Kommer igen i tråden... För er som är intresserade av skidteknik.
Känns som jag har kommit på lösningen på min frågeställning från 2014 som jag skulle säga handlade helt om del tekniska felaktigheter från min sida.. Såga mig om jag har fel och är ute på tunn is men jag är intresserad av synpunkter. Allt för att eventuellt intresserade kan prova och se vad det kan göra med deras skidåkning, jag anser att framförallt 3 saker har gjort att jag åker bättre på hårt och brant underlag nu. kommer till det i slutet av denna tråd.
Mitt problem med att det "hugger o släpper" där det är brant och hårt beror i olika grad på vissa insikter jag fått, där en del är viktigare än andra har benämnt den mellan 1 - 4.
1. Problem/Insikt.
Jag har tidigare börjat min sväng med en liten medvridning får vilket får till följd att skidan vrids loss och tappar greppet på yttern samtidigt att det leder till att jag viktar innerskidan mer och problemen förvärras.
1.Lösningen på detta.
Svängens början skall ha ett litet motvridet läge på överkroppen mot yttersidans spets. Skidorna får styra svängen och överkroppen kommer efter. Höften hamnar då i ett läge som gör det lättare att öka kantvinkeln mot fallinjen. I slutet av svängen kan en lätt medvridning snabbare flytta över tyngd punkten i den nya åkriktningen samtidigt som man kantväxlar och börjar belasta blivande ytterskidan.
2.Problem/Insikt.
Jag har inte tidigare kört med Fore/aft. balance , dvs fram med vikten mot fallinjen där lutningen ökar och bak på hälarna efter fallinjen. Har tidigare legat med trycket framåt efter fallinjen vilket inte direkt underlätta när det gäller att få fast grejorna då jag ofta får medvridning och kan "snurra" ett varv i slut på svängen.För att gör göra detta begripligt kan jag tänka på hur jag belastar foten i genom svängen olika faser. De som sett hur CARV fungerar förstår vad jag menar. Det är trampdyna höger resp vänster samt häl som ska belastas under sväng. Jag skulle också vilja tillägga att man även belastar insida höger resp vänster pjäxa beroende på lutning av backe och behov av grepp.
I min högst självlärda erfarenhet hävdar jag att alla svängar startar med att skidorna kantas. det är alltid första momentet i svängen, kanske inte i puckel och puder där det kanske kan variera beroende på teknik.
2. Lösningen på detta.
Fram med belastningen över trampdynan när jag närmar mig fallinjen och backen blir brantare- i den bästa av världar skall också kantvinkeln vara som störst när fallinje passeras-för att sedan avta efter fallinjen där backen flackar an. Jag har märkt att kantgreppet blir betydligt bättre när utgång på sväng sker på hälarna.
Här gäller det också att ha förmåga att inte bli kvar på hälarna utan kunna flytta fram vikten. Jag har upptäckt två saker som har underlättat det för mig och det ena är en mer upprätt stans med inte alltför böjda knän, samt en lätt framåt vinkling i höften. det gör att jag lättare och snabbare kan justera vikten framåt/bakåt. Det andra som har underlättat för mig ändra balans och få en mer dynamisk belastning, är att åka med lite rakare skaft på pjäxorna. Har jag mera vinkel framåt -åker knäna fram och rumpan bak och det gör mig baktung och har svårt att komma fram. Jag har plockat bort allt vad spoilers heter för att stå mer upprätt. Det behöver självklart inte passa alla och har väl mycket att göra med teknik, anatomi och typ av skidåkning.
3.Problem/Insikt.
Får en typ av passgång och med ytterskidan släpande och skidorna i en v-form där brätterna går isär. Leder till svårigheter att få belastning på yttern o vikten hamnar på innerskidan, kantvinklarna på höger vänster skida blir olika och ytter knä går ihop med inner knät "som inte hinner undan". Blir ofta en sväng där innerskidan tappar kontakten och armen på samma sida flyger upp i luften och kontrollen går förlorad. Det går att åka med skidorna ihop och en smal skid föring men det ställer krav på att man klarar av att kanta innern tillräckligt.
3.Lösning på detta.
Sträva efter att kanta skidorna lika mycket genom kraftfull kant av båda fötterna samtidigt..De flesta är nog inte medvetna om vilken betydelse starka fötter har för skidåkningen.( det är alltså denna rörelse som skall starta svängen.) Kantningen av skidorna brukar jag alltid tänka, sker genom att jag på ytterskidan pressar ner insidan på stortån i snön och samtidigt som jag innerskidan lyfter stortån mycket så mycket jag kan för att skidan ska hamna på sin innerkant. Andra kanske väljer att på yttern trycka ner stortån och på innern göra det samma med lilltån, resultat är dock detsamma.
När det gäller att ytter foten släpar efter innerfoten gör att blir svårare att få innern på kant på samtidigt som belastningen skall vara kvar på yttern. Där skjuter jag genom sväng fram den släpande ytterskidan och får på så vis ett bättre tryck på den samtidigt som jag också får över vikten mot hälen på densamma. Ett ökat tryck på yttern samt en rörelse framåt kan också bli resultatet genom att motvrida innerknäet och på så vis få höften i en gynnsam positionen i vissa delar av svängen, en svag plogformation som hjälper oss att styra runt och sist men inte minst en rörelse där ytterskidan skjuts fram med ökat tryck mot hälen.
4.Problem/insikt.
Hur skall belastningen ske av skidorna och vilka vilka möjligheter finns och vad får det för resultat på sväng. Inriktar mig på en avgränsning som handlar om radie på sväng och kraften och belastningen som uppnås på skidorna.
Kan börja med att säga att jag varierar hur jag belastar utifrån omständigheter som lutning och hur hårt det är i backen.
4.Lösning på detta.
Jag har ett till verktyg i när det gäller att skapa tryck och belasta skidorna. Det första kan jag säga vara hur jag fördelar vikten mellan skidorna, dvs 50/50 där lutningen är liten eller 0/100 där det är brant och hårt.
Det andra kan vara hur jag väljer att förändra belastningen på innerskidan genom att ändra på det stöd jag har där. En av det enklaste och mest kraft besparande skidtekniker tycker jag att det är. Jag vrider först upp skidorna på kant för att sedan "sjunka ihop med innerbenet" skidorna svänger i fina skär och beroende på hur långsamt man "får punktering " på innerbenet får man också utslag hur mycket skidan svänger tvärs backen. En kantställning i kombination med en "pyspunka" ger en lång sväng med mindre kraft.
Om man istället väljer att kant ställa och och ta bort all vikt på innerskidan blir resultatet en explosionsartad tryckökning på ytterskidan och väldigt kraftfulla svängar.
Ökad kantvinkel och grepp kan också komma från att höja inneraxel och sänka ytter handen mot underlaget, där kan man ju testa med att sätta handen på höften på ytter skidans sida och trycka in med syftet att få mera vinkel på skidorna och en överkropp som kompenserar lutning genom att vinklas åt motsatt håll.
skidåkning som jag ser det beror på en mix av olika tekniker och vad man väljer vid olika tillfällen beror ju som vanligt på omständigheter, erfarenheter och målet man har med sin skidåkning. Jag älskar skidåkning och har så gjort under hela mitt liv och jag har en ständig drivkraft att alltid försöka bli lite bättre. Min mening med detta var inte att sätta ihop allting till perfekta svängar där allt används på samma gång men kanske ge uppslag på att träna på var för sig. Jag har helt enkelt utgått vad som fungerat för mig och delar med mig av det till de som vill försöka.
Övningstips för den som vill.
Kan ta några ex.
Kortsväng på hårt underlag i brant terräng med pendel.
Knä kanta där man får ut skidorna längre och längre ut från kroppen för att på så vis få till en större vinkel och ett bättre grepp.
Kortsväng i isig och brant terräng med varierad svängrytm.
Där använder jag. Kantning samt lyfta innerskidans bakända lite , dvs ta bort trycket på innern för ökad kraft på ytter.
En ngt motvinden position med överkropp mot ytterskidan, leder till att skidorna vrids mer tvärs fallinjen och kantvinkel kan ökas samt fram/bakbalans genom svängen där jag går ur på hälarna. Greppet får jag genom att lyfta lite på bakändan samt avsluta med häl tryck. kontroll, balans och ökad kantvinkel får jag genom lätt mot vridning.
Det som främst hjälpt mig att åka bättre och få fast skidorna där det är hårt och brant är lösningarna på 1 och 2 och 4.
