Kom hem igår kväll/natt från Serre Chevalier. Ska försöka hålla det så kort och sakligt som möjligt.
Kurs: Snowboard heltid, nivå Maitrise (på gränsen till Confirme enligt instruktören)
Centret: Fräscht med relativt stora allmänna ytor. Fyrbäddsrum med egen dusch och handfat. Två rum delar på en toalett. Ganska fräscht men förvaringsskåpen (som är låsbara med eget hänglås) är löjligt trånga. Ett eluttag per bädd men det fanns ytterligare 2-3 uttag på långsidan av rummet. Min subjektiva åsikt är att madrassen var riktigt bekväm. Dock tveksam ventilation så med 4 gubbar och lite fuktiga skidkläder/underställ var vi tvungna att sova med balkongdörren på glänt. Tipset om att ta med tvättlina var kalasbra. Hyfsad wifi i hela byggnaden. Underhållningen var helt klart riktad till franska gäster i övre tonåren. "Nattklubben" körde t.ex. lekar dom första 90 min
Mycket trevlig bar med fullt rimliga priser. Personalen (med undantag av endast en bitsk liten dvärgtant) är riktigt trevliga och serviceinriktade, det märks liksom att dom älskar sina jobb och/eller livsstilen som följer därav.
Maten: Denna punkt är lurig då meningen gick isär bland dom jag hängde med. Jag är allätare utan några allergier men kanske lite petigare än genomsnittet och min bedömning är knappt OK. Frullen är ganska omfattande så den är definitivt godkänd men i övrigt så var det extremt ojämn kvalitet. Några höjdpunkter var grillad kyckling och när dom körde helstekt oxfilé men annars var all mat provocerande smaklös trots uppenbart bra råvaror. Efterrätterna var dock rätt bra och det fanns nästan alltid glass i någon form. Ett stort plus i kanten för att dom har ett hållbarhetstänk och t.ex. sorterar ut matavfallet.
Systemet: Stort, varierande och rel. folktomt vilket i.o.f.s. kan bero på att det är tidigt på säsongen. En sak jag reagerade på är att andelen skidburna kamikazefarbröder verkade betydligt högre här än i t.ex. Cervinia-Zermatt-Valtournenche. Hände ett flertal gånger att jag och kamraterna i gruppen bokstavligen bara var mm ifrån att bli nermejad bakifrån av dårar med bristande omdöme. På det temat såg vi ett par riktigt otäcka olyckor med dessa kamikazefarbröder inblandade varav en var riktigt blodig och krävde sjuktransport ner från backen. Bra pistat så trots avsaknaden av nysnö så var det ändå bra förhållanden i pisterna med undantag för en del ställen långt ner i systemet där det fläckvis blev isigt mot slutet av dagarna. Enl. uppgift en adekvat park som verkade uppskattas av dom intresserade. Boardercrossbanan hade jag jävligt roligt i men även här visade folk tyvärr extremt bristande omdöme och stannar mitt i banan på ställen där man inte kan se dom förrän man redan kraschat in i dom. Familjer som låter avkomman sorglöst spatsera omkring i boardercrossbanan, va fan liksom!
Snöläget: Det hade inte snöat på typ två veckor så utanför pisterna som ändå som sagt höll bra så var det mindre muntert. Hade en lirare i mitt rum som körde skidor i off pistgruppen som inte direkt var lyrisk. Cred däremot till UCPA's organisation som såg till att försöka göra det bästa av situationen och såg till att åka runt i regionen och jaga bra åkning även om det förstås innebar rätt mycket tid i bil. Vår grupp skulle testa lite enklare skogsåkning men vår instruktör gav upp ganska direkt efter att själv blivit lite byxis av det hårda, isiga underlaget bland träden.
Instruktör: Detta är egentligen mitt största klagomål. Vi hade Baptiste som jag (förutom att han var jävligt trevlig) upplevde som kunnig, pedagogisk och helt ok på engelska. Men i vår grupp på 9-10 pers var vi bara 2 st. som inte förstod eller pratade franska och både vi två och dom fransktalande fick ibland påminna honom om att gå igenom grejerna även på engelska. Och även när han gjorde det så efter att ha gått igenom lite teknikinstruktioner i ett par minuter så avslutade han kanske med max ett par-tre meningar på engelska. Avslutningshänget på fredag kväll med lite summering och genomgång av veckan höll t.ex. på i ca 75 min och även om jag personligen fick fullt tillräcklig feedback, tips etc. så var kanske 5 minuter av 75 på engelska. En svensk tjej som var nere samtidigt hade haft samma instruktör året innan och hade en helt annan erfarenhet så det kanske var på grund av gruppens sammansättning. Men oavsett anledning är det lite surt när man känner att man inte fick ut i närheten lika mycket av gruppåkningen som dom fransktalande fick, speciellt när samtliga i gruppen pratade minst lika bra engelska som instruktören.
Harmonisering: Upplevde att den fungerade bra, första förmiddagen stuvade dom om lite i grupperna och på det hela taget så var gruppen rätt jämn även om jag var den i gruppen som åkte lite snabbare och fick vänta en del på dom andra. Om det blir en nästa gång kommer jag sannolikt vara Confirme och då kanske inte snabbast i gruppen.
Utrustning: Ingen synpunkt eftersom jag hade med egna grejer. Dom som körde snowboard i pist verkade nästan uteslutande få Rossignol Jibsaw och Rossignol Diva/Diva LF (damer) i varierande ålder/skick. Ganska många som fick brädor av årgången 16/17 men några i min grupp hade tur och fick årets modeller d.v.s. nästan splitternya. Boots och bindningar har jag sämre koll på vad dom hade. Någon nämnde högre upp i tråden att det är gött att glida om dom med lånad utrustning och det gjorde jag definitivt trots att min bräda inte direkt är nyvaxad.
Sammanfattningsvis är jag lite osäker om UCPA's koncept är något för mig. Måste nog landa lite först och fundera lite. Om jag skulle åka igen skulle jag i.s.f. välja halvtid för att ha mer tid för egen åkning alt. Coaching för att vara lite säkrare på att verkligen utveckla min åkning. Även om jag hade tur med rumskamraterna så skulle jag sannolikt åka med minst en bekant så man antingen kan boka ett dubbelrum alt. bo med folk som har lite samma mål, vanor etc.
) som ska bli oerhört spännande att prova. Men även kul att se vad det blir för skidor de erbjuder. Det är ju säsongens första offpist-vecka så om dom har uppdaterat utrustningen kommer det vara sprillans nya skidor.
