Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar

Conny35

Medlem
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Är på gång att testa Ski Touring/Randonnee´, men famlar väldigt när det gäller utrustningen.

Har i yngre år åkt mycket utför, med huvudvikt på offpist och puckel. Men det är en hel del år sedan. Numer gör jag inga hopp eller drops, bara körning i relativt lugnt tempo. Begränsingarna beror i första hand på fysiska restriktioner.

Huvudsakligen räknar jag med att det blir dagsturer i den relativt lätta terrängen i vårt närområde, det krävs en promenad för att komma till lämplig skidterräng. Kommer nog att köra utför i en del spårad och kanske inte helt optimal lössnö.
Möjligen blir det lite pistkörning också, men jag har ju kvar mina slalomskidor om det inte fungerar med tourskidorna i pisten.

I skidaffären rekommenderades jag (187 cm och 82 kg) ett par 187 cm Agent 2.0 (95mm, 1500 g), Technica zero G tour (1700 g, inte promodellen) och Fritschi Xenic 10 bindningar (280 g). Var lite osäker på pjäxorna, dom satt fint men jag tyckte nog det var lite för mycket känsla av utförsåkningspjäxa. Slog i alla fall till och gick ifrån affären ett antal tusenlappar fattigare.....
Men så provade jag av en tillfällighet dagen därpå ett par Fischer Travers GR (1080 g) som kändes så mycket lättare och behagligare att förflytta sig med. Är kanske lite för viktfixerad, men när frugan knatar iväg på sina turskidor så bör jag nog ha lätta grejor för att hänga med uppför och på platten. Hennes tempo nedför lär jag nog kunna hänga oavsett tyngd på utrustningen antar jag.

Jag föreslog försäljaren att byta Technicapjäxorna till de lättare från Fischer. Det skulle inte vara något problem sa han, men killen som skulle ändra bindningen avrådde mig eftersom han menade det var en dålig kombination. En sådan pjäxa krävde en smalare och lättare skida menade han och visade en 88 mm.

Så jag gick lite slokörad därifrån eftersom jag kände att Fischerpjäxan skulle vara mycket mer komfortabel på väg uppåt och på plattmark. Har försökt att läsa på, men det enda jag kommer fram till är att en kortare och lättare skida blir mer instabil, speciellt i språrad snö eller i körning i lite svårare snö och att en superlätt pjäxa kan vara för instabil när man vänder spetsarna nedåt.
Är det någon som kan fylla på med lite mer info om varför den lätta pjäxan inte skulle passa den övriga utrustningen jag köpt? Börjar faktiskt bli lite osäker på om jag köpt rätt grejor, men det är ju en djungel av utrustning....
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Det finns ingenting som direkt hindrar att köra den typen av skida med en sån pjäxa, men en sån setup behöver åkas annorlunda.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Känslan är att för att gör en skida som agent 2.0 i den längden rättvis. Så skulle jag kört på Zero G.

Men @Corin är en jävla på Faction skidor. Plus att han har bra koll på olika rando bindningar å pjäxor.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Tack för svar, då verkar det som montören hade koll (konstigt annars iofs). Han tyckte också att "orginalpaketet" var en bra combo.
Men om jag mot bättre vetande skulle chansa på "min" setup med en lättare sko, så funderar jag lite på hur annorlunda körningen blir. Antar att man måste vara mer "aktiv", alltså mer tryck i svängen. Men jag är kanske helt ute och cyklar...så kanske är det för krångligt att lära om för en gubbe...

Ett alternativ är att börja om med en lätt utrustning som passar ihop. Men då står jag ju där med två set....
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Hehe, jo så är det👍. Står minst två set med slalomskidor i garaget, så då är det väl inga problem med två par Randonnee...😉
God Jul!🎄
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Men om jag mot bättre vetande skulle chansa på "min" setup med en lättare sko, så funderar jag lite på hur annorlunda körningen blir.
Hej. Har varit i liknande situation. Skaffade Scarpa F1 till 100mm breda ganska styva lätta skidor. (Fischer Hannibal) Gick ok att åka men måste anpassa åkningen vilket jag inte gillade. Specielt om det var hårt litet ojämt underlag. Puder och slask var ok.

Sålde Scarpa F1 och skaffade Salomon mtn lab. Nu kan jag åka normalt utan att tänka på det. Allt beror på hur mycket du kommer att tura och hur du vill åka .
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Här finns litet erfarenheter.

 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Hej. Har varit i liknande situation. Skaffade Scarpa F1 till 100mm breda ganska styva lätta skidor. (Fischer Hannibal) Gick ok att åka men måste anpassa åkningen vilket jag inte gillade. Specielt om det var hårt litet ojämt underlag. Puder och slask var ok.

Sålde Scarpa F1 och skaffade Salomon mtn lab. Nu kan jag åka normalt utan att tänka på det. Allt beror på hur mycket du kommer att tura och hur du vill åka .

Tack för att du delar med dig av erfarenheten!
Jag har väl varit lite naiv som trott att det fanns någon form av ideallösning, men så väl var det ju inte.
Funderar faktiskt på att testa nästa vecka att istället för att köra med mina carvingskidor i backen använda det setet jag köpt. Vägde skidor, bindningar och pjäxor., alpinsetet är totalt 4,5 kg tyngre.... Kan bli intressant....
Fördelen är ju att om man har med sig hudarna kan man ju välja på att sticka iväg uppåt där liften slutar, eller så kan man slöåka lite i backen.
Så får det bli ett lätt kit också om min utvärdering blir lyckad. Lite dyrt med två set, men det var länge sedan jag lade ner pengar på alpingrejor. Dom jag har är avskrivna.sedan länge..:cool:
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Tack för att du delar med dig av erfarenheten!
Jag har väl varit lite naiv som trott att det fanns någon form av ideallösning, men så väl var det ju inte.
Funderar faktiskt på att testa nästa vecka att istället för att köra med mina carvingskidor i backen använda det setet jag köpt. Vägde skidor, bindningar och pjäxor., alpinsetet är totalt 4,5 kg tyngre.... Kan bli intressant....
Fördelen är ju att om man har med sig hudarna kan man ju välja på att sticka iväg uppåt där liften slutar, eller så kan man slöåka lite i backen.
Så får det bli ett lätt kit också om min utvärdering blir lyckad. Lite dyrt med två set, men det var länge sedan jag lade ner pengar på alpingrejor. Dom jag har är avskrivna.sedan länge..:cool:
Låter som en bra ide. Det ända jag kommer att att tänka på är varför du inte väljer Zero G tour Pro istället ?
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Här finns litet erfarenheter.


Tack för din länk termons, mycket bra info där! Tack också Lenz, bra info i videon! antar att din kommentar syftade på att mitt paket var en bra kombo till det den är avsedd för.

Så nu börjar polletten trilla ner även för mig. Ser ju ganska tydligt att det inte finns något idealset om man är lite bred i sina önskemål. Så det lutar åt, naturligtvis efter att ha provat nu i helgerna, åt två set. Det jag har köpt för lite kortare turer där man inte behöver förflytta sig till fots, till exempel i liftsystem och ett för mera tradionella fjällturer med en hel del plattåkning.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Låter som en bra ide. Det ända jag kommer att att tänka på är varför du inte väljer Zero G tour Pro istället ?

Verkar som vi postade samtidigt...
Jag borde kanske gjort det, blev lite tagen på sängen när han kom med pjäxan, såg faktiskt inte att det inte var en Tour Pro vilket jag trodde. Men priset var ju väldigt bra, fjolårsmodell.
Fast när jag kom hem och upptäckte mitt fel, så ångrar jag mig lite, pro modellen är nog ett bättre val antar jag?
Är iofs bara att byta, dom har bägge modellerna- Skiljer 2500:- dock...
 
Senast ändrad:
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Agent 2.0 kan du absolut åka med en Fischer Travers, men som många andra här har sagt, blir det inte riktigt samma grej. Jag har kört några lättare pjäxor och det går definitivt att åka, särskilt om det är slätt och förutsägbart underlag. Men pist tror jag blir svårt däremot. För att få ut skidans fulla potential är Zero G klockren. Jag har gått (och sen åkt) ca 30 000 höjdmeter med den kombinationen och det funkar hur bra som helst.

Går bindingen att ställa tillräckligt mycket så kanske två olika pjäxor är ett alternativ, istället för två par skidor också. Komplettera med ett par approachhudar eller kicker skins så kan det funka för det du är ute efter.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Agent 2.0 kan du absolut åka med en Fischer Travers, men som många andra här har sagt, blir det inte riktigt samma grej. Jag har kört några lättare pjäxor och det går definitivt att åka, särskilt om det är slätt och förutsägbart underlag. Men pist tror jag blir svårt däremot. För att få ut skidans fulla potential är Zero G klockren. Jag har gått (och sen åkt) ca 30 000 höjdmeter med den kombinationen och det funkar hur bra som helst.

Går bindingen att ställa tillräckligt mycket så kanske två olika pjäxor är ett alternativ, istället för två par skidor också. Komplettera med ett par approachhudar eller kicker skins så kan det funka för det du är ute efter.
Fint! Alla verkar vara eniga om att det jag har är en bra kombination, så då låter jag den vara som den är.

Men tänkte faktiskt åka in och prova ett par Scarpa F1 lt också för att jämföra med Traversen, har blivit riktigt nyfiken på ett lätt set även om det inte är aktuellt just nu. Men en pjäxa kan man ju köpa, fast det är på gränsen när det gäller omställning. Zero G 323 mm, Fischer/Scarpa 310/306. Får kolla det närmare, om det funkar är ditt alternativ intressant.

Så kan jag i lugn och ro kika på ett par lättare skidor. Men då är man ju ute i djungeln igen när det gäller lättvikt...man vill ju kunna ta sig nedåt även i lite taskigt före. Antar att man gärna vill nedåt 1200-1300 g per skida och en 300 g bindning? Verkar som många anser att lättare skidor än det blir väldigt stökiga.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
...
Men då är man ju ute i djungeln igen när det gäller lättvikt...man vill ju kunna ta sig nedåt även i lite taskigt före. Antar att man gärna vill nedåt 1200-1300 g per skida och en 300 g bindning?
...

Sen bör man ju inse att det som är lättast och coolast används av dom som hellre, om bara reglerna tillåtit, gått på längdåkningsutrustning för att spara gram och fullständigt skiter i saker som åkkänsla och njutförsåkning.

Kom ihåg att Heavy-Metal alltid är bättre än lättviktigt-dansbands-trams... ;)
#köpintenyagrejerförattsparanågragramskänkdepengarnatillbehövandeistället
#meshuggaregerar
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Sen bör man ju inse att det som är lättast och coolast används av dom som hellre, om bara reglerna tillåtit, gått på längdåkningsutrustning för att spara gram och fullständigt skiter i saker som åkkänsla och njutförsåkning.

Kom ihåg att Heavy-Metal alltid är bättre än lättviktigt-dansbands-trams... ;)
#köpintenyagrejerförattsparanågragramskänkdepengarnatillbehövandeistället
#meshuggaregerar
Hehe, jo så är det nog i många fall. Själv har jag nog passerat bäst före datum när det gäller coolhet:cry:.
Tyvärr har jag gett upp att komma nedför med telemarksutrustning, så min fråga om lättviktsutrustning var mest för att jag då kunde komma åt lite mer otillgänglig utförsåkning (långa plattmarksförflyttningar) . Men det blir ju isf på bekostnad av skidåkningsupplevelsen nedför...
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Hehe, jo så är det nog i många fall. Själv har jag nog passerat bäst före datum när det gäller coolhet:cry:.
Tyvärr har jag gett upp att komma nedför med telemarksutrustning, så min fråga om lättviktsutrustning var mest för att jag då kunde komma åt lite mer otillgänglig utförsåkning (långa plattmarksförflyttningar) . Men det blir ju isf på bekostnad av skidåkningsupplevelsen nedför...

Hur långa anmarcher snackar vi? Ska du gå riktigt långt så är de nog bättre köra pulka och fjällskidor och lägga topptursprylarna i pulkan. Snackar vi typ 2-3 timmar på platten och runt 10 km så är de väl inga som helst problem på din utrustning. Med tanke på att du köpt ganska lätta skidor å bindningar skulle väl en något lättare pjäxa än 1700 gram kunna hittas som fortfarande går att köra hårt nedför på. Men annars funkar de nog bra ändå. Kör ett par extra korta och smala hudar som du kan använda om du ska köra mkt platta anmarsher så spar du lite kraft.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Hur långa anmarcher snackar vi? Ska du gå riktigt långt så är de nog bättre köra pulka och fjällskidor och lägga topptursprylarna i pulkan. Snackar vi typ 2-3 timmar på platten och runt 10 km så är de väl inga som helst problem på din utrustning. Med tanke på att du köpt ganska lätta skidor å bindningar skulle väl en något lättare pjäxa än 1700 gram kunna hittas som fortfarande går att köra hårt nedför på. Men annars funkar de nog bra ändå. Kör ett par extra korta och smala hudar som du kan använda om du ska köra mkt platta anmarsher så spar du lite kraft.
Det blir nog max den tid/ längd du anger, så då bör det fungera med min utrustning. Ska testa nu i veckan om vädret tillåter. Så får jag se hur jobbigt det är .

Pulka skulle skulle iof funka för en som är bättre än mig på pulkakjörning i nedförsbacke, men i min hemmaterräng så är det först en sabla jobbig backe ca 100 hm innan man kommer upp på plattsträckan. Pulka i den backen vill jag inte ge mig på.

Var för övrigt idag och testade Fischer Travers CS och GR samt några modeller av Scarpa: F1, F1 lt och Alien.
Typiskt att den som passade mig bäst var den dyraste ... F1 LT (kändes i alla fall bäst i affären, hur den är i verkligheten kan nog vara något annat). Men som sagt, blir en del klättrande / åkning i nyårshelgen, så jag tar inga beslut innan dess.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Nu är vi inne på prylar som är lite lättare än vad jag normalt skulle använda men är inte bindningen snarare en trång sektor om man ska köra det där kitet i en pist? Jag vet inte hur just Xenic fungerar eftersom den avviker från Fritschis normala med elasticitet i tån.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Nu är vi inne på prylar som är lite lättare än vad jag normalt skulle använda men är inte bindningen snarare en trång sektor om man ska köra det där kitet i en pist? Jag vet inte hur just Xenic fungerar eftersom den avviker från Fritschis normala med elasticitet i tån.

Jo det där med elasticitet har jag också upptäckt (efter köpet...), fast har sett olika bud på hur viktigt det är. Men jag var först inne på en bindning på runt 600 gram. Till exempel Dynafit rotation som verkade vara lite mer säker, men killen i affären tyckte att X10 var en bra bindning som han själv använde. Han nämnde inga nackdelar, men i eftertankens vishet så hade jag nog tagit en annan bindning som t.ex. Fritschi Tecton om man nu ska hålla sig till det märket.
Som trådnamnet anger så verkar det vara en ren vetenskap att köpa prylar, iaf för en som inte hållt på med Randonnee tidigare. Olika besked från både säljare och websidor gör det inte direkt lättare. Å andra sidan kan det ju vara jag som komplicerar saken,

En tanke som jag har är att byta ut bindingen om det blir ett par skidor till och sätta X10an på de lättare och Tecton på mina Agent 2.0. Kan det vara en bra väg tror du?
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
En tanke som jag har är att byta ut bindingen om det blir ett par skidor till och sätta X10an på de lättare och Tecton på mina Agent 2.0. Kan det vara en bra väg tror du?

Vad sägs om att åka lite skidor först och testa hur de nya grejerna funkar? De flesta gillar inte att tura över huvud taget :)
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
(y)Jomen precis, det är det jag tänkte göra i veckan. Har kommit 40 cm nysnö så det blir intressant.🤪 Min fru är norska, så det innebär tur vare sig man vill eller inte....därför tänkte jag att Randonnee kunde vara en bra grej. Har tröttnat på att hasa mig ner med vanliga skidor.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Jo det där med elasticitet har jag också upptäckt (efter köpet...), fast har sett olika bud på hur viktigt det är. Men jag var först inne på en bindning på runt 600 gram. Till exempel Dynafit rotation som verkade vara lite mer säker, men killen i affären tyckte att X10 var en bra bindning som han själv använde. Han nämnde inga nackdelar, men i eftertankens vishet så hade jag nog tagit en annan bindning som t.ex. Fritschi Tecton om man nu ska hålla sig till det märket.
Som trådnamnet anger så verkar det vara en ren vetenskap att köpa prylar, iaf för en som inte hållt på med Randonnee tidigare. Olika besked från både säljare och websidor gör det inte direkt lättare. Å andra sidan kan det ju vara jag som komplicerar saken,

En tanke som jag har är att byta ut bindingen om det blir ett par skidor till och sätta X10an på de lättare och Tecton på mina Agent 2.0. Kan det vara en bra väg tror du?
När det kommer till det här ämnet tänker jag nu låta sjukt drygt och väldigt icke-ödmjuk. Elasticitet är alltid relevant. Det finns ett tillfälle där det inte är det och det är om du ändå tänker låsa bindningen helt. Detta bör du ju iof bara göra när du åker sådan åkning att ett fall innebär att du dör i vilket fall.

Bindningar är en helt galen labyrint. Jag ska försöka reda ut några grunder.

Begreppet elasticitet är alltså hur långt pjäxan kan röra sig i bindningen utan att lösa ut. Inom den sträckan kan man säga att den kommer att tryckas tillbaka tillbaka till centrum så snart motsatta kraften upphör. Elasticiteten har alltså egentligen ingenting med fjäderns hårdhet att göra. Det du skruvar åt på bindningen (förenklat DIN-tal) styr däremot hur mycket kraft som krävs för att röra pjäxan i bindningen öht. För att bindningen ska lösa ut måste alltså minst kraften du har ställt på bindningen trycka pjäxan ur bindningen, tillräckligt lång sträcka för att elasticiteten ska ta stopp så att säga. Pjäxan måste tryckas över tröskeln helt enkelt.

- Rena alpinbindningar. De löser ut horisontellt i tån och har elasticitet runt 40mm och uppåt. De löser ut vertikalt i hälen och tån. Sen finns det vissa variationer.

- Rambindningar - Duke, Guardian osv. Funkar precis som en alpinbindning utför.

- Klassisk tech - Gamla Dynafit, Xenic osv. Egentligen också Kingpin eftersom den följer samma grundprincip, även om hälen kläms fast istället för att sitta med pins. Har egentligen fasta tåpins och har en häldel som kan rotera, med fjäder. Du kan skruva fjädern i häldelen efter hur mycket kraft du vill ska behövas för att den ska roteras och därmed lösa ut. Elasticiteten horisontellt blir dock väldigt låg då tån släpper redan vid väldigt lite rörelse i hälen. Det många då gör är att de istället låser tådelen eller drar åt häldelen för mycket. Resultatet blir uttalanden av typen "nej jag har inga problem med tjuvsläpp på mina" personerna uttalar sig också bergsäkert tills de kraschar och sliter av ett knä, för att bindningen inte löste ut. Så klart det inte tjuvsläppte. Du kunde ju lika gärna dragit fast pjäxan med skruv direkt i skidan. Konstruktionen har också problem med sidokrafter i tån där hävstångseffekt från stålkant kan vrida ur pinsen ur hålen i pjäxan. Detta märks mest om man pressar hård sladd på hårt underlag. Löstes tex av Kingpin med extra kraftig fjäder.

- Dynafit med roterande tå. Beast, FT 2.0 osv. Här har man löst problemet genom att tådelen kan rotera. Det betyder att häldelens hela elasticitet kan utnyttjas eftersom tådelen inte öppnas förrän den roterat så långt att hälens elasticitet är slut. Det är faktiskt lite genialt. Jag har dock själv vridit till en fotled med sådan konstruktion just för att vridrörelsen måste vara ganska "ren".

- Vipec, Tecton - Här får man horisontell elasticitet eftersom att tåvingarna sitter på en skena och kan röra sig i sidled en bit utan att lösa ut. Hälen kan alltså inte vridas utan horisontella krafter rör sig i tån (mer likt en vanlig bindning. Det blir mer naturligt för en fot eftersom det är hälen du står på i normalfallet. Vridningen i leden sker ju också där. Elasticiteten är dock inte enorm utan ligger nånstans under 20mm vill jag minnas.

- Shift, Duke PT osv. - Det handlar egentligen om en normal alpinbindning nerför. Elasticiteten är inte riktigt lika hög som på de allra värsta alpinbindningarna men den är runt 40mm. Men framför allt är rörelsen mer naturlig.

Jag har själv åkt på alla sorterna, utom Vipec/Tecton. Vanliga bindningar och rambindningar handlade ju bara om att hitta rätt DIN. Sen funkade det ju bara. De löste ut när man hade skrotat och däremellan satt de fast. Klassisk Dynafit, funkade inte alls för mig. På en ren turskida idag skulle jag kunna tänka mig att använda dem men då vet jag också att man måste anpassa åkningen lite, om jag inte lyckas få tag i en FT 2.0. Men viktbesparingen mellan den och tex Shift är så låg att det inte är värt risken för mig iaf. Men att använda den konstruktionen i pist tex vågar jag inte. Roterande tå körde jag några år i formen av en Beast. Inga tjuvsläpp och den löste ut vid större krascher. Däremot fick jag ont vid någon lugnare ramling med lite märklig vridning. Shiften sen (nu låter det här som reklam nästan men ändå) har inte tjuvsläppt alls (vet att vissa har haft problem med det. Jag vet dock inte hur åkstilarna skiljer sig) och när jag ramlat på dem har jag känt väldigt distinkt hur rörelsen i foten går och sen tydligt och klart "klick" när den rört sig tillräckligt långt.

Så vad var då poängen med detta? Ja, alla bindningar har lite olika användningsområden men jag skulle starkt rekommendera att försöka förstå hur respektive bindning faktiskt fungerar och sen fundera på vad man själv är bekväm med ur ett säkerhetsperspektiv kontra ett vikt- och prisperspektiv. Att någon annan säger att X eller Y funkar bra för den skulle jag dock inte lägga full vikt vid. Till sist, kom ihåg att det är dina knän och ben som står på spel. Du vill inte få en rejäl stukning eller ännu värre långt ut på fjället.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Tycker inte alls att du är dryg eller ickeödmjuk. Rak och informativ däremot. Tackar så mycket att du gav dig tid att skriva så utförligt! Rätade ut en hel del frågetecken(y)

Att sabba knän ännu mer än vad dom redan är, är onödigt om det kan undvikas. Förstår att gramjagandet kan få en tråkig kostnad.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Allt beror som sagt på hur du kommer att använda grejorna. Om du i första hand skall tura så vill du ha lätta grejor. De flesta som i första hand turar kör på en lätt bindning med sämre utlösnings egenskaper än en alpin bindning. Då anpassar också de flesta åkandet, man åker med större säkerhetsmarginal. Tjuvlösningar med moderna lätta touring bindningar är sällsynt, det behöver man inte oroa sig för i första hand.

I pist och liftburen offpist är det skönt med en säker och elastisk bindning och tillräckligt rejäl pjäxa. Själv är jag för tillfället är nöjd med en pjäxa( mtn lab 1500g) och två par skidor. Ett par (2000g/skida) med Shift bindning för pisten och nära liftburen offpist och ett par (1400g/skida) med 300g bindning för turande. Klart är också att man skall ha en betydligt större quiver om man bor nära berget har jag förstått. 😄
 
Senast ändrad:
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
När det kommer till det här ämnet tänker jag nu låta sjukt drygt och väldigt icke-ödmjuk. Elasticitet är alltid relevant. Det finns ett tillfälle där det inte är det och det är om du ändå tänker låsa bindningen helt. Detta bör du ju iof bara göra när du åker sådan åkning att ett fall innebär att du dör i vilket fall.

Bindningar är en helt galen labyrint. Jag ska försöka reda ut några grunder.

Begreppet elasticitet är alltså hur långt pjäxan kan röra sig i bindningen utan att lösa ut. Inom den sträckan kan man säga att den kommer att tryckas tillbaka tillbaka till centrum så snart motsatta kraften upphör. Elasticiteten har alltså egentligen ingenting med fjäderns hårdhet att göra. Det du skruvar åt på bindningen (förenklat DIN-tal) styr däremot hur mycket kraft som krävs för att röra pjäxan i bindningen öht. För att bindningen ska lösa ut måste alltså minst kraften du har ställt på bindningen trycka pjäxan ur bindningen, tillräckligt lång sträcka för att elasticiteten ska ta stopp så att säga. Pjäxan måste tryckas över tröskeln helt enkelt.

- Rena alpinbindningar. De löser ut horisontellt i tån och har elasticitet runt 40mm och uppåt. De löser ut vertikalt i hälen och tån. Sen finns det vissa variationer.

- Rambindningar - Duke, Guardian osv. Funkar precis som en alpinbindning utför.

- Klassisk tech - Gamla Dynafit, Xenic osv. Egentligen också Kingpin eftersom den följer samma grundprincip, även om hälen kläms fast istället för att sitta med pins. Har egentligen fasta tåpins och har en häldel som kan rotera, med fjäder. Du kan skruva fjädern i häldelen efter hur mycket kraft du vill ska behövas för att den ska roteras och därmed lösa ut. Elasticiteten horisontellt blir dock väldigt låg då tån släpper redan vid väldigt lite rörelse i hälen. Det många då gör är att de istället låser tådelen eller drar åt häldelen för mycket. Resultatet blir uttalanden av typen "nej jag har inga problem med tjuvsläpp på mina" personerna uttalar sig också bergsäkert tills de kraschar och sliter av ett knä, för att bindningen inte löste ut. Så klart det inte tjuvsläppte. Du kunde ju lika gärna dragit fast pjäxan med skruv direkt i skidan. Konstruktionen har också problem med sidokrafter i tån där hävstångseffekt från stålkant kan vrida ur pinsen ur hålen i pjäxan. Detta märks mest om man pressar hård sladd på hårt underlag. Löstes tex av Kingpin med extra kraftig fjäder.

- Dynafit med roterande tå. Beast, FT 2.0 osv. Här har man löst problemet genom att tådelen kan rotera. Det betyder att häldelens hela elasticitet kan utnyttjas eftersom tådelen inte öppnas förrän den roterat så långt att hälens elasticitet är slut. Det är faktiskt lite genialt. Jag har dock själv vridit till en fotled med sådan konstruktion just för att vridrörelsen måste vara ganska "ren".

- Vipec, Tecton - Här får man horisontell elasticitet eftersom att tåvingarna sitter på en skena och kan röra sig i sidled en bit utan att lösa ut. Hälen kan alltså inte vridas utan horisontella krafter rör sig i tån (mer likt en vanlig bindning. Det blir mer naturligt för en fot eftersom det är hälen du står på i normalfallet. Vridningen i leden sker ju också där. Elasticiteten är dock inte enorm utan ligger nånstans under 20mm vill jag minnas.

- Shift, Duke PT osv. - Det handlar egentligen om en normal alpinbindning nerför. Elasticiteten är inte riktigt lika hög som på de allra värsta alpinbindningarna men den är runt 40mm. Men framför allt är rörelsen mer naturlig.

Jag har själv åkt på alla sorterna, utom Vipec/Tecton. Vanliga bindningar och rambindningar handlade ju bara om att hitta rätt DIN. Sen funkade det ju bara. De löste ut när man hade skrotat och däremellan satt de fast. Klassisk Dynafit, funkade inte alls för mig. På en ren turskida idag skulle jag kunna tänka mig att använda dem men då vet jag också att man måste anpassa åkningen lite, om jag inte lyckas få tag i en FT 2.0. Men viktbesparingen mellan den och tex Shift är så låg att det inte är värt risken för mig iaf. Men att använda den konstruktionen i pist tex vågar jag inte. Roterande tå körde jag några år i formen av en Beast. Inga tjuvsläpp och den löste ut vid större krascher. Däremot fick jag ont vid någon lugnare ramling med lite märklig vridning. Shiften sen (nu låter det här som reklam nästan men ändå) har inte tjuvsläppt alls (vet att vissa har haft problem med det. Jag vet dock inte hur åkstilarna skiljer sig) och när jag ramlat på dem har jag känt väldigt distinkt hur rörelsen i foten går och sen tydligt och klart "klick" när den rört sig tillräckligt långt.

Så vad var då poängen med detta? Ja, alla bindningar har lite olika användningsområden men jag skulle starkt rekommendera att försöka förstå hur respektive bindning faktiskt fungerar och sen fundera på vad man själv är bekväm med ur ett säkerhetsperspektiv kontra ett vikt- och prisperspektiv. Att någon annan säger att X eller Y funkar bra för den skulle jag dock inte lägga full vikt vid. Till sist, kom ihåg att det är dina knän och ben som står på spel. Du vill inte få en rejäl stukning eller ännu värre långt ut på fjället.
Vill man gå in ännu mer på olika skillnader tech bindningar emellan kan man läsa denna artikeln tex:
https://www.wildsnow.com/18803/comparo-toe-jaw-closure-strength-marker-g3-dynafit/

De har testat hur starkt olika tådelar håller fast pjäxan och diskuterar lite hur det påverkar utlösningen och risken för tjuvsläpp. Intressant läsning om man tycker det är kul att verkligen reflektera och fundera på hur det funkar.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Vill man gå in ännu mer på olika skillnader tech bindningar emellan kan man läsa denna artikeln tex:
https://www.wildsnow.com/18803/comparo-toe-jaw-closure-strength-marker-g3-dynafit/

De har testat hur starkt olika tådelar håller fast pjäxan och diskuterar lite hur det påverkar utlösningen och risken för tjuvsläpp. Intressant läsning om man tycker det är kul att verkligen reflektera och fundera på hur det funkar.
Trådskaparens Xenic är ju ganska lågt på den listan men Fritschi hävdar ju själv (?) att deras mekanismen i tådelen med horisontel rörelse av pinsen minskar risken för tjuvlösningar. Blister har testat den och hade inte problem med tjuvlösningar.

 
Senast ändrad:
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
När det kommer till det här ämnet tänker jag nu låta sjukt drygt och väldigt icke-ödmjuk. Elasticitet är alltid relevant. Det finns ett tillfälle där det inte är det och det är om du ändå tänker låsa bindningen helt. Detta bör du ju iof bara göra när du åker sådan åkning att ett fall innebär att du dör i vilket fall.

Bindningar är en helt galen labyrint. Jag ska försöka reda ut några grunder.

Begreppet elasticitet är alltså hur långt pjäxan kan röra sig i bindningen utan att lösa ut. Inom den sträckan kan man säga att den kommer att tryckas tillbaka tillbaka till centrum så snart motsatta kraften upphör. Elasticiteten har alltså egentligen ingenting med fjäderns hårdhet att göra. Det du skruvar åt på bindningen (förenklat DIN-tal) styr däremot hur mycket kraft som krävs för att röra pjäxan i bindningen öht. För att bindningen ska lösa ut måste alltså minst kraften du har ställt på bindningen trycka pjäxan ur bindningen, tillräckligt lång sträcka för att elasticiteten ska ta stopp så att säga. Pjäxan måste tryckas över tröskeln helt enkelt.

- Rena alpinbindningar. De löser ut horisontellt i tån och har elasticitet runt 40mm och uppåt. De löser ut vertikalt i hälen och tån. Sen finns det vissa variationer.

- Rambindningar - Duke, Guardian osv. Funkar precis som en alpinbindning utför.

- Klassisk tech - Gamla Dynafit, Xenic osv. Egentligen också Kingpin eftersom den följer samma grundprincip, även om hälen kläms fast istället för att sitta med pins. Har egentligen fasta tåpins och har en häldel som kan rotera, med fjäder. Du kan skruva fjädern i häldelen efter hur mycket kraft du vill ska behövas för att den ska roteras och därmed lösa ut. Elasticiteten horisontellt blir dock väldigt låg då tån släpper redan vid väldigt lite rörelse i hälen. Det många då gör är att de istället låser tådelen eller drar åt häldelen för mycket. Resultatet blir uttalanden av typen "nej jag har inga problem med tjuvsläpp på mina" personerna uttalar sig också bergsäkert tills de kraschar och sliter av ett knä, för att bindningen inte löste ut. Så klart det inte tjuvsläppte. Du kunde ju lika gärna dragit fast pjäxan med skruv direkt i skidan. Konstruktionen har också problem med sidokrafter i tån där hävstångseffekt från stålkant kan vrida ur pinsen ur hålen i pjäxan. Detta märks mest om man pressar hård sladd på hårt underlag. Löstes tex av Kingpin med extra kraftig fjäder.

- Dynafit med roterande tå. Beast, FT 2.0 osv. Här har man löst problemet genom att tådelen kan rotera. Det betyder att häldelens hela elasticitet kan utnyttjas eftersom tådelen inte öppnas förrän den roterat så långt att hälens elasticitet är slut. Det är faktiskt lite genialt. Jag har dock själv vridit till en fotled med sådan konstruktion just för att vridrörelsen måste vara ganska "ren".

- Vipec, Tecton - Här får man horisontell elasticitet eftersom att tåvingarna sitter på en skena och kan röra sig i sidled en bit utan att lösa ut. Hälen kan alltså inte vridas utan horisontella krafter rör sig i tån (mer likt en vanlig bindning. Det blir mer naturligt för en fot eftersom det är hälen du står på i normalfallet. Vridningen i leden sker ju också där. Elasticiteten är dock inte enorm utan ligger nånstans under 20mm vill jag minnas.

- Shift, Duke PT osv. - Det handlar egentligen om en normal alpinbindning nerför. Elasticiteten är inte riktigt lika hög som på de allra värsta alpinbindningarna men den är runt 40mm. Men framför allt är rörelsen mer naturlig.

Jag har själv åkt på alla sorterna, utom Vipec/Tecton. Vanliga bindningar och rambindningar handlade ju bara om att hitta rätt DIN. Sen funkade det ju bara. De löste ut när man hade skrotat och däremellan satt de fast. Klassisk Dynafit, funkade inte alls för mig. På en ren turskida idag skulle jag kunna tänka mig att använda dem men då vet jag också att man måste anpassa åkningen lite, om jag inte lyckas få tag i en FT 2.0. Men viktbesparingen mellan den och tex Shift är så låg att det inte är värt risken för mig iaf. Men att använda den konstruktionen i pist tex vågar jag inte. Roterande tå körde jag några år i formen av en Beast. Inga tjuvsläpp och den löste ut vid större krascher. Däremot fick jag ont vid någon lugnare ramling med lite märklig vridning. Shiften sen (nu låter det här som reklam nästan men ändå) har inte tjuvsläppt alls (vet att vissa har haft problem med det. Jag vet dock inte hur åkstilarna skiljer sig) och när jag ramlat på dem har jag känt väldigt distinkt hur rörelsen i foten går och sen tydligt och klart "klick" när den rört sig tillräckligt långt.

Så vad var då poängen med detta? Ja, alla bindningar har lite olika användningsområden men jag skulle starkt rekommendera att försöka förstå hur respektive bindning faktiskt fungerar och sen fundera på vad man själv är bekväm med ur ett säkerhetsperspektiv kontra ett vikt- och prisperspektiv. Att någon annan säger att X eller Y funkar bra för den skulle jag dock inte lägga full vikt vid. Till sist, kom ihåg att det är dina knän och ben som står på spel. Du vill inte få en rejäl stukning eller ännu värre långt ut på fjället.
Detta var då faktiskt riktigt informativt och bra sammanfattat!

Det finns supermycket att läsa på till exempel wildsnow.com om detta, och jag har skrivit diverse texter om det också.
Nämndes i texten om Shift: https://www.freeride.se/test-salomon-atomic-shift/
I mitt Tecton-test intervjuade jag ingenjören bakom om just elasticitet: https://www.freeride.se/test-friakningsbindningen-fritschi-tecton-12/
I vad jag brukar kalla mitt livsverk, om pjäs- och bindningstandandarder, finns ens del om elasticitet också: https://www.freeride.se/pjaxor-och-bindningar-vilka-passar-ihop/

Mitt generella tips är nog som flera andra har skrivit här också, ge dig ut och prova det du har. Ge grejorna en vecka, och reflektera efter det.
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Tack för alla inspel! Verkligen uppskattat att ni tar er tid med en "nybörjare".
Ledsen lite sent svar men har suttit i bilen på väg till fjällen. Jag är lite av en teknikfreak så jag uppskattar verkligen era inlägg och hänvisning till länkar. Hade aldrig trott att det fanns så många möjligheter. Tycker nog att det var lättare att välja alpinbindning när jag gjorde det för några år sedan.
Men intressant är det!
Kontentan blir att jag kör på era råd och testar den här veckan så får jag se vad som kommer ut av det. Massor av läsning har ni ju försett mig med, så det blir kvällslektyr :)
 
Vilse i utbudet av Randonnee´utrustningar
Trådskaparens Xenic är ju ganska lågt på den listan men Fritschi hävdar ju själv (?) att deras mekanismen i tådelen med horisontel rörelse av pinsen minskar risken för tjuvlösningar. Blister har testat den och hade inte problem med tjuvlösningar.

Ja nej verkar ju inte som styrkan i tådelen är helt avgörande i hur bra du sitter fast. Men det kan potentiellt påverka? Sen att kunna tura med upplåsta tår skrivs det ju en del om. Om någon någonsing gör det är ju en annan sak. Tycker att om man går med upplösta tår för man är rädd o hamna i en lavin kanske man inte borde gå där ifrån början? Men är spännande att se hur mycket det kan skilja mellan olika modeller och även mellan låg/hög din varianter av samma bindning.
 
Tillbaka
Topp