xSooLx sa:
xSooLx sa:
Får jag fler bud? Vad och var har ni monterat och var hamnar tyngdpunkten?
Hoppar över förhoppning att få veta mer av er angående tyngdpunkter, men konstaterar att med Guardian Small för 317mm sula på TC-3,5 hamnar tyngdpunkten (för skida+bindning) på TC-4,8cm, d.v.s. 1,3cm BAKOM pjäxmitt. Jag skulle då inte bli förvånad om detta är boven i mitt drama under vissa förutsättningar... Frid för nu, över och ut!
Edit.
För tabellbitaren... ren skidas TP ligger på TC-0,5cm (Förvånar mig en smula då den är bredare framtill, men tipens lättning syns nog i detta). Med Jester i TC-3,5cm hamnar TP= TC-3,6cm (alltså sulmitt minus en millimeter). Med Jester i TC-5,5cm hamnar TP=TC- 4,2cm (alltså 1,3 cm framför sulmitt)
I runda slängar hamnar total TP (skida+bindn) en dryg cm längre bak med Guardian jmf med Jester. Mot Griffon (pga lägre vikt och viktfördelning) torde skillnade vara ytterligare någon millimeter.
Jesters (bara bindn) TP ligger sulmitt minus 67mm (317mm sula), Guardians Small TP ligger sulmitt minus 75mm (317mm sula) och är drygt 4hg tyngre...
Det var en imponerande utläggning i frågan om tyngdpunkt. Jag anser dock att det är ett helt meningslöst resonemang som inte spelar minsta roll. Att flytta bindningen någon centimeter framåt eller bakåt ger ur ett rent tyngpunktshänseende såklart en mätbar skillnad på skidan som sådan när den är friliggande. Men om du jämför med de krafter som uppstår när en 70-80kg:s person åker på skidan så är det en mikroskopisk effekt. Att påstå att en förflyttning med någon centimeter av tyngdpunkten på en skida som väger 5kg ger någon märkbar effekt i ett system där 80 kg fullkittad skidåkare ingår är i mina ögon ett matematiskt och fysikaliskt feltänk. Du lägger för stor vikt vid en parameter som är väldigt liten i helheten. Det som spelar roll är var du placerar åkarens vikt och kanske allra mest vilka effekter förflyttningen ger på åkarens teknik och åkstil.
Jag hade inte tänkt kommentera ditt inlägg om instabilitetstendenser, men eftersom du har utvecklat resonemanget rejält känner jag att det kan vara på sin plats att förtydliga situationen. Det du beskriver är ett klassiskt exempel på ett teknikrelaterat problem vid en framflyttad montering. Instabiliteten uppstår när åkaren av någon anledning hamnar i bakvikt. Det finns två klassiska anledningar till det. Antingen är åkaren ovan vid en frontplacerad monteringspunkt, eller också ligger problemet i åkarens grundteknik. Om en duktig åkare flyttar fram sin monteringspunkt rejält kommer han/hon i nästan alla fall i ett inledningsskede att hamna för långt bak i balansen. Det gäller även mig och jag behövde några dagar för att ställa om. Det känns otryggt att stå mitt på skidan när fronten plötsligt är mycket kortare, och åkaren säkrar upp situationen genom att ligga lite bak i balansen. Det avtar gradvis, men det är en omställning. Den andra vanliga orsaken är att åkaren i grunden har en teknik där vikten alltid eller mycket ofta ligger för långt bak. Tittar man generellt sett på åkare så är bakvikt i stor majoritet.
Nu har jag bara sett ett kort filmklipp på din åkteknik, men det räcker för att se att du liksom många andra reagerar på svårigheter genom att skicka dit bakvikten. Du har också ett vertikalarbete som tyder på att din teknik är uttryckligen klassisk och att du är skolad i lössnö på skidor som är betydligt smalare. Iom att klippet är så kort kan man inte dra några slutsatser om hur du åker på hårt underlag, men jag kan i kombination med ditt resonemang gissa mig till en bild. För mig är det helt givet att du faller inom gruppen som i alla fall bör fundera på att montera på Classic på -5. Skare eller ej och svår snö hit eller dit i klippet spelar ingen roll. Det räcker att se två sekunder av den typen av vertikalarbete för att förstå att det behövs omställning för att du ska kunna släppa loss en frontmonterad modern puderskida och fullt ut uppskatta den. Nu har du ju iofs bevisligen gillat skidan på -3,5, vilket tyder på att du förmodligen åker på ett annat sätt när utrymmet blir lite större. Men återigen... det går naturligtvis inte att dra för stora slutsatser av ett enda kort filmklipp.
Instabiliteten på hårt underlag beror till största sannolikhet på din viktfördelning. En montering på -3,5 kräver ett stort medvetande om viktplacering och teknikkraven är högre än om man står längre bak. I början kommer, som jag sa ovan, instinkten göra att man går bak lite. Då blir alla skidor instabila, även Opinion. Sen förstärks den effekten av att rockerkurvan ser ut som den gör. En skida med en tiprocker anpassad för åkning i planande åkning blir aldrig lika stabil när den åks med plana skidor på fast underlag som en skida med traditionell spannprofil, men med rätt viktfördelning minskas problemet. Opinion är konstruerad för att stabilisera sig själv när den kantas. Rockerkurvan och sidecuten samverkar och längden på kontaktytan ökar gradvis ju mer den kantas, till skillnad mot tex en 5-pointer där den är mer eller mindre konstant. På plana skidor är kontaktytan relativt kort och skidan är därmed mindre stabil i sin natur och den är också mer känslig för fel i viktplacering. Vid bakvikt kommer den nedåtpressande kraften på framänden att minska till förmån för samma kraft på bakdelen. Framänden ligger då lätt på snön och är mycket utsatt för slag och ojämnheter. Då upplevs skidan som instabil. En åkare med den tekniken kommer att uppleva en massiv skillnad mellan plana skidor och kantade skidor, eftersom skidan själv i viss mån styr upp situationen när den kantas.
Ovanstående tes bekräftas till fullo av det faktum att du upplever skidan som mer stabil när du flyttar bak bindningen. Det har inte med skidans balans att göra. Det är återigen en försumbar effekt. Förbättringen beror istället på att du, vid den bakre monteringen, hamnar i en position på skidan som sätter dig i en annan, mer centrerad balans. Då flyttar du fram en större kraft i fronten på skidan och den stabiliseras. Rent fysiskt sänks frekvensen på självsvängning i framdelen genom att flytta bak den något sånär fixerade punkten bindningen, men iom att skidan har en snökontakt som tar ut den svängningen, är det till nästan bara den fria delen av tippen som genererar instabilitet. Den delen av skidan påverkas inte av en ren monteringsförflyttning. Det finns helt enkelt ingen vettig fysisk förklaring, förutom teknikfrågan, till att skidan skulle bli mer stabil av att monteringen flyttas bakåt.
Tidigare rekommendationer angående montering gäller fortfarande. -3,5 är en modern monteringspunkt som är den som gäller om man till fullo vill uppleva skidans tänkta egenskaper i planande åkning. Vad vi kanske har tagit för givet innan är att det avser åkare som driver skidan med en modern teknik, dvs med väldigt lite vertikalarbete och mycket surffokus, eller åkare som strävar efter att hamna där i sin teknik. För åkare som är mer konservativa, och/eller som använder gammalt klassiskt vertikalpump som huvudverktyg i puder, finns fortfarande möjligheten att flytta bak monteringen. Jag själv vet tex att jag har drag av konservativitet och har därför monterat bak en aning till -3,9. Man bör också komma ihåg att även -5 är ganska långt fram i ett större perspektiv. Det är fortfarande ett tydligt steg framåt jämfört med vad man brukar kalla traditionell freeridemontering.
Och ja de är på bägge testerna 
