Det spelar roll för mig vad du tycker, det är ju därför jag frågar.
Varför är det så få i denna långa OT-tråd som ens vågar ta ställning i den centrala frågan om elcykelns förbud?
Låt oss anta att du/ni har rätt - ett slopat förbud kommer ingen att utnyttja i Sverige. Men detta med ev. elcykling på fjällstigar är ju bara en av många tänkbara utvecklingar.
Kanske blir det som i Norge som du beskriver (och som du förutspår i Sverige) och då är ju ingen skada skedd. Eller så blir det populärt för vissa, i en eller annan form, någonstans i Sverige, och då är ju heller ingen skada skedd.
Eller? Kanske problemet egentligen är att man befarar att det faktiskt kan bli populärt, men man vill ändå inte i grunden se elcyklar ute i naturen? Säg det då.
Varför är ett fortsatt förbud så viktigt?
Om det är så viktigt för dig så kan jag väl komma med ett långt svar men förstår väl inte varför vad jag tycker är så viktigt. Jag har ingen bestämmande rätt, jag kommer inte orka argumentera för eller i mot med naturvårdsverkets tolkning, jag har hittills inte sagt något alls om jag är för förbjudet eller inte och det har inte spelat någon roll i det jag har skrivet. Jag tror helt enkelt inte att ett upphörande av förbjudet kommer göra någon större skillnad för sommar aktiviteterna på svenska skidanlägg av orsaker som jag har beskrivet över. Om man ändå ska få till det så kommer det behövas stora investeringar liknande eller större än det som har gjorts i Åre eller Trysil för liftbaserad cykling.
En annan aspekt på det jag har skrivet tidigare är att mtb cykling har ibland varit ganska stort i Norge och Sverige men det de flesta har hållit på med är ritt som Birken och Vasaloppet. Båda är tekniskt lätta och går mest på grusvägar eller annat plant underlag. Jag tycker inget tyder på att det är speciellt många som är intresserade av den typen cykling som man faktiskt finner i svenska och norska skogar och fjäll.
Så till saken som jag också har varit rätt insatt i men var ett tag sen.
Jag är inte alls enig i naturvårdsverkets tolkning av allemansrätten i denna saken. För mig verkar de som att de tillåter skooter, bilköring på is och motorbåtar enligt allemansrätten samtidigt som de påstår att allemansrätten inte godkänner någon motorfärdsel.
Men då kommer vi till ett problem med den svenska allemansrätten. Allemansrätten är ingen lag, tror knappt det står ett ord om den i den Sveriges lagar. Den är brist på andra lagar som förbjuder något blandat med sedvana. Detta är en skillnad mot Norge där det finns en lag för friluftsliv som bestämmer vad allemansrätten är.
Sen har man väl ett annat problem också. El-cyklar anses som cyklar enligt trafik lagar men de lagarna är inte nödvändigtvis relevanta för vad som ska gälla ute i naturen. Om el-cyklar är ok på grund av att de är tysta och sånt så borde man kanske också godkänna el-motorcyklar?
Många verkar tro att cyklar och kanske ännu mer el-cyklar skadar stigar mer än gående. Det verkar inte stämma så slitage argumentet stämmer inte så bra. På den andra sidan så är det enklare att cykla över en myr eller väldigt lerig stig med en el-cykel än med en vanlig cykel så möjligheten för stort slitage är större.
Om man ser på Norge där det är hårda restriktioner för scootrar och helikoptrar är friluftslivet faktiskt inte motordrivet och där ser jag en poäng med att man inte skulle godkänna cyklar med motor i utmark för att jag på ett sätt föredrar inte motordrivet friluftsliv. I Sverige där det finns mycket mer motorer i naturen i form av helikoptrar och scootrar på vintern klarar jag inte att se något problem med el-cyklar med tanke på det. Skulle dock helst inte vilja ha något frisläpp av el-motorcyklar oberoende av hur tysta de är. Tycker inte det är uppenbart var man ska dra gränsen mellan vad som är tillåtet och vad som inte är det om man ser på gående, cyklande, el-cyklande, el-motorcykel.
Så är väl egentligen osäker på vad jag tycker om el-cyklar i utmark. Tycker det finns både för och i mot samtidigt som jag tycker den svenska tolkningen av allemansrätten är fel.
