Rapport från Serre Chevalier, Skidsafari offpist "Grande traces", v4
Det här året åkte jag ner med en kompis som aldrig åkt skidor förut, men eftersom ucpa är uppbyggt kring kurser på olika nivåer så fungerade det jättebra! Jag tog söndagen till att lära honom de första grunderna i hur man hanterar skidor, åker lift, plogning, osv (jag har lite erfarenhet från att lära mina tre barn att åka, så det gick ganska bra). Sen hade vi måltiderna ihop och all ledig tid, bodde i samma rum, etc, så det blev en riktigt bra resa tillsammans. En trist detalj var att vi var de enda svenskarna på centret, vilket jag aldrig varit med om förut. Så vi blev lite isolerade bland alla fransmän som pratar kass engelska.
Ett par dagar innan vi kom dit så kom det runt 30 cm snö, och snöläget var helt ok redan innan, så veckan började riktigt bra. Vår guide Sylvain var otroligt duktig och bra på att läsa gruppen, men han var snabb och utmanande! jäklar vilka repor han tog med oss till! Hopp ut från klippor och branta åk direkt. Ett par riktigt fina linjer men snön började också bli sämre. Varmt väder och sol var på väg in. Typ påskväder i januari. Guiden var riktigt bekymrad. Så längre ner i systemet (under trädgränsen i princip) så hade det istället regnat och var isigt. Det betydde tyvärr att all den magiska skogsåkning Serre är världskänt för inte gick att utnyttja.
Skidsafari innebär att vi hade en minibuss två av dagarna och guiden väljer ut skidsystem nära Serre som vi kunde besöka utifrån var det var bäst snö. T.ex. La Grave, Sestriere, Montgenevre, Vars eller Puy St Vincent.
Till tisdagen skulle det snöa i La Grave så då tog guiden med oss dit. La Grave, monstret, det stora berget, mitt första besök. Jag har nog aldrig varit så nervös inför en dags skidåkning. Men den nya snö som kommit hade lagt sig väldigt hårt packad, vilket betydde att det mer liknade bra piståkning ovanför 2000m. Så det var riktigt lättåkt, om man inte åkte ner för långt dvs, då var det puckelpist och isiga stigar i skogen som gällde, dvs extremt tufft. Men vi höll oss mest i den övre delen av kabinen (toppen var stängd) och fick en riktigt bra dag! Jag åkte hem lättad över att jag hade klarat utmaningen och med extremt trötta ben.
Onsdagen är som vanligt halvdag, så förmiddagen tillbringade jag med min kompis och fick se hur han utvecklats. Riktigt trevligt avbrott, men backarna längst ner i dalen där han helst åkte var ren is. Gårdagen avslutades med +12 grader vilket gjorde att de pistade slask på kvällen som frös till is under natten... På eftermiddagen gjorde vi en bootpack upp till toppen Cucumelle men tyvärr var snön bedrövlig, skare ovanpå puder, så det var riktigt svåråkt. Men man kunde se att det fanns otrolig potential i det området om snön hade varit fin!
Torsdag blev utflykt till Montgenevre vid italienska gränsen. Otroligt nog lyckades guiden hitta några åk med riktigt fin snö! En tuff klättring upp till en topp och ett riktigt stort åk ner var höjdpunkten, plus ett besök i en italiensk restaurang i dalen med +15 och sol.
Fredagen var så dålig snö att jag bestämde mig för att byta till snowboard och åka med min kompis i backarna. Han hade fått upp tempot lite och det passade perfekt då jag inte är mer än medelåkare på bräda. Så det blev glassig åkning i gröna/blå backar och en rejäl lunch i backen tillsammans, väldigt uppskattat av min kompis som var glad att få känna på den delen av alperna också, inte bara vara fast i en nybörjargrupp.
Så på det stora hela en väldigt fin vecka, men för offpist hade jag inte velat vara där nu, eller nästa vecka! Det är varmt, sol och ingen ny snö så långt ögat kan nå...
; fast då hade jag nog bokat allt själv istället för resebyrå.
