Pjäxor och bindningar: Vilka passar ihop?

Är du också en av dem som tror att alla skidpjäxor passar till alla bindningar? Freerides frilansare Gustav Corin dök djupt bland DIN-tal, normer och certifieringar för att reda ut det hela. Här är din guide till vilka pjäxor som passar till vilka bindningar, en söktabell finns också längst ned i artikeln. 

Skidutrustning i allmänhet kan vara en en riktig djungel, det håller nog de flesta med om. Här på Freeride finns många artiklar och forum-trådar som tipsar om vilka skidor du ska köpa, reder ut vilka bindningar som håller till vad, och slår fast att man inte köper pjäxor på nätet utan provar fysiskt i butik. Men passar alla pjäxor till alla bindningar?

I denna matiga artikel går vi till botten med ett lite nytt utrustningsdilemman. Via senare års utvecklingen på bindningssidan med nya, köttiga tech-bindningar och hybrider mellan alpin och tech har branschen nämligen ställts inför nya utmaningar. Hur vet man numera vilka pjäxor som passar till vilka bindningar? ”Vaddå?!” tänker du kanske och ”Ja, klart att en tech-bindning inte matchar ett par traditionella alpina pjäxor utan inserts, men svårare än så är det väl inte eller?”. Nja, det är väl en första insikt, men den räcker inte hela vägen och därför tänkte vi dyka lite djupare.

DEL I – Inledning & Bakgrund

Vi ska försöka gå igenom det här så tydligt och pedagogiskt som möjligt. Det är dock lättare sagt än gjort, eftersom det finns en uppsjö av standarder och normer som betyder olika saker. Det är inte heller helt lätt att veta vilket nummer eller certifikat som gäller för en produkt. Det står inte alltid på, det kanske inte är tydligt i en produktbeskrivning eller katalog, och ibland har tillverkarens anställda inte ens koll på vad som faktiskt gäller. Jag tycker att detta är helt och hållet orimligt, och det känns som att i vilken annan bransch som helst hade det inte fått vara såhär.

Hur blev det så här?

Man skulle kunna säga att problematiken uppstod när någon fick för sig att det skulle vara bra om man kunde göra annat än att åka nerför med den alpina skidutrustningen. Telemark var det enda alternativet som fanns om man ville gå på topptur, men nu ville man alltså åka nedför med fast häl. Ett av de första försöken att lösa det här problemet var Remy-Securus, som kom 1957. Den hade horisontel utlösning i tådelen och vertikal utlösning i häldelen. Om det fungerade är dock ytterst tveksamt. På 70-talet kom de första rambindningarna, med tillverkarna Emery och Iser i spetsen.

I början på 80-talet började Manfred och Fritz Barthel experimentera med att använda pjäxan som ram i bindningarna. De satte piggar på de hårdaste plastpjäxorna de kunde hitta och konstruerade en bindning med inserts där piggarna passade. Efter lite prototyper och testande så satte de piggarna på bindningen istället, och inserts i pjäxan. De fick en licens att montera sina inserts i pjäxor från Dynafit, och 1986 släpptes den första Dynafit-bindningen, som kort och gott hette Low Tech (därifrån kommer också termen ”tech”). För att kunna använda dem behövde man Dynafits Tour Lite-pjäxor.

Pjäxor tillverkades för att passa alpina bindningar, rambindningar eller Low Tech-bindningar. Av naturliga skäl ville pjäxtillverkare göra pjäxor som passar till mer än en kategori, och som dessutom fungerade så bra som möjligt åkmässigt och gåmässigt. Även utan skidor på fötterna. Och det är egentligen där vi är idag, fortfarande. Det finns en massa mellanting, både i pjäx- och bindningsväg. Inget är egentligen helt klockrent, och det är svårt att säga hur många kategorier pjäxor och bindningar vi har. Dags att reda ut detta.

DEL 2 – Förutsättningar

 

Om normer och certifikat

Systemet som finns idag bygger på olika certifierade industrinormer. Det är en specifikation på hur något ska se ut eller fungera, och testas för att garantera egenskaperna. Liknande normer finns inom alla produktkategorier, och är till för att garantera säkerheten för de som använder produkterna.

Vem är det egentligen som bestämmer om det här normerna, och utfärdar de här certifikaten? Och spelar det egentligen någon roll? För att göra en väldigt lång historia väldigt kort, det är tyskarna som bestämmer och det spelar olika roll.

Olika organisationer

DIN står för Deutsches Institut für Normung och är en privat, icke vinstdrivande organisation som tar fram normer för allt möjligt. De har bland annat skapat A-normen för pappersstorlekar och flera typsnitt som används idag. Inom skidåkningen är de mest kända för DIN-skalan, vilket är utlösningsvärdet på alpina bindningar. DIN har också normer för utlösningen specifikt i horisontella och vertikala plan, hur man testar utrustningen industriellt, och även hur det ska sättas ihop och monteras.

ISO är den internationella organisationen för standardisering, där DIN är en medlem. De standarder som är internationellt erkända och tillgängliga heter därför ISO. Det är därför de nummer som står nedan heter både DIN och ISO, trots att när de står i kataloger och på produkter står det nästan alltid bara ISO.

TÜV står för Technischer Überwachungsverein, vilket betyder ungefär Tekniska övervakningsföreningen eller -organisationen. Det är en tysk vinstdrivande organisation som även den certifierar produkter och industri. TÜV började med att inspektera och certifiera ångmaskiner i den tyska industrin, för att säkerställa säkerheten för arbetarna. De utfärdade även de första körkorten och bilbesiktningarna i Tyskland år 1906. I skidvärlden har de tagit fram testmetoder för de olika ISO-normerna, och utför även testerna. Att något är TÜV-certifierat betyder att det är testat och godkänt av dem, enligt en norm som någon annan organisation har tagit fram. De är den tredje parten, alltså oberoende av DIN/ISO eller tillverkaren.

Normer för pjäxor

Det är lite oklart här vad som egentligen räknas som en norm, och hur man ska klassificera dem. Visa pjäxor saknar en certifierad norm, och vissa pjäxor har flera. Gemensamt för de jag listar här är att de gäller sulorna på pjäxor, och därmed kan certifieras för att passa i en viss bindning, om bindingen också har en relevant certifiering. Det finns utöver dessa, fler ISO-nummer för pjäxor som gäller andra funktioner och utföranden.

DIN ISO 5355 är den alpina standardnormen. Den är certifierad enligt DIN och brukar därför även kallas för DIN-normen, trots att det finns många andra DIN-normer i pjäx- och bindningsvärlden. Sulan är i princip platt och av genomgående hårdplast. Klackar fram och bak med specifika mått. Du ser den alpina ISO 5355 överst i illustrationen här under.

DIN ISO 9523 är den alpina turstandardnormen. Även den certifierad enligt DIN. Sulorna har rocker, de är alltså något rundade för att det ska vara lättare att gå i. De har en undersida av gummi för bättre grepp, ofta med partier i hårdplast. Du ser touring-varianten ISO 9523 nederst i illustrationen.

 

WTR är en norm uppfunnen av Salomon, och man skulle kunna säga att det är tolkning av ISO 9523. Det är sulor med rocker och partier i hårdplast. Många pjäxor är certifierade enligt både WTR och ISO 9523. WTR är en norm, men den är inte certifierad av TÜV, DIN eller ISO. WTR kommer nu upphöra från och med säsongen 18/19 och ge plats åt GripWalk.

GripWalk är Marker och Dalbellos svar på WTR. Sulans konstruktion ligger lite närmare den rena alpina ISO 5355 än WTR, dock är GripWalksulor också certifierade enligt touringvarianten ISO 9523. GripWalk kommer nu alltså att ha de flesta stora pjäxtillverkarna anslutna from med nästa säsong.

TLT eller techpjäxor är en kategori med sulor tillverkade utanför ovanstående normer, för att kunna användas endast med techbindningar. TLT är Dynafits hemmaplan.

 

Normer för bindningar

För att göra det hela ännu lite mer komplicerat, är normerna för bindningar uppdelade lite annorlunda, och fungerar inte riktigt på samma sätt. Här kan olika kategorier av bindningar vara certifierade enligt samma norm, utan pjäxkompabilitet mellan varandra.

DIN ISO 9462 är vanlig alpin standard. DIN-certifierad.

DIN ISO 13992 är alpin turstandard. Även den certifierad av DIN. Här ingår framförallt rambindningar, men även vissa techbindingar och tech-hybrider. Normen täcker inte riktigt hela bindningen, utan bara specifika delar.

WTR är en standard skapad av Salomon och lanserad till säsongen 2012. Inte certifierad som standard, men har andra DIN-certifikat. Även WTR-bindningar har slutat tillverkas, och kommer inte finnas i nya upplagor på marknaden från och med 18/19.

GripWalk är en standard skapad av Marker. Den är inte certifierad av DIN, och passar till sulor med den alpina standardnormen och GripWalk. Behöver inte justeras mellan de olika sulorna.

MNC är ytterligare ett uttryck från Salomon, och finns på bindningar som är certifierade för att passa ISO 5355, WTR och ISO 9523.

Sole.ID är lite samma som MNC, fast annorlunda. Skapat av Marker och inte certifierad som standard, men har DIN-certifikat för olika delar. Gjord för att passa GripWalk, ISO 5355 och ISO 9523.

Marker Kingpin är en hybridbindning, och passar inte in i någon annan normkategori. Den är certifierad enligt en specialversion av ISO 13992. Freeride testade Kingpin när den kom och detta och fler test läser du här (Salomon Shift, Tecton 12 mfl).

Fritschi Tecton 12 är också en hybridbindning, men är såpass annorlunda jämfört med Kingpin, att även den är lite av en egen kategori.

TLT, Low Tech eller bara tech är inte heller någon egentligen norm, men en kategori där det finns bestämmelser och där branschen är någorlunda överrens. Techbindningar ingår till viss del i ISO 13992, men har även en del andra certifikat. Det finns ingen egentlig standard, men det finns olika certifikat som täcker olika delar i bindningarna. Techbindningarna kan se ut och fungera väldigt olika, men nu är det ju främst vilka pjäxor som passar vi fokuserar på.

Ski Trab TR2 är ett bindningssystem lanserat av Ski Trab, som egentligen är en skidtillverkare. Likt tech, och fungerar liknande, men inte samma eller ens kompatibelt med varandra. Ingen certifierad standard, och ganska ovanligt utanför Italien.

DIN-skalan

DIN-skalan är lite av ett eget kapitel. Det är ett eget nummer (DIN ISO 7881) och självständigt från de andra normer som vi har gått igenom här ovan. En bindning som inte är certifierad enligt DIN ISO 9462 eller DIN ISO 13992 kan alltså fortfarande ha en DIN-skala. En bindning kan också till exempel ha en DIN-skala i häldelen, men inte i tådelen, eller tvärt om. Även detta är såklart alldeles för komplicerat, och det är verkligen inte alla som säljer bindningar som har koll på det.

Det går framåt

Normerna uppdateras, och nya tester görs hela tiden. De senaste ISO-normerna är från 2016. Nya normer tillkommer också, och olika företag i skidindustrin har jobbat länge för en specifik tech-norm, något som fortfarande inte finns. Däremot finns ett specifikt certifikat för Marker Kingpin, där ”Tech Inserts” nämns, något som skvallrar om att det kanske går att göra en testbar standard för det med. Certifikatet är dock från 2014, och det senaste jag kunnat hitta i ärendet. Men det är alltså på inga sätt ett fulländat eller färdigt system. Det ändras hela tiden, och kommer nog alltid att göra det. Förhoppningsvis till det bättre.

Den enda certifieringen som finns för tech-inserts just nu är Dynafit Certified. Det är inserts designade av Dynafit och testade av TÜV för att passa optimalt i Dynafits egna bindingar. De flesta andra tillverkare anpassar sina bindningar och inserts till den här normen, men det testas inte alltid, och det finns egentligen ingen garanti att det passar perfekt.

Det senaste på fronten ”utveckling för att enklare förstå för skidåkare” är avvecklandet av sulnormen WTR, som nämndes ovan. Den har funnits på pjäxor från Salomon, Atomic, Rossignol och Lange. De kommer nu köra på GripWalk istället, och på det viset får vi ett begrepp mindre att hålla reda på.

DEL 3 – Problematik i verkligheten

En viktig sak att komma ihåg är att de flesta av bindningarna och pjäxorna antagligen hade fungerat lika bra utan ISO-nummer testade av TÜV. Det som är intressant är garantin, och att det finns ett system där man kan jämföra produkterna sinsemellan. Dels vill man alltså kunna lägga ansvaret kring ens utrustning på någon annan, och man vill lätt kunna komma fram till vad som passar bäst för en själv, utan att behöva sätta sig in exakt hur utrustningen fungerar. Två mer eller mindre värdiga anledningar till att ha ett system med diverse nummer och normer. Tyvärr faller det på systemets orimliga krånglighet. Eftersom det är så svårt att orientera sig i den här djungeln, är det lätt att köpa fel produkt, och då är det ju varken någon annans ansvar om något händer. Det blir inte heller samma fördel med att kunna jämföra produkter rakt av mellan varandra.

Para ihop

Att para ihop rätt bindning och rätt pjäxa kan vara svårt, men det går och det är det jag försöker hjälpa till med i den här artikeln. När det det stämmer, blir det som en garanti för att det kommer funka och lösa ut på rätt sätt, och det är ju lite det som är hela grejen. Tar man detta på någorlunda allvar kan man faktiskt minska skaderisken, och känna sig säkrare med sin utrustning. Så visst spelar det roll. Min slutsats är att det generellt spelar större roll i alpina bindningar än i techbindningar, men att det finns undantag i alla kategorier.

Gränsfall och gråzoner

Vi har kommit fram till att det är ett krångligt och ofärdigt system, men som fyller viktiga funktioner. Stämmer normerna överens vet vi att det funkar. Det finns dock ett flertal ställen där det funkar, men där ISO-numren inte lirar. Det mest klassiska och det som även är det vanligaste misstaget som görs, är touring-sula (ISO 9523, GripWalk eller WTR) i en alpinbinding (ISO 9462) där man kan ställa in höjden på tådelen. Det fungerar, man kan åka med det, men det finns inget certifikat som stödjer det. Därmed kan man inte vara säker på att det kommer att lösa ut vid rätt tillfälle.

En annan stor gråzon är tech-specifika pjäxor tillsammans med rambindningar eller Kingpin och kanske även Tecton. Många pjäxor med tech-inserts är certifierade enligt ISO 9523 och fungerar då såklart i rambindningar och med Kingpin. Men det finns ett gäng mer gå-specifika dojjor, som till exempel Dynafit TLT5/6/7, Atomic Backland och en del Scarpamodeller. Dessa följer inga normer alls, och är därmed inte certifierade för rambindningar eller Kingpin. Detta dels på grund av sulornas form, och att de oftast är helt täcka med gummi, men framförallt på grund av klackarna fram och bak. De är helt enkelt inte i rätt dimensioner. Oftast är de i fel dimensioner, och Dynafit har till och med plockat bort tåklacken på TLT7. Förutom just TLT7, så brukar det dock fungera att pressa ner dom här pjäxorna i till exempel en Guardian, men det kan vara direkt farligt. De är inte gjorda för varandra, och även om det fungerar till en början, så kommer det förr eller senare gå åt fanders.

Jag kontaktade Dynafit, för att ta reda på exakt vad som gäller för just deras pjäxor. De var ett av de märken jag hade kontakt med, som faktiskt hade järnkoll på vad som gällde för sina egna produkter.

Dynafits pjäxor fungerar i alla techbindingar. De tillverkar inga sulor som är certifierade enligt touringnormen ISO 9523, och därför bör inga av deras pjäxor användas i en rambinding, och egentligen inte till Kingpin eller Tecton heller. TLT7 är inte kompatibel med Kingpin eller Tecton, och inte heller Vipec. För att se precis vilken pjäxa som passar till vad, kika i tabellen efter artikeln.

WTR kommer som sagt att avvecklas, och det kommer göra det hela lite speciellt. WTR-sulor fungerar från och med nu i GripWalk-bindningar (och även i MNC och Sole.ID), men GripWalk-sulor fungerar inte i WTR-bindningar. Ingenting har ändrats fysiskt, utan bara normerna. Därför kan vi anta att WTR-sulor fungerar på samma vis som GripWalk-sulor, men det är inget som är testat, och tillverkarna avråder från det.

DEL 4 – Lösning och slutsats

Som det ser ut nu så finns det ingen klar väg genom den här djungeln. Förutom slopandet av WTR, ser det inte ut att komma några större förändringar från tillverkare, och om det görs om i certifikaten är väldigt svårt att säga. Jag har ett enkelt förslag till framtiden, för att ge någon form av struktur och ordning. Slopa begreppen WTR, GripWalk, Sole.ID och MNC. För pjäxor som inte är för endast tech, använd en av två standarder, ISO 5355 eller ISO 9523. Man skulle kunna ändra benämning till kanske ALPINE och WALK, för att slippa hålla koll på en massa siffror. Tillverka bindningar som med justering fungerar med båda, på samma sätt som idag. Byt ut alla hyr och demobindningar så att de fungerar på samma vis. Enkelt.

Mitt förslag på systemets förenkling är en långsiktig lösning, som inte kommer att kunna gå igenom på en vinter. Främst för att de flesta tillverkarna har nog sin line-up för vintern 19/20 i princip klar redan nu. Den allra viktigaste kortsiktiga förändringen jag vill få till, är att tillverkarna har koll på sina egna produkter! Av alla de leverantörer och kundtjänster jag har pratat med i researchen för den här artikeln, har det i princip bara varit ett märkes svenska distributör som har haft koll. De flesta andra har inte ens förstått mina frågor. Det krävs att de som tillverkar produkterna utbildar sina distributörer, som i sin tur kan gå igenom allt med återförsäljare.

Säkra kort

Enligt mig tillför WTR och GripWalk absolut ingenting, förutom krånglighet, jämfört med andra sulor som bara har ISO 9523. Grundidén, att det ska fungera till både åkning och promenad, och på många skidor, är absolut rätt. Vanliga släta sulor är ju väldigt hala. Men när tillverkarna inte kan enas om ett system, och gör två mer eller mindre halvdåliga istället, blir det precis tvärt om.

Nu finns det två typer av bindningar som fungerar med de olika alpina normerna. Bindningar med tillägget MNC, eller bindningar med tillägget Sole.ID (eller ID). De allra flesta rambindningar tillhör även dessa två kategorierna. Detta begränsar saker och till väldigt mycket, särskilt vid tester och i uthyrningar. I skiduthyrningen i Riksgränsen, där jag har jobbat i tre säsonger, har vi varit tvungna att neka folk deras förbokade utrustning, eftersom normerna inte stämmer överens. Dock byts äldre bindningar ut mot dessa hela tiden, så det blir absolut bättre.

Som friåkare vill man kanske köra med de bästa och styvaste pjäxorna, men man vill också kunna knata uppför Insteget på Nordalsfjäll och liknande utan att halka ner. WTR och GripWalk ligger då nära till hands som lösning, det är också precis det de är tänkt för. Men kanske kan en seriös pjäxverkstad modifiera dina racepjäxor för att lösa problemet, utan att låsa sig till de här onödiga normerna. Tävlingsåkare har länge satt på lifters (extra plattor) under sina sulor, för att komma högre upp och få mer hävkraft och för att jämna ut eventuell skillnader mellan vardera ben. För att det ska fungera behöver man slipa ner klackarna, så att dimensionerna fortfarande stämmer. Då kan man helt enkelt sätta på lifters med lite grepp i, istället för helt släta, och problemet är löst. Det går rykten om att detta redan har skett, i Alpingaragets hemligaste vrår. WTR och GripWalk är verkligen lite som att gå över ån efter vatten, då man förbisett de lösningar som redan finns.

Osäker?

Mitt tips för den som är osäker, är dels att försöka gå efter tabellen som kommer längre ned, och dels att försöka sätta sig in så mycket som möjligt själv. När det gäller utförande, inställningar och användande finns det mängder med bra tips här på Freeride, och det finns ett flertal butiker i Sverige som har ganska bra koll. Om du har möjlighet, rekommenderar jag att gå till en skidbutik istället för ett handla av någon stor sportkedja eller på nätet. De flesta butiker har faktiskt ganska konkurrenskraftiga priser på hårdvara, och som vi etablerat tidigare, du behöver ändå gå dit om ska ha nya pjäxor. Det är antagligen det tråkigaste och mest repeterade rådet som finns, men det stämmer faktiskt. När det gäller montering, så är det egentligen en helt egen artikel eller forumtråd, som dessutom redan finns. Det viktigaste är att använda pjäxan för att måtta in monteringen, och att se till att förspänningen blir rätt. Läs i dokumentationen som kommer med bindningen helt enkelt.

Avslutningsvis vill jag säga att det är helt okej att höra av sig till mig med frågor och funderingar kring just ditt problem, eller om du har synpunkter på det jag har lagt fram. Jag är, som sagt, heller inte övertygad om att normerna allltid måste följas, men tänker att det är skönt när man vet att något som ska rädda ens knän fungerar. Jag nås lättast på mail, gustavcorin2 att gmail punkt com. Jag reserverar mig även för eventuella skrivfel, och jag hävdar på inga sätt att jag kan exakt allt om detta. Min poäng är ju lite att ingen kan det.


Tabell över vilka bindningar och pjäxor som fungerar ihop


Tack till:
Peter Lundvall på JO Sport
Stefan Burki på Fritschi
Stefania Squeo på Salewa
JC på Sportmarket
Peter Ahl på Movement Skis
Lou Dawson på WildSnow

Källor:
https://www.wildsnow.com/backcountry-skiing-history/binding-museum-backcountry-skiing/
https://www.wildsnow.com/14363/marker-kingpin-binding-review/
https://www.wildsnow.com/14843/din-iso-13992-binding-release-safety-testing-summary/
http://salomon.com
http://lange-boots.com
https://www.atomic.com/en/binding-technology
https://culture.evo.com/2016/09/2017-ski-trends-sole-searching/

Text: Gustav Corin
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
  • Gilla7   Kommentera (4)
  • Bra artikel? Mer av detta? Freeride prioriterar innehåll efter vad ni som läsare vill se på sajten. Sprid och dela med dina vänner så ökar chanserna för fler liknande artiklar!
  • KATEGORIER: , ,
  • TAGGAR: , , , ,
Logga in för att kommentera
Bli medlem Logga in Logga in med Facebook

  1. Per_Bjorklund
    0
    Per_Bjorklund | 2018-06-28 11:40          

    Tackar för svar!
    Passar Hoji pjäxan bra blir det ett par till "Vipec black" som har fungerat bra för mig.
    Jag hoppas på öppenhet mellan tillverkarna så inte alla kör sina system utan några garantier, det begränsar utvecklingen om man måste gå "alla in" på tillverkare, exempelvis Dynafit.

  2. Corin
    1
    Corin | 2018-06-27 16:21          

    @Per_Bjorklund Exakt så, Dynafit passar inte i annat än renodlade techbindningar. Tecton passar inte heller med några pjäxor som inte har "vanliga" klackar, men dock bra enligt Fritschi själva, inget officiellt test finns.

  3. termons
    0
    termons | 2018-06-26 09:30          

    Bra jobbat. Scarpa F1 + kingpin och tecton.

  4. Per_Bjorklund
    0
    Per_Bjorklund | 2018-06-26 08:56          

    Bra artikel!
    Så om jag tolkar detta rätt så kommer alla Dynafit,s pjäxor bara passa med deras bindningar enligt officiella uppgifter!?
    Då får jag tänka ett varv till inför vinterns inköp. Jag tänkte köpa Dynafit Hoji boot och Tecton bindning.