Bäste Kinyo!
Att hålla kanter i god kondition är ju faktiskt ett ständigt pågående jobb under vintern! Vassa kanter i en vecka på konstsnö kan man glömma! Just konstsnö sliter, i a f enligt min erfarenhet. En vecka i nysnö - inga problem, men då behöver du ju inga kanter och tala om i a f! Sen åker ju inte ens tävlingsåkarna alltid på "sylvassa" kanter, utan med anpassad skärpa för aktuellt underlag. Carvinglagg med slöa kanter är ju f ö en styggelse rent generellt, hindrar ens teknikutveckling, gör åkning osäker och tråkig och utgör faktiskt en säkerhetsrisk.
Nåväl...
Några synpunkter och tyckanden:
1. Håll rätt på höger och vänster skida, mest för att kunna hålla bättre koll på den successiva nerslitningen av kanten, och därigenom blir det en livslängdsfråga. Ett faktum sen många år är ju att dagens konstsnöpister i princip aldrig ger skador på kanterna genom stenkörning. Det mesta är nötning från just konstsnö/is.
2. Det första jag gör vid kantservice är att börja med undersidan. Det torde vara helt klart att det är från undersidan som kanten slits eller deformeras. Måla kanten med en tuschpenna och kolla hängningsvikeln med hängningsverktyget/filhållare och fin enkelgradig fil. Känslan är ju oftast att filen "inte tar" och det händer att jag plussar på vinkeln någon tiondels grad. Kör normalt med 0,5 grader på pistskidor. För en jevvla amatör som mig märks inte skillnaden mellan 0,5 och 0,6 eller ens 0,7 grader - helt övertygad om det!
Om jag hade racekidds hemma som ska ut på träning och tävling för jämnan skulle jag definitivt ha en stabil handhållen elmaskin av bästa kvalitet som nu finns sen att antal år tillbaka för den dagliga checken av kantens kondition och hängning.
Notera att det i båda fallen handlar om ytterst liten avverkning av kanten. Pansarfil som nämns är ju ett verktyg för riktigt grovavverkning, möjligen för att grovforma/vinkla om sidokanten, aldrig undersidan/hängningsvikeln. Man vill ju inte skrämma livet ur sina fina pistlagg!
3. Sidokanten då? Steg ett är ju att ta bort lite av ABS-kanten så att den senare inte stör slipningen av stålkanten. Finns bra verktyg alternativ änden på en pansarfil (hu!) i en filhållare - funkar med lite övning.
Steg 2. Samma igen, måla kanten, montera en fil i en av dina otaliga filhållare (86, 87, 87,5, 88 grader...) och kolla aktuell kantvinkel. På pistlagg hade det för mig varit 88 graden sen länge men när 165 cm SL-carvers kom på tidigt 00-tal blev det 87 grader och förblivit där, även på andra pistlagg. Vid den allra första formningen har jag faktiskt använt pansarfilen med en stabil hållare och ett fokuserat sinnelag - det får ju inte skita sig. Efterslipning med samma filhållare med fina enkelgradiga filar. Notera att det alltid handlar om minsta möjliga avverkning av kanten!
Återigen, kanske motiverat med en handhållen maskin även för denna del av servicen, måste nog börja sondera marknaden lite seröst...
4. Kanten är nu sannolikt lite "taggig" vilket motiverar bryning. Har lite svårt att hänga med i Skisuge-Eriks olika bryningsresonemang. Jag har definitivt ingen verkstad i min närhet som jag skulle våga anförtro min lagg. Annat i fjällen eller Sthlm. Alltså måste man lösa detta själv. OK, jag har två brynen av god kvalitet, ett mellangrovt (används jämt!) och ett fint (...aldrig), ingen "sten" - har aldrig haft.
Nu nånting jag faktiskt aldrig sett eller hört nån annan göra. Jag blöter kanten med vatten från en "blomspruta", monterar brynet i hängningsverktyget, resp. filhållaren och "vattenbryner" kanten från först undersida sen sidokanten. Det blir förvånansvärt bra! En blankpolerad kant som faktiskt kan bli för vass (...man får slöa till den liiite med bryne)!
5. Daglig vård efter åkning. Just det känn med fingrarna/nagel. Känns kanten jämn? Hackig (...gud förbjude!) eller fortfarande vass? Aktiv åkning på konstsnö sliter på kanten men ändå förvånansvärt lite om kanten är korrekt preparerad från start. Upp med laggen i tvingarna, ge 5-10 min putsning med finaste filen med hängningsverktyg och filhållare, följt av lätt bryning, inte nödvändigtvis med vatten. Glöm frihand (ok, om man vill slöa till kanten möjligen). Sen märker man ju när det är dags för lite mer omfattande slipning/bryning.
Eder,
Ace DG
...Hemma - flunsan - gott om tid - Ingen åkning - inte heller denna vecka... suck!