När kommer raklaggens renässans?

[CharlieWestlund]

Har länge intresserat mig för skidåkningens historia och när jag fick köpa två par raka skidor för 10kr styck var valet inte svårt. Ett par ELAN 195cm från 1985 och Edsbyn skimaster troligen tidigt 60-tal (med aluminiumbindning och fångrem:D).

Slipade upp ELAN-laggen och drog ut och provade. I början var skidorna lite svåra att brottas med, lätt att lägga sig på innerskidan och aning bångstyriga men nu när jag åkt uppskattningsvis 30 000 fallhöjdsmeter på dem börjar det kännas riktigt bra. Väldigt stor skillnad mot moderna carvingskidor. Med dessa gäller det att du har stenkoll på vilken skida och var du lägger trycket. För mycket tryck på innern och skidorna går åt olika håll, ibland båda rätt upp i luften och du står på örat. Även trycket längsmed skidorna spelar roll. Till skillnad från ett par carvingskidor så är dessa mycket mindre förlåtande och mer tekniskt krävande, men samtidigt blir åkningen mycket roligare och du bestämmer själv hur du vill åka, istället för att lyda radieförteckningen. Även känslan när du sätter trycket rakt i fallinjen är magiskt, dessa skidor sticker som raketer jämfört med moderna. Lätt att tappa plöstrycket, men samtidigt väldigt roligt när du får till den perfekta svängen och accelerationen.

Jag tycker att åkningen har blivit roligare, har haft med dessa skidor de senaste fjällresorna och de är numer mina Go-To skidor för manchestermorgnar. Uppmanar alla att ta fram sina gamla skidor och prova. Skidåkning var ju kul på 80-talet också, eller hur, veteraner?

Fler än jag som har samma upplevelser?

 

[Bayd99]

Känns som att de skidorna inte gör sig i barnbacken men måste vara riktigt roligt i bättre lutning. Har jag fel?

 

[CharlieWestlund]

Känns som att de skidorna inte gör sig i barnbacken men måste vara riktigt roligt i bättre lutning. Har jag fel?

Du har en poäng, det går ju att gnussa sig ned med små minisvängar men det är ju inte alls kul. Tycker inte det är särskilt kul att rulla från kant till kant i barnbacken på ett par carvinglagg heller. Skillnaden är väl att man tappar mindre fart på moderna skidorna.

 

[PisteCarver]

Har länge intresserat mig för skidåkningens historia och när jag fick köpa två par raka skidor för 10kr styck var valet inte svårt. Ett par ELAN 195cm från 1985 och Edsbyn skimaster troligen tidigt 60-tal (med aluminiumbindning och fångrem:D).

Slipade upp ELAN-laggen och drog ut och provade. I början var skidorna lite svåra att brottas med, lätt att lägga sig på innerskidan och aning bångstyriga men nu när jag åkt uppskattningsvis 30 000 fallhöjdsmeter på dem börjar det kännas riktigt bra. Väldigt stor skillnad mot moderna carvingskidor. Med dessa gäller det att du har stenkoll på vilken skida och var du lägger trycket. För mycket tryck på innern och skidorna går åt olika håll, ibland båda rätt upp i luften och du står på örat. Även trycket längsmed skidorna spelar roll. Till skillnad från ett par carvingskidor så är dessa mycket mindre förlåtande och mer tekniskt krävande, men samtidigt blir åkningen mycket roligare och du bestämmer själv hur du vill åka, istället för att lyda radieförteckningen. Även känslan när du sätter trycket rakt i fallinjen är magiskt, dessa skidor sticker som raketer jämfört med moderna. Lätt att tappa plöstrycket, men samtidigt väldigt roligt när du får till den perfekta svängen och accelerationen.

Jag tycker att åkningen har blivit roligare, har haft med dessa skidor de senaste fjällresorna och de är numer mina Go-To skidor för manchestermorgnar. Uppmanar alla att ta fram sina gamla skidor och prova. Skidåkning var ju kul på 80-talet också, eller hur, veteraner?

Fler än jag som har samma upplevelser?

Senaste gången jag åkte på mina 2 meter Blizzard V20 Thermo RS var år 2015, sedan slängde jag dem tyvärr.
Håller inte med om att de är svåra att göra snabba kortsvängar med, man får jobba med teknik och viktfördelning mycket mer i höjdled och skidorna ihop bara (kolla i Snowroller när Samurajerna åker pist runt direktör Jönsson ).
Som man sa på 80-talet i Alperna, de som behärskade ”Wedeln”, var duktiga skidåkare.
Men! De är fysiskt MYCKET tröttsammare att åka på än moderna carvingskidor. Man får ett annat och skönare flyt i åkningen nu, och man orkar åka betydligt längre utan stopp (fast jag är äldre och knappast lika vältränad längre).
Och moderna skidor ger mycket bättre grepp i underlaget.

Det är av nostalgi skäl som jag ångrar att jag slängde mina V20, jag hade aldrig släpat med dem på en skidresa. Och är det säkert att lita på att 30 år gamla bindningar löser ut när de ska?
Rostiga och korroderade inuti?
Jag använde dem alltså senast under ett par dagsutflykter till Vallåsen. En del skrattade lite åt mig i liftkön, men de skrattade inte i backen lite senare…

EDIT: Som svar på trådens fråga, de långa smala gamla raklaggen får ingen renässans, de hör till historien lika mycket som 60-talets slalompjäxor i läder med smala spännen, och med skaft som slutade vid ankeln.

 

[CharlieWestlund]

Senaste gången jag åkte på mina 2 meter Blizzard V20 Thermo RS var år 2015, sedan slängde jag dem tyvärr.
Håller inte med om att de är svåra att göra snabba kortsvängar med, man får jobba med teknik och viktfördelning mycket mer i höjdled och skidorna ihop bara (kolla i Snowroller när Samurajerna åker pist runt direktör Jönsson ).
Som man sa på 80-talet i Alperna, de som behärskade ”Wedeln”, var duktiga skidåkare.
Men! De är fysiskt MYCKET tröttsammare att åka på än moderna carvingskidor. Man får ett annat och skönare flyt i åkningen nu, och man orkar åka betydligt längre utan stopp (fast jag är äldre och knappast lika vältränad längre).
Och moderna skidor ger mycket bättre grepp i underlaget.

Det är av nostalgi skäl som jag ångrar att jag slängde mina V20, jag hade aldrig släpat med dem på en skidresa. Och är det säkert att lita på att 30 år gamla bindningar löser ut när de ska?
Rostiga och korroderade inuti?
Jag använde dem alltså senast under ett par dagsutflykter till Vallåsen. En del skrattade lite åt mig i liftkön, men de skrattade inte i backen lite senare…

EDIT: Som svar på trådens fråga, de långa smala gamla raklaggen får ingen renässans, de hör till historien lika mycket som 60-talets slalompjäxor i läder med smala spännen, och med skaft som slutade vid ankeln.

Jag är inte alls lika övertygad som dig om att de hör till historien, de lämnade flera tomrum efter sig. Som när hökarängen åkte 8:or kring Jönsson, hur hade den åkningen sett ut på carvingskidor? Antingen långa GS-svängar, vilket vore omöjligt i sådan förhållanden, eller forcerad kortsväng på SL skidor. Kortsväng på carvingskidor är inte kul… man saknar helt den ”boost” i fallinjen man får av raklagg, samt så är de korta glasspinnarna vi har idag otroligt fladdriga, speciellt när man kommer upp i lite fart. Åker man på längre carvingskidor blir de istället så otroligt tunga att de bara vill gå på skär i hög fart. Nu är jag uppvuxen på racelagg så mina erfarenheter kanske skiljer sig lite. Har aldrig ägt en ”turistskida”.

Kortsväng på raka skidor är inte svårt, de är gjorda för det. Krävs bara lite teknik. Kortsväng på moderna SL skidor är lätt, men det är inte kul. Skidorna fladdrar och vill hela tiden söka skär.

Med kortsväng menar jag kort sladd, inte slalomcarving.

Och det där med att man får bättre flyt idag, där håller jag faktiskt med dig. Att skapa en rytm på raka skidor är mycket svårare, men du får å andra sidan möjlighet att välja hur mycket du vill vrida runt skidorna.

Mina bindningar har inte löst ut än, och då har jag ända åkt rätt hårt, både slalombana i slalombacken i åre, samt GS-svängar i Lundsrappet. Inte löst ut än, kanske inte kommer göra det alls? Bäst att hålla sig på benen för säkerhets skull.

Om man ska se något negativt med raklaggen är att de är värdelösa i skogen. Längden gör dem otympliga och den smala midjan gör att dem sjunker. Där föredrar jag faktiskt mina völkl mantra.

 

[Sv13]

Har länge intresserat mig för skidåkningens historia och när jag fick köpa två par raka skidor för 10kr styck var valet inte svårt. Ett par ELAN 195cm från 1985 och Edsbyn skimaster troligen tidigt 60-tal (med aluminiumbindning och fångrem:D).

Slipade upp ELAN-laggen och drog ut och provade. I början var skidorna lite svåra att brottas med, lätt att lägga sig på innerskidan och aning bångstyriga men nu när jag åkt uppskattningsvis 30 000 fallhöjdsmeter på dem börjar det kännas riktigt bra. Väldigt stor skillnad mot moderna carvingskidor. Med dessa gäller det att du har stenkoll på vilken skida och var du lägger trycket. För mycket tryck på innern och skidorna går åt olika håll, ibland båda rätt upp i luften och du står på örat. Även trycket längsmed skidorna spelar roll. Till skillnad från ett par carvingskidor så är dessa mycket mindre förlåtande och mer tekniskt krävande, men samtidigt blir åkningen mycket roligare och du bestämmer själv hur du vill åka, istället för att lyda radieförteckningen. Även känslan när du sätter trycket rakt i fallinjen är magiskt, dessa skidor sticker som raketer jämfört med moderna. Lätt att tappa plöstrycket, men samtidigt väldigt roligt när du får till den perfekta svängen och accelerationen.

Jag tycker att åkningen har blivit roligare, har haft med dessa skidor de senaste fjällresorna och de är numer mina Go-To skidor för manchestermorgnar. Uppmanar alla att ta fram sina gamla skidor och prova. Skidåkning var ju kul på 80-talet också, eller hur, veteraner?

Fler än jag som har samma upplevelser?

Så kul att läsa!
Jag kikar nu på att slipa upp morfars gamla lagg.
Egentligen gjorda för "toppturer" dvs de har en skruvad stålkant på en helt rak outline/rail. "Mycket" spann. Tror man bör köra dem med en mjuk, 75 norm skinn pjäxa. Det du pratar om är 80 talet, såklart bättre bindningar mer utlösning mm. Men, shapen på skidan är inte olik den från 60 talet.

 

[CharlieWestlund]

Så kul att läsa!
Jag kikar nu på att slipa upp morfars gamla lagg.
Egentligen gjorda för "toppturer" dvs de har en skruvad stålkant på en helt rak outline/rail. "Mycket" spann. Tror man bör köra dem med en mjuk, 75 norm skinn pjäxa. Det du pratar om är 80 talet, såklart bättre bindningar mer utlösning mm. Men, shapen på skidan är inte olik den från 60 talet.

Kul! Älskar att se gamla skidor, hatar att se dem med en skruv rätt igenom på en skilodgevägg. Tror dock inte dina turskidor blir så sköna i pisten, men säkert roliga att ta ut ändå!

 

[PisteCarver]

Jag är inte alls lika övertygad som dig om att de hör till historien, de lämnade flera tomrum efter sig. Som när hökarängen åkte 8:or kring Jönsson, hur hade den åkningen sett ut på carvingskidor? Antingen långa GS-svängar, vilket vore omöjligt i sådan förhållanden, eller forcerad kortsväng på SL skidor. Kortsväng på carvingskidor är inte kul… man saknar helt den ”boost” i fallinjen man får av raklagg, samt så är de korta glasspinnarna vi har idag otroligt fladdriga, speciellt när man kommer upp i lite fart. Åker man på längre carvingskidor blir de istället så otroligt tunga att de bara vill gå på skär i hög fart. Nu är jag uppvuxen på racelagg så mina erfarenheter kanske skiljer sig lite. Har aldrig ägt en ”turistskida”.

Kortsväng på raka skidor är inte svårt, de är gjorda för det. Krävs bara lite teknik. Kortsväng på moderna SL skidor är lätt, men det är inte kul. Skidorna fladdrar och vill hela tiden söka skär.

Med kortsväng menar jag kort sladd, inte slalomcarving.

Och det där med att man får bättre flyt idag, där håller jag faktiskt med dig. Att skapa en rytm på raka skidor är mycket svårare, men du får å andra sidan möjlighet att välja hur mycket du vill vrida runt skidorna.

Mina bindningar har inte löst ut än, och då har jag ända åkt rätt hårt, både slalombana i slalombacken i åre, samt GS-svängar i Lundsrappet. Inte löst ut än, kanske inte kommer göra det alls? Bäst att hålla sig på benen för säkerhets skull.

Om man ska se något negativt med raklaggen är att de är värdelösa i skogen. Längden gör dem otympliga och den smala midjan gör att dem sjunker. Där föredrar jag faktiskt mina völkl mantra.

Är du en ung tävlingsåkare?
Jag är en gammal (men skidvan) turiståkare, så då har vi ganska olika bakgrund, och uppfattar nog utrustningen olika.
Jo, visst gick de gamla skidorna mycket stabilare och bättre rakt fram, moderna carvingskidor med rocker är ibland synnerligen obehagliga att köra fort rakt fram med belagen platt mot underlaget. Men de är ju gjorda för att svänga med.
Jag slutade faktiskt åka skidor vid tidpunkten när carving-skidorna var nya på marknaden (slutet på 90-talet). Och när jag började åka skidor igen en sådär 15-16 år senare, så fick man ju carving-skidor under fötterna. Med den gamla wedel-tekniken i ryggmärgen (precis som man en gång lärde sig cykla), så började jag ju att åka så på carvingskidorna. Det gick faktiskt bra, och det var lättare än att åka på de gamla långa skidorna.
Sedan har jag lärt mig efter hand att använda egenskaperna i de moderna skidorna, och åker annorlunda nu än för en 7-8 år sedan. Men riktigt carving-omskolad är jag inte, det behövs nog en instruktör för att nöta in det.

Men vadå? Det är fantastiskt roligt att åka skidor med moderna utrustning. Har också nyligen lärt mig att det med breda allmountain skidor är riktigt roligt att åka även i uppkörda stökiga eftermiddagspister. Det var inte roligt med de gamla långa smala raklaggen.

 

[Sv13]

Kul! Älskar att se gamla skidor, hatar att se dem med en skruv rätt igenom på en skilodgevägg. Tror dock inte dina turskidor blir så sköna i pisten, men säkert roliga att ta ut ändå!

Självklart ska dom brukas "sidledes" eller som dom sa i BC när jag skidade där, slack-country skiing.

 

[OHellsing]

Det går ju helt klart att åka "modernt" på raka V20 också, även om det ser både svårare och mer okontrollerat ut.

 

[PisteCarver]

Det går ju helt klart att åka "modernt" på raka V20 också, även om det ser både svårare och mer okontrollerat ut.

Den videon har varit uppe här på forumet förra året.

 

[erik_lagg]

De där Blizzardskidorna minns jag. Mina sista old-school-skidor var ett par 203 långa skrikgula Kästle med finesser som high molecular sintered race base och en Tyroliabindning som hette något med VIP-edition.
Raklagg tycker jag är lite missvisande då dessa skidor hade en radie på sådär 50 meter. På en främjarkurs ca 1990 tränade vi på något som de kallade skidans sväng. Vi ställde oss med skidspetsarna rakt ner och vinklade kanterna. Efter sådär en tredjedel av Ingemarsbacken (?) hade vi fått till en sväng på 90 grader. Men ingen av oss tänkte tanken att det vore fint med lite mer sväng i skidan då. Många beskriver det som att idealet på denna tid var att åka kloss med sladdsväng. På instruktörsutbildningarna på 80-talet lärde man sig dock att stå brett isär med skidorna (axelbredd) och försöka åka skärande sväng med högavlastning (åtminstone vid storslalom). Inte ofta det gick egentligen men målet var det.

 

[Gahnis]

Mina guld Dynastar Course (ink vibrasjonsdempere och matchande stavar, dock utan digital termometer för snøtemperatur), mina K2 610 (ink matchande stavar) och mina knallgula Völkl Competition Renntiger (även de ink matchande stavar) kommer alltid att finnas kvar hos mig för att köras lite då och då. När de inte är ute i backen bor de faktiskt i mitt vardagsrum till övriga familjens stora glädje. Fantastiska skidor med oerhört högt nostalgivärde. När andan faller på så körs de givetvis tillsammans med ett par Salomon SX91 Equipe.. Underbart!

 

[lmk30]

Jag skulle tycka det var roligt om någon <40 års ålder svarade på denna tråd. Som inte har åkt på gamla raklagg tidigare. Kan tänka mig att det är roligt som omväxling men någon renässans tror jag inte på...

 

[CharlieWestlund]

Jag skulle tycka det var roligt om någon <40 års ålder svarade på denna tråd. Som inte har åkt på gamla raklagg tidigare. Kan tänka mig att det är roligt som omväxling men någon renässans tror jag inte på...

Jag som startade tråden är 18 år och tävlingsåkare i FIS. Som omväxling ÄR det jättekul, men du har rätt, renässans är att ta i. Tycker bara det är tråkigt, och lite konstigt att den skidtypen helt har utrotats.

 

[steglund]

Det enda jag saknar med gamla tidens skidor är att det knappt skapas några naturliga puckelpister längre. Det var skoj att dunka nedför en rejält upprörd eftermiddagspist. Idag är eventuella puckelpister snorbranta och med djupa, djupa hål mellan pucklarna. Min 53-åriga kropps rygg och knän pallar inte med det längre.
Kålårado i Kittelfjäll var förr en grym puckelpist, nu är den "bara" en lång ränna.

 

[RandoScando]

Jag som startade tråden är 18 år och tävlingsåkare i FIS. Som omväxling ÄR det jättekul, men du har rätt, renässans är att ta i. Tycker bara det är tråkigt, och lite konstigt att den skidtypen helt har utrotats.

De absolut flesta skidåkare har en, kanske två, veckor om året och behöver inte den typen av omväxling. De flesta som är entusiaster och åker tillräckligt mycket mer än det för att behöva omväxling får den nog mestadels från att köra i/utanför pist. Så inte särskilt konstigt skulle jag säga.

 

[PisteCarver]

Jag som startade tråden är 18 år och tävlingsåkare i FIS. Som omväxling ÄR det jättekul, men du har rätt, renässans är att ta i. Tycker bara det är tråkigt, och lite konstigt att den skidtypen helt har utrotats.

Nostalgi har ju iofs ett värde i sig, men anledningen till att de aldrig kommer tillbaka är att de nyare carving skidorna är så mycket lättare att lära sig åka skidor på.
En nybörjare lär sig på en vecka vad som kanske tog 4-5 veckor på de gamla långa raklaggen.
Jag uppskattar med de nya skidorna känslan av ett mjukare flyt i åkningen, och att de är mer kraftbesparande.

Så jag saknar inte de gamla skidorna. Men jag saknar de gamla Salomon pjäxorna, de var handhavande-mässigt smidigare än knäppkängorna.

 

[dannedieharder]

Nja, kanske inte en full renässans men tänker att de absolut kan ha en plats i quivern för den som åker mer än 20-30 dagar per år. En skida att plocka fram när föret är kasst eller om man vill ha kul på ett litet berg. Tidigare hade jag ett par puckellagg för ändamålet men dom har tyvärr gått åt i en brand.

För den som vill börja köra med sina gamla lagg rekomenderar jag nog däremot ett bindningsbyte. Bindningar är säkerhetsutrustning som mår bra av att ersättas oftare än vart 30e år.

Vill också påminna alla som är sugna om att Elan släppt en remake av den gamla klassiska Comprex RC. Löp och köp. https://elanskis.com/eu/rc-comprex-aadgmg20200

 

[pd]

Jag tänker att det väl borde finnas ett utrymme för något i stil med hickorygolf. Alltså att gå all-in och att åka på gamla grejer med tidsenliga kläder.

 

[PisteCarver]

Jag tänker att det väl borde finnas ett utrymme för något i stil med hickorygolf. Alltså att gå all-in och att åka på gamla grejer med tidsenliga kläder.

1975 outfiten var coolast (inkl. musiken)

 

[Anzom]

Blir pepp på att testa. Synd bara att det inte finns så många där ute som är i körbart skick. Haha, slog mig att jag inte ens vet när stålkanten kom. Nästa nivå av retro

Edit. Googlade mig fram till att stålkanten boomade efter andra världskriget. Tydligen så hade kanterna på 30 talet metallkanter av antingen stål, aluminium, cellouid eller mässing. Tänk en aluminiumkant på en lätt topptursskida

 

[CharlieWestlund]

Blir pepp på att testa. Synd bara att det inte finns så många där ute som är i körbart skick. Haha, slog mig att jag inte ens vet när stålkanten kom. Nästa nivå av retro

Edit. Googlade mig fram till att stålkanten boomade efter andra världskriget. Tydligen så hade kanterna på 30 talet metallkanter av antingen stål, aluminium, cellouid eller mässing. Tänk en aluminiumkant på en lätt topptursskida

Finns MASSOR av skidor att testa. Slipa kanterna och lägg på en billig valla så är det bara att ösa. Gå till närmsta loppis och rota. Kostar dem mer än 50 spänn så försök pruta. Carvingskidorna försvinner först och sen blir det roliga kvar.

OBS, kom ihåg att man får tänka till lite när det gäller gamla bindningar. Kanske ingen bra idé att kötta puckelpist det första man gör.

 

[PisteCarver]

Jag som startade tråden är 18 år och tävlingsåkare i FIS. Som omväxling ÄR det jättekul, men du har rätt, renässans är att ta i. Tycker bara det är tråkigt, och lite konstigt att den skidtypen helt har utrotats.

Tråkigt kan man tycka att det är, men ”konstigt” är det inte. Du får tänka på att den stora majoriteten av skidåkare är årliga enveckas-turister och de åker mycket bättre på de nya skidorna.
Om jag jämför mina gamla 2m V20 med mina 170cm pistskidor, så var de gamla bättre på en sak - att köra ”störtlopp” med (vilket man sällan gör i pisten bland andra åkare), men mycket sämre på allt annat. När carving skidan kom så tog efterfrågan helt enkelt slut.

Kanske är dagens störtloppsskidor inte såå annorlunda mot de gamla laggen som slalomskidor?
Dagens storslalom och Super-G skidor är ju några långa smala ”pinnar” med en radie på över 30m.

 

[CharlieWestlund]

Tråkigt kan man tycka att det är, men ”konstigt” är det inte. Du får tänka på att den stora majoriteten av skidåkare är årliga enveckas-turister och de åker mycket bättre på de nya skidorna.
Om jag jämför mina gamla 2m V20 med mina 170cm pistskidor, så var de gamla bättre på en sak - att köra ”störtlopp” med (vilket man sällan gör i pisten bland andra åkare), men mycket sämre på allt annat. När carving skidan kom så tog efterfrågan helt enkelt slut.

Kanske är dagens störtloppsskidor inte såå annorlunda mot de gamla laggen som slalomskidor?
Dagens storslalom och Super-G skidor är ju några långa smala ”pinnar” med en radie på över 30m.

Dagens störtloppskidor väger massor, de går inte att jämföra med gamla slalomskidor. En modern störtloppskida med racebindning väger minst det dubbla som en klassisk skida i samma längd. Störtloppskidor med radie 45-50m är i stort sett värdelösa i under 70km/h. Dessutom så har de en förhållandevis bred midja, vilket gör att kantväxlingarna kräver större insats och kortsväng blir kämpigt.

Många som åker endast ett fåtal tillfällen om året gör inte carvingsvängar. Knappt ens i dem flackaste av backar. För dem förstår jag inte alls poängen med att ha carvingskidor, möjligtvis att det är lättare att ta sig ned eftersom att skidan är kortare, men jag tror knappast att det är särskilt rolig åkning. Skulle vara väldigt kul att låta någon sådan åka en vecka på gamla skidor för att höra vad skillnaden var. En kompis till mig som lider av kronisk bakvikt provade mina skidor ett åk och sade "aldrig mer ". Han har helt fel grundteknik även på carvingskidor, men de initierar sväng lättare och är mer förlåtande så han klarar sig på dem.


Sen får man kanske komma ihåg att jag som åker väldigt många dagar per år, åker för att söka känsla och hitta den perfekta svängen, inte för att ta mig ned till dalen på enklast möjliga vis.

Jag tycker det är tråkigt att skidtillverkare lägger ned 50(?) års utveckling av skidor bara för att det kommer något nytt. Sen förstår jag såklart att de inte kan tillverka och sälja skidor som inte efterfrågas.

 

[CharlieWestlund]

Det enda jag saknar med gamla tidens skidor är att det knappt skapas några naturliga puckelpister längre. Det var skoj att dunka nedför en rejält upprörd eftermiddagspist. Idag är eventuella puckelpister snorbranta och med djupa, djupa hål mellan pucklarna. Min 53-åriga kropps rygg och knän pallar inte med det längre.
Kålårado i Kittelfjäll var förr en grym puckelpist, nu är den "bara" en lång ränna.

Naturlig puckelpist är superkul! Det finns kvar, tipsar om Gästrappet v9

 

[Neoh]

För at citera den här artikeln: " “It turns out that everything we thought we knew for forty years was wrong,” admitted one Austrian ski designer."

https://skiinghistory.org/history/evolution-ski-shape/

 

[Skantz]

Jag gillar skidköring.
Alla typer av skidor.
Kör ibland med ett par 210 cm spikraka med svängradie på 70m från -90 talet.
Ibland skidar jag ett par toppturaskidor från 70 talet också med skruvad stålkant ( det är dock ingen bra lösning jämfört med moderna stålkanter) med låg fästpunkt. Alltså NN tådel med sådan krok där du placerar kabeln på binding för fast häl vid utförsåkning.

 

[Wangler]

Jag började åka skidor 1975
Jag var då 6år...
Lånade pappas skidor
Raka helt svarta Elan med helt gula belag och skruvade stålkanter och skinnpjäxa.
Mamma hade samma skidor men de var röda med helt gröna belag och skruvade stålkanter.

1977 Började jag i skidskola
Tränade och tävlade sedan under 80 talet
Kalle Anka Cup mm

Åkte skidor fram till 1997
Dvs carvingskidan började leta sig in.
Men jag köpte aldrig dem
Jag fortsatte alltså fram till 1997 med helt raka å helst hårda/styva å så långa som möjligt.
Jag var/är då 183cm och körde på raka 208cm.
1997-1998 gick jag över till snowboard
Det kändes roligare å var mer rätt än att då köra carving i mitt gäng.
Vi pkte mycket offpist och gärna lite fest å lite mer typ "Nirvana" över hela kulturen.
Självklart hade vi också märkt att snowboardbootsen var betydligt skönare att både åka i och hoppa runt med på afterskin.

Först 2011 -2012 köpte jag nya skidor igen.. försöken med att försöka lära mina barn att åka skidor när jag själv stod på snowboard ..nää jag köpte lagg igen.

De raka skidorna har fostrat min åkning hela livet, det tog en stund innan jag började "carva"

Dock har jag sedan dess egentligen då aldrig stått på en ren pist/carveskida utan jag hamnade direkt i AM/freerideskidvärlden och kan väl mer känna igen mig i de skidorna.
Offpiståkning, puder, skare, is mm som vi var vana vid att åka på med 208 raka har ju ibland skapat känslan av att idag med 99-122mm under foten och rockerprofiler mm gjort att jag aldrig varit rädd för långa skidor, aldrig varit rädd för styva skidor.
Tvärtom man har typ letat upp de styvaste och längsta man hittat.

Utveckling går framåt
Det är roligare med de nya skidorna
Men det är absolut roligt att åka skidor oavsett vilken skida jag har under foten

Det kräver bara lite fostran å att anpassa tekniken efter både skida , fart och underlag.

Men som uppväxt under sent 70 tal och tidigt 80 tal så blir jag alltid varm i hjärtat när jag ser dessa raka 208 badasslagg under någons pjäxa i liftkön.

 

[RWD]

Har länge intresserat mig för skidåkningens historia och när jag fick köpa två par raka skidor för 10kr styck var valet inte svårt. Ett par ELAN 195cm från 1985 och Edsbyn skimaster troligen tidigt 60-tal (med aluminiumbindning och fångrem:D).

Slipade upp ELAN-laggen och drog ut och provade. I början var skidorna lite svåra att brottas med, lätt att lägga sig på innerskidan och aning bångstyriga men nu när jag åkt uppskattningsvis 30 000 fallhöjdsmeter på dem börjar det kännas riktigt bra. Väldigt stor skillnad mot moderna carvingskidor. Med dessa gäller det att du har stenkoll på vilken skida och var du lägger trycket. För mycket tryck på innern och skidorna går åt olika håll, ibland båda rätt upp i luften och du står på örat. Även trycket längsmed skidorna spelar roll. Till skillnad från ett par carvingskidor så är dessa mycket mindre förlåtande och mer tekniskt krävande, men samtidigt blir åkningen mycket roligare och du bestämmer själv hur du vill åka, istället för att lyda radieförteckningen. Även känslan när du sätter trycket rakt i fallinjen är magiskt, dessa skidor sticker som raketer jämfört med moderna. Lätt att tappa plöstrycket, men samtidigt väldigt roligt när du får till den perfekta svängen och accelerationen.

Jag tycker att åkningen har blivit roligare, har haft med dessa skidor de senaste fjällresorna och de är numer mina Go-To skidor för manchestermorgnar. Uppmanar alla att ta fram sina gamla skidor och prova. Skidåkning var ju kul på 80-talet också, eller hur, veteraner?

Fler än jag som har samma upplevelser?

Nu har har jag tagit fram och slipat upp mina spett från -86/87 (tror jag) tyvärr får provturen vänta till nästa säsong, ska bli mycket spännande, är väl över 25år sen jag åkte på nåt liknande.

 

[PisteCarver]

Nu har har jag tagit fram och slipat upp mina spett från -86 (tror jag) tyvärr får provturen vänta till nästa säsong, ska bli mycket spännande, är väl över 25år sen jag åkte på nåt liknande.

Är det Völkl Racetiger SL?
Sådana (också gula) fick jag prova en gång på en Söldenresa 1988. Vill minnas att det var några svåråkta rackare och det var skönt att byta tillbaka till mina Blizzard RS.

 

[Anders_Nilson]

Det enda jag saknar med gamla tidens skidor är att det knappt skapas några naturliga puckelpister längre. Det var skoj att dunka nedför en rejält upprörd eftermiddagspist. Idag är eventuella puckelpister snorbranta och med djupa, djupa hål mellan pucklarna. Min 53-åriga kropps rygg och knän pallar inte med det längre.
Kålårado i Kittelfjäll var förr en grym puckelpist, nu är den "bara" en lång ränna.

Äntligen en som fattat galoppen
Allt borde ju se ut som Mary Jane och vi borde aldrig åka på mindre raka skidor än FIS GS

 

[RWD]

Är det Völkl Racetiger SL?
Sådana (också gula) fick jag prova en gång på en Söldenresa 1988. Vill minnas att det var några svåråkta rackare och det var skönt att byta tillbaka till mina Blizzard RS.

De heter P9 SL, vet inte vad skillnaden är mot Racetiger
Rejält vridstyva är de i alla fall.

 

[farsan56]

Kom och kör Skutskjutet, där det vimlar av raklagg som dammas av en gång om året. Undrar om inte en del av dom som åker på dom också dammas av en gång om året.
Vill du verkligen ha långt och smalt så finns det en klass för längdskidor också

 

[CharlieWestlund]

Äntligen en som fattat galoppen
Allt borde ju se ut som Mary Jane och vi borde aldrig åka på mindre raka skidor än FIS GS

Kolla den här också:

 

[CharlieWestlund]

Det är inte bara pucklar som är kul på raklagg, dessa skär gjorde jag med Stenmarksteknik, (lyfta innerskidan och högavlastning) i Funäs för någon vecka sedan:

Ännu bättre känns det av att spåren till vänster gjordes av någon på carvingskidor

 

[CharlieWestlund]

En ny säsong är igång och jag är mer sugen än någonsin på ett par nya, raka skidor. Är det någon som testat Elan RC comprex flat? https://elanskis.com/eu/rc-comprex-aadgmg20200 längden 200cm verkar lovande men svängradien på 31,5m oroar mig lite. Känns väldigt kort för en så lång skida. Risk att den blir för klen i vridstyvhet? Det vore jätteroligt om det gick att läsa en recension innan man köper dom.

 

[TrulleN]

den kommer i april!

 

[norly]

Om du nu skall köra retroskidor varför inte ta hela steget och testa ett par telemark, så får du verkligen känna på hur viktig tekniken är

 

[CharlieWestlund]

Om du nu skall köra retroskidor varför inte ta hela steget och testa ett par telemark, så får du verkligen känna på hur viktig tekniken är

Tack för tipset, jag åker väldigt mycket telemark också. Ca fyra dagar telemark och tre dagar alpint i veckan. Ibland byter jag vid lunch. Telemark är fantastiskt roligt, där är det verkligen upp till skidåkarens teknik att få till en bra sväng. I alpint är det bara vinkla knäna så svänger skidorna. Vem som helst med lite instruktioner kan göra en carvingsväng på alpint men på telisar krävs det mer feeling och know-how. Jag gillar det. Skidåkning är inte roligt utan utmaning. Jag började med Telis i våras, då på en polares morbrors gamla turskidor. Tre-pinbindningar, snörningspjäxor och 200cm långa. Det var en utmaning utan dess like, speciellt då jag vid tillfället aldrig åkt telis innan. Just nu åker jag med Scarpa t4 och carvingskidor så skillnaden är påtaglig. Intressant vore hur väl jag skulle behärska de gamla turskidorna med tekniken jag idag besitter. Min telisresa platsar kanske inte i denna tråd, men jag tror ändå jag fastnade för telis av samma anledning som jag fattat tycke för straights, just att det är upp till åkaren att styra åkningen. Utan rätt tekning blir du en Jerry. Med god teknik åker du bra, riktigt bra, snyggt och frihetskänslan är större än något du känt tidigare.

Och Norly, jag åker inte ”retroskidor” för retrogrejens skull, utan tro mig, jag hade klippt till direkt om jag fick chansen på ett par nyproducerade 205 långa skidor med obefintlig svängradie. Nog för att det är kul att fynda i sopcontainrar men jag är trött på torra, repiga belag och sargade stålkanter.