Tankar kring pjäxflex

Sockerfarsan

Aktiv medlem
Tankar kring pjäxflex
Hej, hej!

Jag kör med ett par Salomon Shift 130 som jag hade tänkt skulle funka som mitt enda par pjäxor men jag upplever flexet som lite för stumt. Inte nödvändigtvis att de är för hårda men "hybridplasten" känns ganska odämpad och stötig jämfört med mina tidigare alpinpjäxor. Det är som att alla vibrationer går rakt upp i vristen/smalbenet.

Igår provkörde jag sonens Shift 120 (med mina innerskor och sulor) och tyckte den var betydligt mjukare än vad siffrorna säger. På fel sätt. Kändes död och som jag böjde genom pjäxan för lätt (väger 85-88 kg).

Först hade jag tänkt köpa ett par renodlade alpinpjäxor med 120-flex (Supra 120) men blev väldigt tveksam efter igår. Tänker att jag kanske snarare behöver bättre plast för åkning än mjukare flex

Målet är att hitta ett par pjäxor som upplevs som "väldämpade" snare än "krispiga" och som kan driva lite större skidor utan att vara stenhårda och stötiga.

Hjälp mig gärna å tänk här.
 
Tankar kring pjäxflex
Jag kör på head raptor 140 jämförelsen i känsla med mina hybridpjäxor är precis som du beskriver. Väldämpade vs studsmatta i flexet. Head raptor 120 eller andra renodlade pistpjäxor borde uppfylla dina mål.
 
Tankar kring pjäxflex
Jo, kanske borde du testa en lite tyngre pjäxa med tjockare plast. Typ Redster/Dobermann/Raptor/RC4/Mach1. De har bättre "suspension" än 50:50 pjäxa.
 
Tankar kring pjäxflex
Japp! Salomons nya grej är tunn plast med förstärkning på ”rätta ställen” för att göra pjäxorna styvare. Mindre stötdämpning och gör dem också lite mindre hållbara vilket man kan läsa här och där. Tyvärr passar Salomons alpha-pjäxor mig bäst så jag fortsätter köpa dem 🤪
 
Tankar kring pjäxflex
”Enda par pjäxor” funkar tyvärr inte om man är ute efter bra känsla 😀 Åker själv raptor och shift alpha boa och det är stor skillnad i flexet. Alphan är tillräckligt hård men kvaliten på flexet är okey men tråkigt jämfört med raptorn. Det blir väl tyvärr färre och färre pjäxor med riktig plast, vet inte om det finns några kvar i mv läst? Men en alpinpjäxa utan gåläge borde göra det lite bättre även fast plasten är åt tunnare hållet 🙂
 
Tankar kring pjäxflex
...
par pjäxor men jag upplever flexet som lite för stumt. Inte nödvändigtvis att de är för hårda men "hybridplasten" känns ganska odämpad och stötig jämfört med mina tidigare alpinpjäxor. Det är som att alla vibrationer går rakt upp i vristen/smalbenet.
...
Målet är att hitta ett par pjäxor som upplevs som "väldämpade" snare än "krispiga" och som kan driva lite större skidor utan att vara stenhårda och stötiga.
...
Bra information om olika typer av plaster direkt från chefen för Atomics pjäxavdelning:
Gillar man formatet så har dom gjort minst sju avsnitt till då det snackas pjäxor...
#fwiw
 
Tankar kring pjäxflex
Atomic 25/26 sexiness.
1736697589739.jpeg
 
Tankar kring pjäxflex
Herregud vad det är skillnad på flex och flex. När jag letade pjäxor i 130 så testade jag Dalbello, Atomic, Salomon och Nordica.
Dalbello kändes betydligt styvare/solidare än alla andra som var redigt sladdriga jämförelsevis
 
Tankar kring pjäxflex
Det kan vara olika flex mellan modellerna från samma tillverkare oxå.

Ja och det är väl som med skidors flex (och bindingars DIN) att en siffra inte räcker för att beskriva pjäxans totala flexegenskaper. Nån sorts elasticitetskurva vid olika belastning och temperatur vore väl bättre men sen finns det ju dynamik också...
Bara att inse att det också är subjektivt och det knappast går att ge mer än en fingervisning i siffror - typ som med dagens flexbeteckningar.
 
Tankar kring pjäxflex
Bindningens DIN beskriver exakt en specifik egenskap. Sedan finns andra komponenter som påverkar bindningens prestanda och upplevelse, men just DIN är väl definierad. Men förstår vad du menar. Skillnaden mot flex på skidor och pjäxor är att det inte finns någon som helst norm eller standard för detta.

Tror att jag fick berättat för mig att pjäxans flex inte är en uppskattning av motstånd i rörelse framåt, som vi gör när vi ”flexar” i pjäxorna, utan är ett slags mått pjäxans vridstyvhet i sidled och bakåt. Men detta får komma med en brasklapp, det sägs så mycket om allt möjligt. Över 20 år sedan var det visst också, när jag jobbade i sportbutik och hade clinic med någon pjäxtillverkare. En tredelad pjäxa upplevs sannolikt som mjukare när vi flexar den, även om den anges vara lika styv som en tvådelad.
 
Tankar kring pjäxflex
Bindningens DIN beskriver exakt en specifik egenskap. Sedan finns andra komponenter som påverkar bindningens prestanda och upplevelse, men just DIN är väl definierad.
Det har du rätt i, men DIN beskriver t.ex. inte elasticiteten i bindningen, och det var den aspekten (som påverkar tendens till tjuvutlösning mm) jag avsåg i liknelsen.
Som jag uppfattat det är "pjäxflex" en helt subjektiv sammanfattning från tillverkarens sida av alla de egenskaper du beskriver. Ungefär som när en skidtestare "handflexar" och provåker en skida. Gott så - det är en bra kompromiss.
En mindre känd sanning är att en skidas "radie" faktiskt också är ngt ditåt - inte alls så definierbar och mätbar som man kan förledas att tro när man ser en siffra (ibland t.o.m. med decimaler...), eftersom troligen ingen modern skida har en sidoskärning som består av en enda jämn cirkelbåge mellan skidans bredaste punkter. Samtidigt så säger förstås denna siffra oss något, liksom pjäxflex.
Rätta mig gärna, experter på listan, typ Glisseur.
 
Tankar kring pjäxflex
Det har du rätt i, men DIN beskriver t.ex. inte elasticiteten i bindningen, och det var den aspekten (som påverkar tendens till tjuvutlösning mm) jag avsåg i liknelsen.
Som jag uppfattat det är "pjäxflex" en helt subjektiv sammanfattning från tillverkarens sida av alla de egenskaper du beskriver. Ungefär som när en skidtestare "handflexar" och provåker en skida. Gott så - det är en bra kompromiss.
En mindre känd sanning är att en skidas "radie" faktiskt också är ngt ditåt - inte alls så definierbar och mätbar som man kan förledas att tro när man ser en siffra (ibland t.o.m. med decimaler...), eftersom troligen ingen modern skida har en sidoskärning som består av en enda jämn cirkelbåge mellan skidans bredaste punkter. Samtidigt så säger förstås denna siffra oss något, liksom pjäxflex.
Rätta mig gärna, experter på listan, typ Glisseur.
Ja, precis, DIN beskriver en parameter väldigt exakt, men tar inte hänsyn till konstruktionen eller den samlade funktionen.

Det där med radie var det en diskussion om här på forumet för en sisådär 15 år sedan vill jag minnas. Det finns en kalkylator för radie här:


Men en skidas sidoskärning är elliptisk, och därför finns det nog en definition bakom kalkylatorns svar som inte redovisas.
 
Tankar kring pjäxflex
DIN nummer motsvarar ett vridmoment som krävs för att utlösa bindningen. Fjäderns hårdhet beror helt på hur bindningen är designad att motstå detta moment.
Nja, det beskriver det vridmoment som krävs för att vrida pjäxan i bindningen. Var den sen faktiskt löser ut beror ju på elasticitet osv.
 
Tankar kring pjäxflex
Nja, det beskriver det vridmoment som krävs för att vrida pjäxan i bindningen. Var den sen faktiskt löser ut beror ju på elasticitet osv.
-och då även, ju kortare avstånd mellan fram och bakdel (-sullängd) desto mindre vridmoment krävs för att bindningen ska lösa ut. Är mao trögare att lösa ut en pjäxa av större storlek.
 
Tankar kring pjäxflex
Nja, det beskriver det vridmoment som krävs för att vrida pjäxan i bindningen. Var den sen faktiskt löser ut beror ju på elasticitet osv.
Du blandar ihop lite grejer. Elasticitet kommer in i bilden när vi tar med tidsdimensionen. Dvs vi snackar om impuls. Två olika bindningar med samma DIN värde (och sullängd) löser ut med samma vridmoment om det appliceras tillräckligt länge.
 
Tankar kring pjäxflex
Du blandar ihop lite grejer. Elasticitet kommer in i bilden när vi tar med tidsdimensionen. Dvs vi snackar om impuls. Två olika bindningar med samma DIN värde (och sullängd) löser ut med samma vridmoment om det appliceras tillräckligt länge.
Så båda löser ut vid samma DIN värde vid statisk belastning. Men det borde krävas mer energi för att lösa ut den som är mer elastisk? 🤔
 
Tankar kring pjäxflex
-och då även, ju kortare avstånd mellan fram och bakdel (-sullängd) desto mindre vridmoment krävs för att bindningen ska lösa ut. Är mao trögare att lösa ut en pjäxa av större storlek.
Det är därför sulmåttet behövs för att räkna ut din.
Egentligen är det ju ingen moment, utan en kraft som DIN beskriver.
Så båda löser ut vid samma DIN värde vid statisk belastning. Men det borde krävas mer energi för att lösa ut den som är mer elastisk? 🤔
Yes. Eftersom kraft*väg blir en energi (eller fysisk arbete). Är väl också så det känns. Hög elasticitet gör att man kan få slag mot skidan fast skidan sitter kvar
 
Tankar kring pjäxflex
Du blandar ihop lite grejer. Elasticitet kommer in i bilden när vi tar med tidsdimensionen. Dvs vi snackar om impuls. Två olika bindningar med samma DIN värde (och sullängd) löser ut med samma vridmoment om det appliceras tillräckligt länge.
Nja, inte tid väl? Fjädern kräver ju ett visst vridmoment för att kunna flyttas. Det är här vi ställer in DIN. Fjädern hårdhet har väl ingen koppling till bindningens konstruktion egentligen. Din 8 är DIN 8 alldeles oavsett bindning. En fjäder ställd på DIN 8 rör sig när en kraft motsvarande DIN 8 appliceras i rätt vinkel. Elasticitet styr ju istället hur lång sträcka pjäxan måste röra sig med DIN8-kraft för att lösa ut istället för att kunna åka tillbaka om kraften upphör eller minskar under DIN8.
 
Tankar kring pjäxflex
Tror inte det är väl definierat vad som menas med elasticitet när det gäller bindningar utan mer om ett sätt att beskriva vad en del uppmärksamma åkare noterar. Jag tror att tidsfaktorn för kraften spelar roll (det som kallas impuls inom mekanik) men kanske också det som Pillard beskriver.
Tanken är väl att en mer ”elastisk” bindning vid samma DIN bättre absorberar korta kraftiga stötar utan att lösa ut i onödan.
 
Tankar kring pjäxflex
Nja, inte tid väl? Fjädern kräver ju ett visst vridmoment för att kunna flyttas. Det är här vi ställer in DIN. Fjädern hårdhet har väl ingen koppling till bindningens konstruktion egentligen. Din 8 är DIN 8 alldeles oavsett bindning. En fjäder ställd på DIN 8 rör sig när en kraft motsvarande DIN 8 appliceras i rätt vinkel. Elasticitet styr ju istället hur lång sträcka pjäxan måste röra sig med DIN8-kraft för att lösa ut istället för att kunna åka tillbaka om kraften upphör eller minskar under DIN8.
Exakt!

Men när du skriver "Nja, det beskriver det vridmoment som krävs för att vrida pjäxan i bindningen. Var den sen faktiskt löser ut beror ju på elasticitet osv." är du lite på fel spår.
 
Tankar kring pjäxflex
Tror inte det är väl definierat vad som menas med elasticitet när det gäller bindningar utan mer om ett sätt att beskriva vad en del uppmärksamma åkare noterar. Jag tror att tidsfaktorn för kraften spelar roll (det som kallas impuls inom mekanik) men kanske också det som Pillard beskriver.
Tanken är väl att en mer ”elastisk” bindning vid samma DIN bättre absorberar korta kraftiga stötar utan att lösa ut i onödan.
När det gäller tid/sträcka tänker jag ändå så här. En bindning som har 47mm elasticitet horisontellt i tån kommer ju kunna utsättas för kraften som bindningen är ställd på i 47mm och sen gå tillbaka när kraften försvinner. Sen om den kraften appliceras under 1 ms eller 10 sek spelar ju ingen roll.
 
Tankar kring pjäxflex
Ja, precis, DIN beskriver en parameter väldigt exakt, men tar inte hänsyn till konstruktionen eller den samlade funktionen.

Det där med radie var det en diskussion om här på forumet för en sisådär 15 år sedan vill jag minnas. Det finns en kalkylator för radie här:


Men en skidas sidoskärning är elliptisk, och därför finns det nog en definition bakom kalkylatorns svar som inte redovisas.

Njae, tror de flesta skidors sidoskärning idag varken utgör en del av en cirkelbåge eller ellips, utan en mjukt svängd linje där ”radien” varierar kontinuerligt längs skidans kant. Och det mått som sätts ut (om det är ett enskilt tal typ 19 meter) motsvarar en sorts sammanfattning. Eller, för de skidor som uttryckligen har t ex ”3D radius” eller ”4D radius” (Völkl) så skriver man ut typmåtten fram, bak och på mitten.
 
Tankar kring pjäxflex
Exakt!

Men när du skriver "Nja, det beskriver det vridmoment som krävs för att vrida pjäxan i bindningen. Var den sen faktiskt löser ut beror ju på elasticitet osv." är du lite på fel spår.
Fast det jag skrev nu är ju exakt det jag skrev innan, bara längre. Och det jag svarade på var när du skrev "DIN nummer motsvarar ett vridmoment som krävs för att utlösa bindningen. Fjäderns hårdhet beror helt på hur bindningen är designad att motstå detta moment." Och vridmomentet i sig räcker inte för att lösa ut bindningen. Det räcker "bara" till att röra pjäxan i bindningen. Om den sen löser ut beror på elasticiteten osv. Fjäderns hårdhet är vad den är men du menar att den beror på hur bindningen är är designad?
 
Tankar kring pjäxflex
Och vridmomentet i sig räcker inte för att lösa ut bindningen. Det räcker "bara" till att röra pjäxan i bindningen.
Nej, här går det fel för dig. Om du applicerar tillräckligt mycket vridmoment tillräckligt länge kommer varje bindning all lösa ut. Om du skulle helt plötsligt behöva mera kraft/moment att lösa ut skulle du vara helt utanför ISO normen och bryta ben.
 
Tankar kring pjäxflex
När det gäller tid/sträcka tänker jag ändå så här. En bindning som har 47mm elasticitet horisontellt i tån kommer ju kunna utsättas för kraften som bindningen är ställd på i 47mm och sen gå tillbaka när kraften försvinner. Sen om den kraften appliceras under 1 ms eller 10 sek spelar ju ingen roll.
Kraften där bindingen löser ut måste ju vara vid den maximala rörelsen som kan ske. Kraften bör då öka linjärt upp till den punkten, från noll där pjäxan är i viloläge mitt i bindningen, till max kraft när den löser ut. Det betyder att en pjäxa med större rörelse kräver lite mer så mekaniskt arbete / energi att lösa ut, då arbetet är integralen av kraft över sträcka. Dvs arean av en triangel. Höjden(y-värdet) på denna triangel är samma för ett givet kraft/DIN värde, men den blir utdragen i x-led för en pjäxa med större rörelse och arbetet blir helt enkelt proportionerligt mot rörelsen.

Så en mer flexibel binding bör tjuvsläppa mindre när det är fladdrigt under fötterna, men inte bara det påverkar. Hur bindningen beter sig mellan tå och häldel påverkar mycket om skidan slår. En bindning på DIN 20 kan släppa ändå bara av att det slår mycket och skidan inte belastas, helt enkelt för att förspänningen släpper. Jag och många andra har varit med om det i en berömd sväng i Klövsjö där man kom med hög fart in i ett isigt parti där man samtidigt lättade på trycket mellan svängarna. Hur många som helst som förvånat stod på en skida efter detta, rak ner i efterföljande brant sen 😅 Alla drog upp bindningarna för att motverka detta, men det enda som hjälpte var att stå rätt på skidan och hålla trycket genom svängen.
 
Tankar kring pjäxflex
Kraften där bindingen löser ut måste ju vara vid den maximala rörelsen som kan ske. Kraften bör då öka linjärt upp till den punkten, från noll där pjäxan är i viloläge mitt i bindningen, till max kraft när den löser ut. Det betyder att en pjäxa med större rörelse kräver lite mer så mekaniskt arbete / energi att lösa ut, då arbetet är integralen av kraft över sträcka. Dvs arean av en triangel. Höjden(y-värdet) på denna triangel är samma för ett givet kraft/DIN värde, men den blir utdragen i x-led för en pjäxa med större rörelse och arbetet blir helt enkelt proportionerligt mot rörelsen.

Så en mer flexibel binding bör tjuvsläppa mindre när det är fladdrigt under fötterna, men inte bara det påverkar. Hur bindningen beter sig mellan tå och häldel påverkar mycket om skidan slår. En bindning på DIN 20 kan släppa ändå bara av att det slår mycket och skidan inte belastas, helt enkelt för att förspänningen släpper. Jag och många andra har varit med om det i en berömd sväng i Klövsjö där man kom med hög fart in i ett isigt parti där man samtidigt lättade på trycket mellan svängarna. Hur många som helst som förvånat stod på en skida efter detta, rak ner i efterföljande brant sen 😅 Alla drog upp bindningarna för att motverka detta, men det enda som hjälpte var att stå rätt på skidan och hålla trycket genom svängen.
En bindning på DIN20 kan ju (i teorin iaf) utsättas för kraft motsvarande DIN19 i oändlig tid utan att lösa ut eftersom pjäxan inte kommer röra sig alls. På samma gång kan den också utsättas för kraft motsvarande DIN25 men i slag som är kortare än elasticiteten och fortfarande inte lösa ut. Dock kommer den ju i det senare fallet ändå bespara leder osv en hel del påfrestning. Om skidan flexar så att bindningen helt enkelt bänds av pjäxan i en riktning som inte omfattas av DIN-skala så har vi förstås lämnat den här diskussionen.
 
Tankar kring pjäxflex
Nej, här går det fel för dig. Om du applicerar tillräckligt mycket vridmoment tillräckligt länge kommer varje bindning all lösa ut. Om du skulle helt plötsligt behöva mera kraft/moment att lösa ut skulle du vara helt utanför ISO normen och bryta ben.
Ja exakt, men nu lägger du till tid/sträcka. Belastning kan ju teoretiskt vara hur länge som helst så länge den inte knuffar pjäxan utanför bindningens elasticitetsgräns.
 
Tankar kring pjäxflex
Ja exakt, men nu lägger du till tid/sträcka. Belastning kan ju teoretiskt vara hur länge som helst så länge den inte knuffar pjäxan utanför bindningens elasticitetsgräns.
Absolut. Och det är precis vad jag skrev där uppe.
Du blandar ihop lite grejer. Elasticitet kommer in i bilden när vi tar med tidsdimensionen. Dvs vi snackar om impuls. Två olika bindningar med samma DIN värde (och sullängd) löser ut med samma vridmoment om det appliceras tillräckligt länge.
 
Tankar kring pjäxflex
Kraften där bindingen löser ut måste ju vara vid den maximala rörelsen som kan ske. Kraften bör då öka linjärt upp till den punkten, från noll där pjäxan är i viloläge mitt i bindningen, till max kraft när den löser ut. Det betyder att en pjäxa med större rörelse kräver lite mer så mekaniskt arbete / energi att lösa ut, då arbetet är integralen av kraft över sträcka. Dvs arean av en triangel. Höjden(y-värdet) på denna triangel är samma för ett givet kraft/DIN värde, men den blir utdragen i x-led för en pjäxa med större rörelse och arbetet blir helt enkelt proportionerligt mot rörelsen.
@Widski fattar det (y)
 
Tankar kring pjäxflex
Njae, tror de flesta skidors sidoskärning idag varken utgör en del av en cirkelbåge eller ellips, utan en mjukt svängd linje där ”radien” varierar kontinuerligt längs skidans kant. Och det mått som sätts ut (om det är ett enskilt tal typ 19 meter) motsvarar en sorts sammanfattning. Eller, för de skidor som uttryckligen har t ex ”3D radius” eller ”4D radius” (Völkl) så skriver man ut typmåtten fram, bak och på mitten.
Aha, ja, det är en rimlig och begriplig beskrivning. Undrar också hur radien beräknas, om det finns en standard man förhåller sig till och hur den i så fall ser ut. Uppenbarligen finns det kalkylatorer för detta, där man knappar in olika variabler. Men man ser inte hur beräkningen formuleras.

Radien verkar vara en förenkling för att konsumenten inte kan eller ska behöva relatera till olika bredder på olika delar av skidan, men ändå indikerar hur ”svängig” skidan kan upplevas.
 
Tankar kring pjäxflex
Här finns ju ett bra inlägg i frågan om elasticitet i bindningar. Det handlar nog om fler variabler än DIN och mm, typ olika mekanik och hävstänger inom bindningen, fjäderns dynamiska egenskaper i tid och rum vid olika belastning mm

https://www.freeride.se/forum/threa...ller-marker-griffon-13-id.153548/post-1293167
Japp, release value motsvarar max vridmoment som behövs att lösa ut. Men två olika bindningar med samma DIN och samma elasticitet i mm kan kännas helt olika baserat på kraftkurvan som behövs. Dvs integral som @Widski nämner ovan.
 
Tankar kring pjäxflex
Japp, release value motsvarar max vridmoment som behövs att lösa ut. Men två olika bindningar med samma DIN och samma elasticitet i mm kan kännas helt olika baserat på kraftkurvan som behövs. Dvs integral som @Widski nämner ovan.
-Är det verkligen så? Elasticiteten borde filtrera bort "brus" som kan ha högre peak värde under kort tid, och därför absorberas av mekanismen tröghet. Som just vid slag som inte hinner ledas upp i benet/kroppen på åkaren. 🤔
 
Tankar kring pjäxflex
Angående pjäxor och flex.

Det upplevda 'pjäxflexet' blir också väldigt olika beroende på storlek.
Både olika 'hårt' och olika funktionellt för verksamheten.
Jag har storlek 27 på vänster fot och 27.5 på höger i vanliga skor.
Om jag sticker ner foten i ett par 26.5 pjäxor så kommer jag att uppleva dom som mjukare än om jag åker en identisk pjäxa en hel storlek mindre.
Den mindre pjäxan kan behöva lite fix men det är värt det.
Alla mina pjäxor är strl. 25.5

#folkåkerruntiförstorapjäxor

tips vid provning av pjäxor: ta ut innerskon, dra en hederlig gammal tjocksocka över dina skidstrumpor och kliv ner i pjäxskalet.
Känns det som om du kunnat åka den kombon med lite stragegisk vaddering så är du i närheten av din pjäxstorlek.
#fwiw
 

Snödjup

Tillbaka
Topp