Den här diskussionen är löjlig. Jag antar att alla som förespråkar det ena eller det andra dukar med en gaffel på varje sida om tallriken också. Man behöver flera par skidor, minst två (två är minimum då det suger om ett par pajar och man plötsligt inte kan åka). Jag tar oftast med två par upp i liften/helikopterplattan och ställer det ena paret på något strategiskt ställe så man kan byta beroende på vilken typ av åk man tänker göra.
Fn kör jag (195 cm/85-90 kg) på:
1. Head Monster 103 (195 cm - väldigt styva, ingen twintip)
2. Nordica Beast (92 mm/188cm - mjuka, med twintip)
3. K2 Hellbent (122 mm/179 cm - men egentligen längre, se
https://www.freeride.se/forum/thread.php?t=48308)
4. K2 Coomba (102 mm/188 cm)
5. Salomon 1080 Mogul (66mm/180 cm)
6. Rossignol B2 (194 cm - som jag kör miffo-telemark på så det paret vill jag helst glömma) och jag har bruk för alla paren:
Monster är jättebra i tex Alaska, snö som vindpackats i en vecka (så länge man har stora ytor att åka på) och för all del även i pist om man vill köra utan att svänga. Dessutom är de snabba. Har under min första månad här i La Grave i vinter inte blivit omkörd när jag använt dem. De suger dock i (mjuka) pucklar, trång skogsåkning/rännor. I pucklar och skog har bakspetsarna en tendens att fastna när man svänger, gärna när skidorna pekar i fallinjen.
Eftersom Monstern uppenbarligen inte är den perfekta allroundskidan (skog, puckel, rännor) kör jag istället på Beasten när jag ska åka sådant. De är utmärkta för att åka puckel, de är snabba att svänga med och 7cm kortare vilket ofta är vad som behövs i en ränna. Beasten flyter dock inte så bra så är det mycket snö krävs något annat:
Här kommer Hellbenten in i bilden. Flyter jättebra, är ganska kort (jag kanske skulle köpt 189:an istället men 179 funkar bra om man står rätt på skidan. För mig är det i alla fall ingen höghastighetsskida). Rockern gör den lättsvängd, trots sin bredd. Lite mjuk baktill vilket gör att baktunga landningar sällan går att rädda.
Coomban har jag satt en Duke på så den är avsedd för turande. Den är i alla fall stabilare i hög fart än både Hellbenten och Beasten. Dessutom är den lätt.
1080 Mogul är den roligaste pistskida jag ägt. Till skillnad från Monstern är den kul även i låg fart = om man av någon anledning måste finåka i pist någon dag kan man trots det ha kul, men är det mer än 5 cm nysnö är den helt hopplös
B2, telemark. Typ som föregående fast om sällskapet åker telemark istället. Men varför skulle man?
Den enda skida jag har som jag inte har någon nytta av är en Salomon Xscream 195. Någon som kan berätta för mig när den äger existensberättigande?
Slutsatsen är alltså: köp flera par skidor, undvik 'allround'-modeller - försök istället hitta skidor som excellerar inom 1-2 typer av åkning.
Som fotnot åkte jag en vecka runt nyår på ett par Black Diamond Havoc, ganska styva men helt hopplösa på ojämnt underlag då man aldrig visste var spetsen skulle ta vägen. Spetsen var betydligt mjukare än resten av skidan vilket gjorde att jag aldrig riktigt litade på den i hög fart på ojämnt underlag utan fick ligga på lite sladdande skär. Inte särskilt kul. Inte funkade den bra i puckel eller skogen/rännor heller pga styvheten. Men jag antar att den funkar bra i lagom djup perfekt ny-/lössnö eller på manchester. Avrådes alltså.