Man ser alltför många människor som köper tranciever, spade och en sond som stoppas ner i ryggsäcken.
Flertalet av dessa människor tar aldrig fram prylarna innan det är försent. Jag åkte med några för några år sedan där de inte ens kontrollerat att allas beepers var påslagna, en av killarnas batterier var slut! Behöver jag säga att jag inte åkte med dom...
Ytterst få av den stora mängd människor som åker utanför idag kan skilja på en lavinfarlig sluttning och en som snön sitter på. Det var senast iår tre svenskar som avled nere i Martigny där jag tillbringade vintern. De hade ignorerat guidernas varningar att det var lavinfara 4 och lokalt 5.
Man måste ha kunskap, erfarenhet och ,som någon skrev ovanför, mod att vända om.
Kunskapen får man via kurser och att åka med mer erfaret folk. Erfarenheten likaså, genom att kombinera dessa två blir man en duktigare åkare, och kan arbeta mer effektivt med riskbedömning. Modet, kommer förhoppningsvis av erfarenheten när man inte bryr sig så mycket om vad andra tycker som om sitt eget välbefinande.
Mina argument mot off-piste är att det finns alltför många nybröjare idag. Det är fler nybörjare idag än för tio år sedan... Och alla vill åka brant och puder.
Men å andra sidan så är det självsanerande, antingen så lär man sig eller så kommer en dag då man är klar.
Och dessutom så är det likamånga "erfarna" freeriders som dör i laviner som nybörjare!
Men att utsätta andra för fara oavsett om det är i gruppen eller andra på berget är alltid oförsvarligt! Jag har själv fått en lavin över mig på grund av att folk åkte där dom inte borde, medans jag stod nere i en brant korridor...
Men vi gör ju inte det här för att det är ofarligt...
Jag är själv ganska fascinerad över att man klivit över trettiostrecket... Trodde jag inte!
