Anzom
Aktiv medlem
Varför är snön alltid djupast där jag inte är?
Ni vet hur det är. Uppladdningen inför säsongen är igång. Ingen period är bättre än inför en säsong när man fritt får börja drömma och pusselbitarna kring semester, plats och personer som ska med börjar läggas tydligare. För en som har offpist på hjärnan ställs frågan: Vilket ställe får mest snö? Bäst snö? Var håller den sig kallast längst? Glädjen över att nörda ner sig i evigheter för att uppnå absolut väderstatistik-nirvana.
Spola fram till dagarna innan avfärd. Helt plötsligt har 70 cm på den tilltänkta orten blivit 5 cm. Snön verkar hamna 3 timmar bort. Och snögränsen är 300 meter längre ner.
Prognosen följs timme efter timme. Det går att nörda ner sig, och få tag på information som man tidigare bara drömt om. Hur ser luftströmmarna ut på 1500 meter? Kommer snögränsen gå vid 1500 eller 1200? Eller 2300?
Ur offpistsynpunkt har alpåkningen gått från glädje till att vara någon form av konstant väderberedskap. Där jag kan få ett bättre åk om jag tar mig högre upp, redo att bestämma mig 24 timmar innan. Glädjen försvann någonstans på vägen.
Det är lättare i norden. Där ett snöfall är ett snöfall. Utan att behöva ta större hänsyn till höjden och föhn. Nästa år får det bli skanderna där jag vet att det blir vindblåst, men åtminstone kallsnö. Jag orkar inte med att hantera vädervariationerna.
Trevlig skidvinter folk! (Och jag börjar med att tidsbegränsa användningen för väderapparna)
Spola fram till dagarna innan avfärd. Helt plötsligt har 70 cm på den tilltänkta orten blivit 5 cm. Snön verkar hamna 3 timmar bort. Och snögränsen är 300 meter längre ner.
Prognosen följs timme efter timme. Det går att nörda ner sig, och få tag på information som man tidigare bara drömt om. Hur ser luftströmmarna ut på 1500 meter? Kommer snögränsen gå vid 1500 eller 1200? Eller 2300?
Ur offpistsynpunkt har alpåkningen gått från glädje till att vara någon form av konstant väderberedskap. Där jag kan få ett bättre åk om jag tar mig högre upp, redo att bestämma mig 24 timmar innan. Glädjen försvann någonstans på vägen.
Det är lättare i norden. Där ett snöfall är ett snöfall. Utan att behöva ta större hänsyn till höjden och föhn. Nästa år får det bli skanderna där jag vet att det blir vindblåst, men åtminstone kallsnö. Jag orkar inte med att hantera vädervariationerna.
Trevlig skidvinter folk! (Och jag börjar med att tidsbegränsa användningen för väderapparna)