Som miljömupp känner jag mig manad att svara på detta inlägg. Det finns idag ett starkt samförstånd om att vetenskapen om klimatförändringar är tillräckliga för att vidta åtgärder men osäkerheten försvårar möjligheten att peka ut vilka åtgärder är.
*Vad visar observationer i förhållande till tidigare klimatförändringar både globalt och regionalt.
*Hur kvantifierade är förståelsen för de ämnen som orsakar klimatförändringar.
*Vilka möjligheter finns att simulera förändringar orsakade av dessa pådrivande ämnen.
*Vad säger dagens observationer och möjligheterna för förutsägelser om hur människan påverkar dagens klimat.
*Vad kan man med dagens metoder att beräkna klimatet säga om det globala eller det regionala klimatet.
*Förändras jordens klimat?
Många variabler i klimatsystemet har mätts under lång tid, t ex temperatur, nederbörd och vindar. Havsytans nivå har också mätts på många ställen. Under de senaste 20 åren har mätningar utförts med hjälp av sateliter. Andra indirekta mätningar finns som t ex dentrokronologi, koraller, sediment och iskärnor.
Medeltemperaturen har ökat med 0,6 grader sedan slutet av 1800-talet. Det är troligt att det är den varmaste perioden på 1000 år.
Nederbörden ökar med 0,5-1 % per årtionde på medel- och högre breddgrader. Det är troligt att fuktigheten har ökat med flera % inom vissa områden på norra halvklotet och molnbildningen har ökat med 2 % under 1900-talet. Snömängden har troligtvis minskat med 10 % sedan 1960. Isarna i Arktis har minskat med 10-15 % sedan 1950 och istjockleken minskat med 40 % under sensommar-höst mellan 1958 och 1976. Havsytehöjningen under 1900-talet beräknas ha varit 1-2 mm/år. Förändrade rörelser i atmosfären och oceanerna. ENSO- El nino southern oscillation har ökat under de senaste 30 åren.
Faktorer som påverkar klimatförändringar.
Koldioxid, halokarboner, ozon, sulfat, aerosoler, biomassabränder, damm, flygplansinducerade, markanvändning, solen.
Varför finns det då fortfarande tveksamheter?
Hur mycket bevis måste det finnas innan vi gör något?
Klimatet har alltid varierat och dagens förändringar kan mycket väl ligga inom den variationen. Osäkerhet inom många områden och t ex är vi fortfarande inte riktigt på det klara med hur kolcykeln fungerar. En del av det kol som vi släpper ut försvinner någonstans, vart vet vi inte riktigt. Tänkbara sänkor kan vara vegetationen eller att haven tar upp mer än vad som uppmätts. Modellerna har svårt att helt accepteras innan detta kan förklaras.
Svårigheten att dra slutsatser om framtiden är ytterligare en osäkerhet och hur kommer utsläppen i framtiden att se ut. Vi vet inte heller hur klimatsystemet kommer att reagera på en förändrad sammansättning av atmosfären. Atmosfären kännetecknas av både positiv och negativ feed-back, processer vi inte vet hur de kommer att påverka klimatet. Med denna vetskap om dels temperaturökningen och dels vetskapen om osäkerheten, hur ska vi agera. Ska vi göra något direkt eller har vi råd att vänta? Representanter finns på en skala från de som tycker till att vi måste göra något direkt till de som tycker att allt det inte finns några som helst bevis för oro. Någonstans i mitten finns de som tycker att vi ska vänta och se och att vi troligtvis när den dagen kommer hittar tekniska lösningar på problemen. Oro för klimatförändringar är inte något nytt utan redan Svante Arrhenius varnade i slutet av 1800-talet för att vår förbränning av fossila bränslen skulle kunna orsaka klimatförändringar. Då fanns inte några mätningar som kunde stödja detta. Under 40 och 50 talet skedde en avkylning varför intresset svalnade eftersom detta inte passade in i någon modell. Dagens intresse sammanfaller med bl a datorn och utvecklandet av sofistikerade modeller. Det var också vid den här tiden som man började få tillräckligt med data om atmosfär och klimat. 1988 bildades IPPC för att förse det internationella samhället med teknisk vägledning för att kunna handskas med problemet med klimatförändringar. Samkonvention i Rio 1992 som syftade till stabilisera växthusgaserna till en koncentration som undviker antropogen inverkan på klimatet. Förhandlingarna kännetecknas av någon form av samförstånd. Många nattmanglingar.
Många Konflikter finns, en del stater vägrar tro på att växthusgaserna behöver minskas och att en minskning skulle leda till en försämrad ekonomisk tillväxt.
En annan fråga som orsakar konflikt är kopplad till nord-syd problematiken. Det är de industrialiserade länderna som släpper ut mest växthusgaser samma länder som byggt upp sitt välstånd på just användningen av billig energi, krav har därför ställt från utvecklingsländerna att det är i-länderna som ska gå före och minska utsläppen innan dessa gör något och att de också ska få hjälp att svara på klimathotet.
Kännetecknas av kompromisser men kan tolkas som ett första steg mot hållbar utveckling.
Kyotoöverenskommelsen 1997 där man kom överens om att minska utsläppen med 5.2 % från 1990 års nivå mellan 2008 och 2012. Ett steg på vägen men anses av många att vara för lite och beräkningar på minskning med upp till 60 % har gjorts.
Joint implementation
Handel med utsläpp
Clean development mechansm
Länderna är överens om nödvändigheten av försiktighetsprincipen men kanske inte hur den ska användas.
Två delar: Hur kontrollera utsläppen och hur stimulera upptag.
Kommer införandet av konventionen att leda till ökad globalisering och liberal marknadsekonomi?
Kommer vi att få nya problem när vi går från minskat klimathot till en global ekonomi?
//Leder, eder miljömupp på forumet!!
