Knäkantning, höftkantning eller bankning ???

[Ace_DG]

Det fanns ett inlägg 28 september (?) från Noljas (tror jag ) om bl a olika kantningstekniker m m. Ak_(norsk kille), MnO m fl hade intressanta kommentarer, och naturligtvis kunde inte jag låta bli att knacka ihop ett svar.

Sen försvann ca 3 dagar av FR, forum, rubbet, allt.

Jag slänger in mitt svar här. Åkteknikfrågor är alltid kul.
/A

 

[Ace_DG]

Knäkantning förekom förr i tiden (70-80 tal, Thöni , Stenmark m fl), ja. Det var bl a ett ingående element i den revolutionerande s k omstegstekniken (nu helt borta) som bl a Stenmark var med om att introducera. På den tiden, d v s långt innan dom djupt skurna carvingskidorna ens var påtänkta, bestod det rikningsändrande momentet i svängen av ett kort kraftfullt skär. Slalomåkarna använde i princip det korta skäret ända fram till 1996-97 då dom första carvingskidorna för slalom kom fram. I samband med detta började man även staka rundare banor, d v s portarna var mer sidoförskjutna i förhållande till varandra än tidigare, och svängarna måste göras rundare.

P g a carvingskidans förmåga att greppa i underlaget, och därigenom radikalt ökande g-krafter, plus det faktum att det skärande momentet i svängen blev mycket längre, måste tekniken ändras. Man orkar helt enkelt inte hålla emot med ett invinklat knä. I det fall man kör ner i ett slag eller grop är skaderisken dessutom överhängande. Istället låter man hela kroppen luta inåt (i princip bankning) och ytterbenet sträckas ut i svängens tyngsta fas. Ett nästintill utsträckt ben kan utveckla (stå emot) mångdubbelt större kraft än ett böjt.

Bankning var bannlyst i slalomgrenarna förr i tiden, utom möjligen under greppiga förhållanden eller i svängar med stor radie i flack terräng. Risken var att tappa fästet nämligen. Det var korta skär, knäkantning och höftkantning som gällde. Fartåkarna har däremot kört med bankning sen urminnes tider, dels för att det är ett effektivt och enkelt sätt att svänga, dels för att det var det enda sättet att ORKA fånga upp g-krafterna i svängarna. Den höga farten och de stora svängradierna till trots har man inga problem (…nåja) med fästet trots isigt eller hårt underlag.

Traditionell höftkantning då? Jovisst! En universell, säker och fungerande teknik. Gör man den enligt boken så kommer PER AUTOMATIK innerskidan att hamna något före ytterskidan. I mitt tycke en solid och fungerande teknik på i stort set alla underlag, med eller utan carvingskidor. Den kommer alltid att finnas där eftersom den är så naturlig (speciellt för oss äldre).

Men vill man vara modern bör man däremot (och här snackar vi pist)…
- bredda ut mellan skidorna, hålla knapp axelbredd, konstant.
- stå i obrottsligt neutral position på skidan.
- ha skidorna parallella, eller nästan (d v s yttern går INTE före innern nämnvärt)
- ha underbenen i samma vinkel i förh till underlaget (tryck på stortå – lilltå)
- trycka 90-100% på ytter-, 0-10% på innerskida.
- luta kroppen inåt i svängen (= bankning).
- hålla axlarna vågrätt (i princip)och på konstant höjd över underlaget (i princip).

Med ett par bra, välslipade carvinglagg, har man nu förutsättningarna för ett fäste som är rent förbluffande, även på ren jäkla is, d v s så länge du orkar och vågar hålla skäret kvar.

Vi gamlingar har dock en tendens att återfalla i traditionell höftkantning med smalare skidföring, vilket i sig inte direkt behöver vara sämre vid vanlig friåknng. Det hör troligen ihop med åldern och sen åratal invanda rörelsemönster.

MnO: I djupsnön, i hög fart måste viktfördelningen på ytter- respektive innerskida vara i stort sett lika, det inser man lätt. Själv har jag liten erfarenhet av den typen av åkning. I pist anser jag dock att ytterskidan måste ta upp huvuddelen av trycket.

Förutom att det finns en ”glidande skala” i användningen av knä- och höftkantning och bankning, kan man slutligen konstatera att alla ”gamla” tekniker (t o m omsteg) går att utföra på moderna skidor. Det är bara blanda och ge! Ge tusan i knäkantningen i hög fart bara.

Nån som kan ”Wedeln” här förresten?

Eder vänlige Schwesserbisser,

Ace DG

…f- n, nu blir man ju sugen!

 

[GNU]

vaffan? Är det nån som begriper nåt? Vart tog "Tyngden på dalskidan" vägen?

 

[Dunder]

"tyngden på dalskidan"-stadiet passerades för länge sen...

Nu är det helt andra grejjer!
(faktum kvarstår dock, tyngden på dalskidan...)

 

[IvanTheMan]

enkelt kan man ju säg att ju mer man tar i i svängen desto bättre blir det...så träna lite bentyrka...

 

[Bud66]

"Vi gamlingar har dock en tendens att återfalla i traditionell höftkantning med smalare skidföring, vilket i sig inte direkt behöver vara sämre vid vanlig friåknng. Det hör troligen ihop med åldern och sen åratal invanda rörelsemönster".

Hmmmm, där slog du huvudet på spiken.

Nog om att man är gammal, jag har bara en fundering:

(från "den moderna tekniken")

- luta sig inåt i svängen (=bankning)

Är det inte viktigt att här "höftkanta" dvs. få in höften mot berget för att skapa mer kantning/tryck på skidan?

Jag vill få det till att om man "höftkantar"(samt följer övriga råd från ACE) klarar man lättare att svänga med bibehållet avstånd mellan knäna och inte falla in i "knäkantingsfällan" (med förlorad kraft/ ej orkar hålla emot vad som krävs)

 

[Ace_DG]

Den stora skillnaden mellan traditionell höftkantning och modern stil som jag ser det, är att vid traditionell höftkantning vinklar man OCH roterar höftpartiet (häcken) in mot pisten, medan man vid i det senare fallet vinklar höften in mot pisten, men skippar (nästan) roatationen.

För att balansera ut krafterna i svängen blir då enda utvägen att luta hela kroppen inåt i svängen. Viktig är dock att inte tappa ”inneraxeln” utan att försöka hålla axlarna vågräta. Benen pendlar från sida till sida, överkroppen tar kortaste vägen (vilket i sig inte är nytt). Klart som korvspad, va!

Jag har rätt svårt att förklara det här med ord och det kan bli hur teoretiskt som helst. Jag har fått lite olika tekniktips som att ”tryck fram höftbenet på dalsidan”, eller ”dra åt dig innerskidan”, m m.

Vitsen (för i första hand portåkarna) är att vid varje tillfälle kunna skicka ner så mycket kraft som möjligt i skidan, ladda upp katapulten och få en fartökning tillbaka om möjligt (och om man vill det förstås). Det är en rätt läcker känsla att kunna carva på riktigt hårda underlag med kontroll. Lite skridskofeeling där! Problemet blir snarare att hålla ner farten.

Sen kan man ju naturligtvis slökarva med samma teknik också, eller överföra den till puderåkning i hög fart.

Men som sagt, vanlig höftkantning med rotation är aldrig fel heller. Det funkar.

/A

 

[ChamBenkeYxan]

och jag som trodde jag kunde åka skidor

 

[sticks]

Låter ju som gammal klassisk storslalomteknik.

 

[Zakarias]

grymt bra läsning ace, kul med lärorika trådar.

 

[Gelendesprung]

Man kanske skulle ta en skidlektion...

 

[joakimbergstrom]

klockrent Ace!!!

Du låter precis som min pappa!! Hela mitt liv har jag fått teoretiska skid teorier inpräntade i skallen... Tack för denna nostalgi tripp........

 

[GNU]

"Sen kan man ju naturligtvis slökarva med samma teknik också..." Det är bra, då fortsätter jag slökarva, utan att begripa nåt och absolut utan att tänka! Tack Ace!!!

 

[Ace_DG]

Benke: Intuitiv skiköring är aldrig fel.
Sticks: Fel! Ny storslalomteknik!
Omega: Tackar!
G-sprung: Bara om du hittar en bra instruktör (jag tar bara XXX/h)
Joakim: Jag ÄR din Farsa, fattaruinte?
GNU: Det var så lite...

Nåt mer?
/A

 

[hajen5]

Mycket intressant inlägg. Försöker göra såhär men när det blir brant (och hårt) så släpper det lik förbaskat. För litet tryck framåt mot plösen i pjäxan säger omgivningen. Just den detaljen brukar nästan aldrig omnämnas när carving diskuteras.

 

[Erixon]

Kul att se lite inlägg som är intressant att svara på och från lite namn man känner till innan alla under 18 tog över forumet...

Ace_Den_Gamle: Jag skulle inte vilja säga att man bara lutar sig in i svängen (banking) utan du fortfarande bygger upp din kantning med hjälp av fot-knä-höft och sen avslutar med bankingen.
För om du bara slänger dig in i en sväng hamnar du väldigt lätt på innerskidan och då får du en rolig resa som de flesta har sett tävlingsåkarna göra och själv provat.
Resten du säger är så sant!

Johan

 

[Muerto]

Vore det inte lättare om man bara lämnade den ena skidan i liftkön och åkte på en skida? Då behövde man ju inte fundera på vilken skida man lägger vikten...

Nevars, lärorik tråd! Nu sitter jag här och diskuterar med mig själv hur fanken jag gör i backen eg. Om jag bankar eller vad jag gör? Aja, ner kommer jag ju iaf. och kul är det.

 

[sove]

Väl beskrivet, jag känner igen hur man gör och det funkar för mig vid "normalstora" carvingsvängar. Det går att köra fort med en rejäl fart i kurvorna, känns bra att banka ned tills armbågen tar i backen..
Men, korta carvingsvängar? Förordas samma teknik fast i snabbare tempo eller finns det mer att tänka på map rotering etc ?? Har lite svårt att få till det i snabbt tempo trots korta skidor, - 1,5 dm.

nu känns det att det säsongsdax, inspirerande tråd.

 

[Nojlas]

Jo, vist var det jag som skrev originalinlägget. Tack Ace!
Kul när någon tar sig tid och skriver lite djupare svar.

 

[danielwidman79]

När man kollar på Anja så har hon överkroppen ganska stilla och i vinkel nerför backen medans benen vrider sig mer än överkroppen i svängen. Och ytterknät (dvs dalskideknät) vinklas in mot
innerknät, detta troligtvis för att hon liksom vrider ytterfoten, men vad vet jag...

Är det någon som kan köra carving när det är riktigt brant?

 

[Mountain_Man]

Jag fick ett mycket bra tips förra året när det gäller att "få i höften". Lyft axeln! Om man lyfter "bergaxeln" i svängen får man med automatik en höftkantning och en vågrätt överkropp. Har man koll på grunderna i den skärande svängen kan detta tips lyfta körningen en klass! Prova! (Det är hemligheten bakom att jag är snabbast från berg till dal...)

That´s all kids! / MM

PS! ACE, jag ser fram emot att få en lektion av dig! DS.

 

[danielwidman79]

Detta verkar som ett riktigt bra tips!

 

[Koste]

Bra inlägg ace.

 

[Patrik_L]

Om man nu kör Fakie då!!! Börjar man med banking och slutar med knäkant , eller??

 

[henrikmjoberg]

Som svar till Ace DG: Wedel-tekniken torde praktiseras ungefär sisåhär;

+ tänk dig en äldre Stockholmare som lärt sig åka kloss (pjäxorna nästan ihoplimmade).
+ knäna ska arbeta mjukt i höjdled och jämna ut underlaget samtidigt som överkroppen hålls still.
+ skidorna korsar under kroppen och inte vice versa.
+ korta svängar med endast momentana kantisättningar samt eventuellt efterföljande mjuk sladd.

Om du nu skulle åka nerför berget iförd toppluva bör ej tofsen röra sig alls och din överkropp rör sig rakt nedåt i fallinjen. Ser ganska kul ut och kan vara skoj att prova någon gång. Naturligtvis passar sig denna åkstil i stort sett endast i välpreparerad pist.

 

[Jonny_S]

En så här intressant tråd kan inte få falla i glömska, upp med den!

Mountain Man, istället för att lyfta "bergaxeln" skulle jag förslå att du trycker ner "dalaxeln".

det kan verka som om det skulle bli samma sak men istället för att lyfta "bergaxeln" och riskera en avlastning av trycket på skidorna tror jag att det är bättre att trycka ner "dalaxeln" och säkerställa ett bra tryck på ytterskidan.

Ace DG, knäkantningen är på väg tilbaka...

Jag tog mig en tur till alperna i vintras, åkte med en från ENSA examinerad skidlärare, strax under 30 år, dvs knappast en gammal uv. Han körde stenhårt med knäkantning, jag försökte få honom att tycka att det där med höftkantning är finfina grejer men se det gick han inte med på.

Fördelen med knäkantning är att det är ett snabbt sätt att gå från kant till kant, mycket snabbare än att kanta mha höften.
Nackdelen är ju precis som du själv skriver, att man förlorar kraft.

Kika på hur åkarna i slalomcupen kör. En hel del knäkant, väldigt lite sladd. Men kör man på korta, rejält skurna slalomcarvers så går det ju att köra på det viset. Skaderisken ökar vilket bland annat studerats på svenska juniorer, särskilt tjejerna är utsatta för mycket knäskador.

 

[lommasurfarn]

När åktekniker ändå är uppe kanske nån kan berätta vad medvridning är för nått. Stig Strand snackar om det varenda gång det är världscupslalom men jag ännu inte lyckats klura ut vad han menar. Nån som vet?

 

[a-zon]

Lommasurfarn! I old school och new school of skiing finns det en regel som säger att ryggen alltid ska vara vänd mot backen när man åker och det ska jobbas från höften och neråt. Om man lägger en sväng och ryggen följer med i svängen så blir det en MEDVRIDNING dvs hela kroppen följer med i svängen och det händer även Anja och co i världscupen.Om du sitter i en stollift och kollar på dom som åker så ser du direkt om någon åker med medvridning eller inte.

 

[roosviktor]

Jag har också hört det med att ryggen alltid ska vara vänd mot backen. Det är mildare än att magplanta eller faceplanta. Att samtidigt åka med skidorna i falllinje är väldigt speciellt. Det blir som att du ligger på rygg med skidorna i backen, åkandes neråt. Ja, det är svårt att beskriva, men om du åker knappliften upp så ser du det direkt.
En duktig åkare åker stort och brant i baren fast gröna pister på berget!!

 

[Anders_Nilson]

hablahabla
Man initierar svängen med fot-benvridning och knäkantning, och det ska man göra tidigt för att bygga upp tidigt stöd mot underlaget och för att ha lite marginal, nästa steg är att använda höften och sist hela kroppen, allt efter hur fort det går och hur brant det är.
Skidåkkning på en hög nivå kräver att man justerar hela tiden och att man åker med skidorna och inte mot.
Här kommer lite som jag skrev inför vintern 2006/2007 om modern skidåkning:

Don't come with problems, come with solutions, DCWPCWS.
Hantera problem med åkningen när de uppkommer och inte innan dess, situations anpassad åkning.
Försök att skapa en helhetsbild och en helhet i åkningen
• Bred åkning
• Dynamik
• Fart
• Balans
Pedagogiska sanningar
• Stå brett med parallella fötter - bredda mellan knäna
• Jobba från knät och neråt för att få dynamik - vertikalt och längdled för att ge tidigt stöd och snökontakt
• Låt kroppen följa skidorna, åk med inte mot - var tidig på kant
• Släpp upp innerskidan mot kroppen - för att skapa kant
• Var låg - för att skapa kant
• Var i balans - låt farten och positionen dikteras mot underlaget
• Plöskontakt med båda benen
Balans
• Mitt på foten
• På tå i början och på hälen i slutet
• Var snabb in i nästa sväng
• Använd armarna att balansera rörelser
• Håll höften, rotation ger bakvikt
• Var "stor och stark"
Modern skidteknik
• Anpassa kant utifrån situation
• Utnyttja och kontrollera krafter
• Låt tyngdpunkten gå en kort och rak väg
• Snökontakt
• Stöd och bra balans genom hela svängen
• Släpp igenom skidorna
• Dynamisk och kraftfull åkning
• Små men anpassade rörelser
• Blicken framåt
Ingång på sväng & varför
• Stor & stark i ingång
• Tidig kant/kontakt med ny ytterskida
• Våga söka kroppen in i sväng
• Innerknät strävar att starta svängen

- anders

 

[cocktail]

tyngden på dalskidan, det är allt man behöver veta

 

[Pietro_2003]

Fantastiskt bra inlägg Anders! Jag har en kommentar dock när det gäller stor och stark och kraft som du tar upp. Min riktiga AHA-upplevelse fick jag i Chamonix med UCPA när en pytteliten fransk skidguide (Karin, om någon känner till henne) lärde oss att behandla underlaget som om det var äggskal som inte fick gå sönder. Allt handlade om balans och känslighet för underlaget. Den insikten öppnade upp en helt ny värld för mig när det gäller skidåkning. På något sätt så ger sig vinklar och dyligt av sig självt om man kontinuerligt justerar kroppen i balans i förhållande till fart och underlag.

/Cecilia

 

[Steepndeep]

Nu börjar det bli väldigt tekniskt. Titta på följande länk

http://www.hendryxskis.se/index.php?option=com_content&task=view&id=50&Itemid=45

Det är Erik Gölen på Hendryx i Ramundberget. Höft in, knä ut, tå bak, nagel trång, se framåt (vem f.... ser bakåt) osv, glöm det. Stå mitt på skidorna men tryck ordentligt framåt och pressa skidan IN i svängen. Sedan är det bara att hänga i. Och försök stå på båda skidorna. Klaus Heidegger hade en stil, glöm den.

Steepndeep, your guide in the galaxy and beyond

 

[ViktorLindevall]

Hehe skön tråd, här lär man sig ju grejer!!! :D

 

[Mountain_Man]

... och medvridning är helt OK?

???/MM

 

[rabbit]

Nu börjar det bli väldigt tekniskt. Titta på följande länk

http://www.hendryxskis.se/index.php?option=com_content&task=view&id=50&Itemid=45

Det är Erik Gölen på Hendryx i Ramundberget. Höft in, knä ut, tå bak, nagel trång, se framåt (vem f.... ser bakåt) osv, glöm det. Stå mitt på skidorna men tryck ordentligt framåt och pressa skidan IN i svängen. Sedan är det bara att hänga i. Och försök stå på båda skidorna. Klaus Heidegger hade en stil, glöm den.

Steepndeep, your guide in the galaxy and beyond

Åka och sladda runt med handen i backen har ingenting med god teknik eller carving att göra. Det där är en reklam-pose som gick hem bland tyska turister '98.
Allt detta snack om att det; "går alldeles utmärkt att carva pisten med fetingar" har ingen grund i verkligheten.
Om det går bättre än vad man någonsin trott så innebär det inte att det är jämförbar pist-prestanda med ett par riktiga race-lagg.

-peace
/r

 

[rabbit]

Nu börjar det likna nåt! :D

 

[Steepndeep]

Jag hoppas att du försöker skämta. Om det går att carva avgörs till största delen av svängradien på en skida, inte hur bred den är. 1998 fanns för övrigt inte många bra carvinglagg. Menar du allvar har du mycket att lära.....

 

[rabbit]

Jag hoppas att du försöker skämta. Om det går att carva avgörs till största delen av svängradien på en skida, inte hur bred den är. 1998 fanns för övrigt inte många bra carvinglagg. Menar du allvar har du mycket att lära.....

Eftersom jag är den enda som nämnt 1998 så förmodar jag att detta är något slags kommentar till mitt tidigare inlägg.

Du verkar försöka påstå att du "vet bättre" och ändå har du ingenting att komma med!?

Om det går att carva avgörs till största delen av svängradien på en skida, inte hur bred den är.

"Carva" som buzzword är använt till lite av varje. Att åka skidans form är inte att "carva", det är möjligtvis en skidvaneövning eller ett snabbt och slött sätt att ta sig ner.
Var menar du att gränsen går? Kan man carva på en skida med 21m radie?, 31? Var vill du dra gränsen och varför? Finns det en nedre gräns eller bara en övre?
Du får gärna förklara detta, väldigt tomma, uttalande.

1998 fanns för övrigt inte många bra carvinglagg.

SPS demoteam åkte på carvinglagg redan 1995 (om inte tidigare). Iofs Kneissl Ergo, som inte var särskilt bra, men ändå. 1996 åkte jag själv på bla på Fischer Revolution Ice och Elan Parabolica.
Dessa var odiskutabelt carvingskidor och de var bägge bättre än de flesta skidåkare är idag. Givetvis har materielutvecklingen gått vidare men 1998 var "carvingskidan" en hyffsat förfinad, färdig produkt.

Sen kom ju Salomon med 1080n '98 och marknadsföringsfokus flyttades ifrån "carving" till "twintip" eller "Air-Carve" som killarna i "new canadian air-force(? nåt sånt)) kallade konceptet till en början för att sälja in det hos skidtillverkarna.
(twintip var ju inte heller något nytt utan förekom redan på '70talet)

Jag vet att Ingemar Stenmark tvingade Elan att bygga "carvingskidor" åt honom i mitten av 80talet (om inte tidigare?) men en av orsakerna till att man inte fick konceptet att fungera var att man inte fick till vridstyvheten i brättena.

Menar du allvar har du mycket att lära.

Har du något att lära ut så är det bara att börja. Man blir aldrig för gammal för att lära sig något nytt. Men kom inte med fler dumma, insubstantiella påståenden av samma typ.

/r

 

[Mulleson]

Hejsan jag undrar vad ni herrar tycker om denna video. Rekomenderar den till alla.

Eller sök på Sofa Ski School på youtube