En liten historia. Valborgs afton, eller nästa kvällen i vår student lägenhet i östra Finland Joensuu, och på köksbordet en jätte stor Altec 200 w högtalare. Vi spelade något punk, Anthrax, kommunist låter osv. så högt hela staden kunde höra. Och fönstret var öppet hela tiden, första våningen. Polaren och rum mate Tumppi (r.i.p.) kom hem från nånstans, och såg, att Mr Finland mr. M... (det här är sant! Han var en rejäl alkoholist redan då, studerade i samma universitetet, nu är han någon predikant...) hade kommit in genom fönstret, till vår cell lägenhet, letat efter sprit, hittat Tumppis rakvatten och börjat dricka det. Tumppi kom hem senare, såg situationen, nitade M javisst. men sen, han tänkte också prova rakvatten.
Jag kom hem, till vår lägenhet ännu senare och hittade de där två idioterna drickande Hugo Boss. Den ena hade en blå ögon. Så, jag sittade också ner och vi drack hela flaskan tillsammans.
Nästa morgonen var litet konstig, men det blev snart bättre när vi cyklade till närmaste baren.
Det var en berättelse för lördagskvällen.
På tal om rakvatten, finns det estniska mineralrika mineralvattnet Värska i Finland? Rekommenderas morgonen efter en kväll med bäverhojt.
Jag drack det första gången då halva släkten fått för oss att vi skulle åka på gemensam semester till den estniska kusten. De flesta av oss hade redan konsumerat stora mängder öl på vägen och när vi kom fram fortsatte vi med de mängder öl, vin, estnisk likör och sprit vi köpt på vägen dit. Snart tändes grillen och maten dukades fram.
Kvinnorna ville ha vatten till vinet under middagen men kranvattnet var brunt, så någon fick springa iväg till kiosken för att handla mineralvatten och kom tillbaks med några flaskor Värska Orginal.
Vid det här laget hade de flesta blivit ordentligt törstiga efter några timmars supande i solen så vi var alla ganska nöjda att se vatten serveras till samtliga.
Vi började alla samtidigt att glupskt bälga i oss av vattnet och plötsligt förbyttes leendena mot avsky.
Tvi! Vad fan är det här, någon har buteljerat Östersjövatten och säljer som dricksvatten?! Fullständigt odrickbart!
Vi spottade unisont ut vattnet över middagsbordet, fatet med nygrillat kött vältes i tumultet ut i sanden och faster Kerstin tappade löständerna i knät på det yngsta barnet som började störtböla.
För ett ögonblick rådde fullständig panik och förvirring men snart så hade vi lugnat ned oss och vi återgick till att dricka alkohol igen. Vi glömde snart missödet och det blev trots allt en lyckad kväll, såvitt vi kommer ihåg.
Men så morgonen efter. Svetten tränger ut ur varenda por på kroppen. Sängen är alldeles dyngsur, är det svett som ligger bakom eller har jag kissat ner både mig själv och sängen i sömnen? En bultande huvudvärk får mig att tro att hjärnan svullnat upp så att den är på väg att tränga ut ur de ilsket tjutande öronen. Gallan försöker ihärdigt att undkomma magsäcken och det smakar som om något dött i munnen. Rädd för att minsta rörelse ska uppröra kropp och själ ytterligare ligger jag för ett tag blickstilla och önskar jag aldrig vaknat men snart blir den brännande känslan i den allt torrare halsen för mycket, jag reser mig och på svaga darrande ben staplar jag ut i köket samtidigt som gallan rusar upp genom halsen. Jag sväljer motvilligt med stor möda samtidigt som svetten nu sprutar så det skvätter runt mig.
Äntligen framme vid kranen, jag öppnar den och ut flödar vad som ser ut som avloppsvatten samtidigt rummet fylls av en stank av dy.
Jag sväljer åter igen ned spyan som väl måste ha bränt hål i halsen vid det här laget samtidigt som jag får syn på flaskorna med Värska på köksbänken. Med darriga händer sträcker jag mig efter en flaska och försöker mödosamt öppna den, men händerna är för svettiga och för svaga för att jag ska lyckas skruva av kapsylen. Jag ser ett glas med genomskinlig vätska på bänken bredvid flaskorna och utan att tänka på att det skulle kunna vara sprit sveper jag hela glaset. Det var inte sprit utan Värska och den här gången smakar det helt annorlunda mot kvällen innan. Det är det godaste jag någonsin smakat och direkt lindras huvudvärken som genom ett under. Jag har nu återfått nog med krafter för att kunna öppna en flaska och börjar dricka. För varje klunk av detta underbara helande vatten återfår jag mina krafter, dimman skildras, magen lugnar ned sig och både halsen och ögonen återfuktas. Jag kan åter öppna mina ögon utan att dagsljuset bränner mina hornhinnor.
Jag har aldrig trott på Gud men nu får jag något religiöst i blicken, inte kan väl någon annan än Gud själv ha skapat något så underbart helande. Detta måste verkligen vara det som kallas för livets vatten, var det månne Värska som återupplivade Jesus? Det har sannerligen räddat mig från vad som känts som en säker död.
Jag andas ut, aldrig har jag upplevt en så livsgivande lättnad.
Jag börjar skratta högt av glädje men snart sköljer en våg av ilska över mig och jag känner mig plötsligt så oerhört lurad.
Vafan är det för skräp jag köpt i Sverige i tron att det var mineralvatten?!
Var fan är mineralerna??
Jag vänder mig om och ser två av barnen tätt intill varandra i soffan i fosterställning, de stirrar rakt ut med tom blick. I den andra soffan sitter de andra två barnen men varsin Gameboy, även de stirrandes med trött, tom blick utan att spela. De ser traumatiserade ut. Vad fan hände egentligen igår??
Jag öppnar en öl och går ut i solen.
Tillägg: Östersjön heter kanske Vestersjön/havet i Finland?
