Tack för rapporten.
Dock får jag kommentera med ett det är just den typen av uttalanden som får mig att fundera på hur kritiskt Shift testas egentligen. En alpinbindning är ingen fast storhet. Det finns dåliga alpinbindningar och det finns bra alpinbindningar. Jag önskar att jag också kunde åka med "vilken alpinbindning som helst" utan problem, men det kan jag dessvärre inte. Med ärrade korsband, sliten fotled i höger fot och en åkstil där jag bevisligen får fler tjuvsläpp än snittet måste jag välja alpinbindningar med riktigt stor omsorg. Ett felval där innebär direkt en ökad skaderisk, antingen för att skidorna flyger av i fel lägen eller att de sitter kvar för länge. Det är inga problem att hitta bindningar som släpper vid minsta provokation och det är lika lätt att hitta bindningar som inte släpper ens om benet dras till en full spiralfraktur. Det svåra är att hitta en bindning som släpper i exakt rätt ögonblick, men som sitter kvar i all form av kontrollera åkning. Det är INTE "vilken alpinbindning som helst" som klarar den uppgiften. De som däremot inte känner någon skillnad på en riktigt bra alpinbindning och en riktigt dålig, utan åker runt på en tex en Marker Squire och tycker den funkar helt ok, de kan utan några som helst problem åka runt med Shift också. Shift är som jag har nämnt ovan helt ok som alpinbindning, men för mig når den inte upp till de bästa i framförallt stökig piståkning som jag har nämnt innan. Det finns inte en chans att jag skulle klara en pistinriktad dag där jag åkte för fullt tex med 8.5 som nämns i den här tråden och då väger jag 82kg.
Jag åker Shift med standardinställd (enligt min egenförfattade instruktion) AFD (dvs lite tightare än Salomons rek) och med något förhöjd förspänning i enlighet med vad Cody Townsend rekommenderar och DIN-inställning 10.5. Då fungerar den för nästan all åkning. Det enda jag behöver göra är att hålla igen en liten, liten aning i hårt pressad rapp fartkontrollerad lite hackande kortsväng på mycket fast underlag. Är jag bara aningen lätt i fötterna i det läget sitter den.
Typexemplet är att släppa på i den övre, flacka inledande delen av Gästrappet och sen ta en skärande höger ner i branten. Jag pallar på fast underlag kanske 4-5 större skär ner i branten innan jag känner behov av att fartkontrollera. Om jag då riktigt trycker till som jag vill och pressar fast skidorna i underlaget ett par svängar släpper Shiften ibland. Jag har fått tre rejäla tjuvsläpp där på nästan exakt samma ställe och samma sätt. Den manövern klarar den helt enkelt inte. Jag kan göra precis likadant med mina pistskidor med Griffon på samma DIN och de har aldrig släppt. Det gjorde inte heller Ross FKS 155 som jag hade tidigare på pistlaggen. Guardian klarar den just den manövern, men är sämre i pucklar och släpper helt oförklarligt i häldelen ibland av andra anledningar. Tyrolia Attack 13 har också gett något släpp i liknande lägen, även om jag inte har kört den så hårt i just Gästrappet. Salomon Warden har gett mig en duktig blåröv i Stora Backen i Tandådalen i snarlika förhållanden. Marker Squire/F12 släpper direkt. Med Baron och Duke går det däremot lika bra som med Griffon och Jester. Shift sitter skapligt. Klart bättre än Squire. Ungefär som Warden och Guardian (som väntat), men sämre än Griffon och Jester.