju varit spännande men jag misstänker att det finns en hel del basnäringar som ligger före i pipelinen om man ska börja köra över särintressen. Så länge det handlar om att möjliggöra så att privata aktörer kan ta initiativ så är jag med...

 

[FMP]

Hittade ingen bra historisk siffra men nog har även hyran blivit en mindre andel
av inkomsten. Det är ju dock inte så konstigt att ägande blir billigare och billigare över tid medans en tjänst inte minskar i pris. Jämför din bil. Den blir billigare och billigare att äga varje år medan en hyrbil följer med den allmänna ekonomiska utvecklingen


Visa bilaga 17710

Nu blir det kanske lite för mycket bostadspolitik gentemot vad trådskaparen tänkte sig, men är ju väsentliga skillnader mellan att hyra bil och hyra lägenhet (förväntat livslängd, moderniseringstempo, konkurrenssituation).

Hittar ingen färsk rapport, men här finns iaf lite statistik fram till 2007 (fig. 6.1) som visar att hyror och disponibel inkomst följer varandra ganska bra över tid. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/hyror-i-sverige-1975-2009.pdf

 

[Anzom]

Det där hade ju varit spännande men jag misstänker att det finns en hel del basnäringar som ligger före i pipelinen om man ska börja köra över särintressen. Så länge det handlar om att möjliggöra så att privata aktörer kan ta initiativ så är jag med...

Rent krasst är det någon form av politikernas intresse att möjliggöra för företagare. Men om nuvarande lagstiftning alltid sätter stopp i det enskilda fallet, går det ju inte att starta upp något nytt. Lite oklart hur vårt land ska ta sig framåt framöver med handlingsförlamhet inför exploatering, oavsett om det gäller mer påverkande som gruvdrift, kalkbrytning eller skidåkning. Går också att se hinder på individnivå i säkerhetstänk som hindrar nyskapande. På med säkerhetsbältet, läs natura 2000 och inse att 2030 kommer vi inte göra någonting då heller. Kanske går att åka skidor i VR nedför Städjan som kompensation för tre toppar?

 

[Pillard]

Nu blir det kanske lite för mycket bostadspolitik gentemot vad trådskaparen tänkte sig, men är ju väsentliga skillnader mellan att hyra bil och hyra lägenhet (förväntat livslängd, moderniseringstempo, konkurrenssituation).

Hittar ingen färsk rapport, men här finns iaf lite statistik fram till 2007 (fig. 6.1) som visar att hyror och disponibel inkomst följer varandra ganska bra över tid. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/hyror-i-sverige-1975-2009.pdf

Grunden är ju dock densamma. Du betalar för en tjänst vs att äga något.

 

[Pillard]

Rent krasst är det någon form av politikernas intresse att möjliggöra för företagare. Men om nuvarande lagstiftning alltid sätter stopp i det enskilda fallet, går det ju inte att starta upp något nytt. Lite oklart hur vårt land ska ta sig framåt framöver med handlingsförlamhet inför exploatering, oavsett om det gäller mer påverkande som gruvdrift, kalkbrytning eller skidåkning. Går också att se hinder på individnivå i säkerhetstänk som hindrar nyskapande. På med säkerhetsbältet, läs natura 2000 och inse att 2030 kommer vi inte göra någonting då heller. Kanske går att åka skidor i VR nedför Städjan som kompensation för tre toppar?

Jag är helt med dig där

 

[FMP]

- Avsaknad av befintlig infrastruktur.

Här bör det gå att jobba mot förbättringar inom etablerad infrastruktur. Om vi återigen går till exemplet Åre så finns det både små skidorter och samhällen inom väldigt nära avstånd. Vägnätet är utbyggt, rälsen finns. Men det körs knappt lokalbuss och definitivt inte skidbuss eller tåg anpassat för skidåkare i området förutom inom skistars egna system.

Skistar är ju en jätte som såklart ser om sitt egna hus men lösningar som i alperna med "regionskidkort" och utökad service hade också kunnat sprida ut de boende. Då hade det säkert gått att hitta billigt boende i Järpen, Undersåker eller kanske t om Storlien och ändå kunna få ihop en fin skidvecka utan att bilen ska behöva rulla 2h om dagen eller att det behövs köpas 3 olika liftkort. Frågan är vem som ska finansiera eller dra igång en sådan satsning, i dagsläget är de enda som har muskler att göra det också de enda som kan förlora något på det...

 

[FMP]

Grunden är ju dock densamma. Du betalar för en tjänst vs att äga något.

Så kan man förstås se det, då är frågan varför det konstant blir "billigare" att betala banken för att vara bostadsuthyrare kontra att betala någon som har det som enda affärsidé. Men nu är vi off topic...

 

[Pillard]

Så kan man förstås se det, då är frågan varför det konstant blir "billigare" att betala banken för att vara bostadsuthyrare kontra att betala någon som har det som enda affärsidé. Men nu är vi off topic...

Så länge vi har en inflationsdriven ekonomi så blir det ju så. Det du köpte för 10 år sen är billigare än om du köpte det idag.

 

[TailGunnar]

Vi kan väl ganska krasst konstatera att utbudet av antalet stora skidanläggningar inte räcker till för att hålla nere prispress och utbudet gör att konkurrensen spetsas till.

De flesta anläggningarna är inte särskilt lönsamma - det finns inte efterfrågan för flera.

 

[Ivo del Scandi]

De flesta anläggningarna är inte särskilt lönsamma - det finns inte efterfrågan för flera.

Trenden är ju att de stora och medelstora anläggningarna (Skistar, Branäs, Kläppen, Stöten mfl) är rejält lönsamma samtidigt som de mindre får kämpa vidare med sviktande kundunderlag.
Samma trend i alperna.

Frågan är bara varför de flesta väljer att spendera sin skidsemester där man får trängas och dessutom betala dyrt..?

 

[TailGunnar]

Frågan är bara varför de flesta väljer att spendera sin skidsemester där man får trängas och dessutom betala dyrt..?

Det undrar jag med.

Jag kollade lite hastigt på siffrorna och tex. Stöten, Funäsdalsberget och Grönklittsgruppen är inte superlönsamma. Dundret konkar eller byter ägare varannat år osv.

 

[Kalle_Luzern]

Trenden är ju att de stora och medelstora anläggningarna (Skistar, Branäs, Kläppen, Stöten mfl) är rejält lönsamma samtidigt som de mindre får kämpa vidare med sviktande kundunderlag.
Samma trend i alperna.

Frågan är bara varför de flesta väljer att spendera sin skidsemester där man får trängas och dessutom betala dyrt..?

Det är väl precis samma anledning till att folk trängs i Barcelona, Venedig, Verzascatal, Jungfraujoch osv. Sett någon influencer skriva om det på IG, FB, TickTack, SnickSnack eller nåt annat socialt media som jag inte har koll på...

För att sammanfatta: folk är idioter och vill känna sig unika genom att göra precis det alla andra gör och är redo att betala dyrt för det om det ger några Likes på nätet.

Edit: sen brukar de lägga till något om att det är najs att det finns några bra restauranger, paddlebana, och att man kan få se Petter i backen?

 

[PisteCarver]

Trenden är ju att de stora och medelstora anläggningarna (Skistar, Branäs, Kläppen, Stöten mfl) är rejält lönsamma samtidigt som de mindre får kämpa vidare med sviktande kundunderlag.
Samma trend i alperna.

Frågan är bara varför de flesta väljer att spendera sin skidsemester där man får trängas och dessutom betala dyrt..?

Kan tänka mig att många inte har intresse och kunskap att ta reda på vilka alternativ som finns. Som här nere i Skåne, man åker till Sälen på sportlovet med ungarna, det är ju så man gör…

Samma visa med Alperna, hur många känner till några andra orter än det stående gamla utbudet hos charterbolagen?

Det kräver att man investerar lite intresse och tid, och det blir ju mycket roligare då också.

 

[KaitsuH]

Jag tycker, att noboarding/snowsurfing kan vara något för framtiden. Jag är i varje fall mycket intresserad av det. Man behöver inte alls något stort berg, utan nästan varje kulle i Jämtland, eller bättre varje berg i Alperna räcker mycket väl till.

Jag har aldrig gillat pist åkning. Och jag har aldrig gillat mycket höga berg, jag har svårt att andas där. Kanske därför tyckte jag så mycket om Japan. (och St. Anton) Men det där noboarding, man behöver bara några hundra meter hög kulle och kan ha kul.

 

[TopiNieminen]

Vet inte om detta handlar om helprioritering men det är i alla fall väl prioriterat.

59-Year-Old Vail, CO, Woman Skied 200-Days Last Season - SnowBrains

I'm not sure what that makes Genevieve Ormond, 59, of Vail, CO, then, who this season skied an amazing 200 days.

snowbrains.com