Köpguide: Att välja rätt skidor

Att välja skidor är idag inte lika enkelt som för bara ett par år sedan. I en djungel av mått, rockertyper och andra benämningar är det lätt att gå vilse. I den här artikeln går vi igenom ett par saker som kan vara bra att ha koll på när du ska köpa nya skidor.



Att välja skidor är idag inte lika enkelt
som för bara ett par år sedan. För inte så fruktansvärt länge sen fanns det mer eller mindre kategorierna: pist, allround och då vad man ansåg som superfeta twintips med 90 mm midja. Om du inte legat i ide det senaste decenniet så har du knappast kunnat undgå att det har hänt ett och annat med friåkningsskidor. Skidåkning i alla dess former pushas framåt i en rasande fart samtidigt som nya synsätt på sporten föds och med det förändras kraven på vår utrustning.

Frågan ”Vilken skida ska jag välja” är ganska frekvent förekommande i forumet – med all rätt. Skidvärlden har blivit en djungel och snart finns det lika många skidkategorier som det finns skidor men genom att utesluta de skidkategorier du inte är intresserad av blir det oerhört mycket lättare att få ett grepp om vilken skida som passar dig.

Vad för typ av skida ska jag ha?


Många styr mot St Anton för att åka djup snö. Då kan det vara klokt med en bredare skida med bra flyt
Foto: Ola Melin

Börja med att rannsaka dig själv om hur dina skidor ska användas. Är det helt uteslutande piståkning som gäller så bör du satsa på en pistorienterad skida. Åker du enbart heliskiing i Alaska och Himalaya så är det bara att köpa det största och fetaste och med mest rocker du kan hitta. De flesta skidåkare ligger dock någonstans mittemellan de här två alternativen. Tyvärr finns ingen skida som både hanterar blåiscarving så axlarna skrapar i samtidigt som den tillgodoser dina krav i parken och tar hand om dig i två meter pudersnö.

Det mest optimala är alltid att ha flera par skidor men av praktiska och ekonomiska skäl är det inte möjligt för alla. Som tur är finns det skidor som nästan låter dig behålla kakan samtidigt som du äter upp den. Men som alltid betyder kompromisser att du inte kommer få det bästa av dessa två världar men man kan idag komma riktigt nära.


Du kanske föredrar att hålla dig i luften? Alexis Godbout föredrar luften i Mammoth Mountains
Foto: Ola Melin


För den som över huvud taget överväger
att åka offpist eller friåkning bör omedelbart inrikta sig på en friåkningsskida. En friåkningsskida definieras av att den är avsedd för att användas i alla förhållanden, både i pist och offpist. Den har ofta en midja från 80mm upp till 120mm. Friåkningsskidor beter sig självklart bra i offpist men går förvånansvärt bra i pist också. Pistskidor däremot är alltid strået vassare i pisten på grund av att den är helt uteslutande optimerad för piståkning. Å andra sidan är dess offpistegenskaper långt ifrån i jämförelse med det lite fetare alternativet.


Är din plan att raila dig runt halva jordklotet?
Foto: Ola Melin

Kanske smeka pist i Åre?
Foto: Jonas Kullman

Är man främst ute efter att hoppa och leka med skidan bör man inrikta sig på en jibbskida. Är det hårdkörning i park och pipe vill du ha en något smalare midja, kanske en 80-90mm, men ju mer puder du tänkt åka med dem eller leka utanför preparerat område – desto fetare lagg har du nytta av.

Om du enbart hoppar med din skida så kan det vara fördelaktigt att frammontera lite, så man står närmare skidans mitt. Pistegenskaperna försämras lite men det blir lite lättare att utföra tricks och snurra när du står mitt på skidans tyngdpunkt. Vissa jibbskidor är så kallade symmetriska skidor vilket innebär att skidan är precis likadan på båda hållen. Det finns alltså inget fram och bak, båda hållen är framåt. Dessa skidor tappar pistegenskaper och flyt i puder, men underlättar baklängeslandningar och baklängesåkning. Symmetriska skidor monteras alltid med mittmontering.

Twintip innebär att skidans bakände är uppböjd och är mer eller mindre standard idag på en friåkningsskida, men bara för att en skida har twintip betyder inte att den är en bra jibbskida. För seriöst jibbande, både i park och i pudret, behöver hela skidan vara avsedd för just det och inte bara ha en böj baktill. En twintip har flera andra fördelar för skidans åkegenskaper, bland annat tenderar den att bidra till att bakänden inte hakar fast lika lätt i ojämnheter samt att är det användbart att ha en uppböjd bakände vid parkåkning och i branta rännor då man behöver trixa lite ibland.

Hur fet skida ska jag välja?

Generellt sett köper folk för smala skidor. Att gå upp en centimeter eller två i midjebredd hade gett stora fördelar i offpiståkningen samtidigt som de i stort sett hade bibehållt pistegenskaperna.

Om man bara vill ha en skida till allt och prioriterar offpistegenskaperna bör man sikta in sig på en skida med en midjebredd på mellan 105 mm-115 mm. Vill man ha ordentligt flyt i pudret är det absolut befogat att komplettera med en skida på cirka 120 mm eller mer.


Här
rekommenderas en bred skida med bra flyt.
Foto: Ola Melin

Åker man mest i svenska förhållanden
och man prioriterar pistegenskaperna bör man kika på skidor på allt från cirka 80 mm-110 mm midja, allt beroende på ens personliga preferenser. Är man liten och nätt eller stor och stark får man givetvis ta detta i beaktning. 105 mm midja är en hyggligt fet skida om man väger 60 kilo men väger man 100kg+ ger den inte mycket flyt.

Hur hård eller mjuk skida ska jag välja?


Styvhet i längdled

Här är det viktigt att förstå skillnaden mellan styvhet i längdled (den styvhet vi känner när vi böjer skidan) och vridstyvhet (skidans motståndskraft mot att vrida sig). Vad gäller styvhet så påverkas lekfullheten direkt av styvheten. En styvare skida svänger mindre än en identisk skida som är mjukare och den styvare skidan är något stabilare i höga hastigheter.

Vridstyvhet vill man generellt sett ha så mycket som möjligt av. Hög vridstyvhet ger bättre grepp och skidan beter sig lugnare när den pressas hårt. En skida som inte är tillräckligt vridstyv kännetecknas av att den känns fladdrig och svårkontrollerad. Behovet av högre styvhet och vridstyvhet ökar ju tyngre åkaren är och ju hårdare åkaren tänkt åka. För den absoluta nybörjaren kan det dock vara tacksamt att inte ha en skida med allra högsta vridstyvhet då ett lite mjukare alternativ kan upplevas som mer förlåtande.

Med eller utan rocker?

Att en skida har rocker innebär främst att skidans nos börjar tidigare på skidan, med avsikt att förbättra åkegenskaper och flyt. Rockern har även fördelen att den går jämnare över ojämnheter då nosen inte hakar sig fast lika lätt i ojämnheterna.

Skidor med rocker har snart funnits i 10 år och för 2010/2011 så är det mer eller mindre standard att en friåkningsskida har någon form av rocker. Många gör felet idag att fråga sig om en skida har rocker eller inte då det idag har hunnit utvecklas flera olika typer av rocker. Precis som ingen frågar i skidaffären om skidan har carving eller inte, så frågar man istället om vilken typ av carvingskida det är man talar om. Således bör man ställa frågan vilken rockertyp skidan har.

Det sägs att kärt barn har många namn och även rockerdjungeln kan sätta myror i skallen. Skidtillverkare världen över definierar och namnger olika rockerprofiler olika och begreppen är många. Vi reder ut begreppen här nedan.


FULLROCKER: Under foten är skidan platt eller har ett svagt spann. Fullrocker ger stora fördelar för flytet i pudersnö och gör skidan väldigt lätthanterlig, å andra sidan kan skidan få kraftigt försämrade egenskaper vid hårda förhållanden.

TIPROCKER: Det som av de flesta anses som rocker är när skidans nos börjar tidigare på skidan. Ju tidigare den börjar, – desto mer effekt får rockern. Att tänka på är att i takt med att man ger skidan mer nos försvinner samtidigt stålkant som är bra att ha i pisten och på eventuella isfläckar. Resten av skidan kan vara helt platt (inget spann) eller ha lite spann under foten för att förbättra egenskaperna i pist. Spann upptäcks genom att sätta skidans undersidor mot varandra. Mellanrummet som blir på mitten mellan skidorna visar hur mycket spann skidan har.

TAILROCKER: Förekommer endast i kombination med tiprocker. Böjer man upp bakänden på skidan lite tidigare får man en tailrocker, vilket ökar flytet något, främst när man åker/landar baklänges i pudersnö.

EARLY RISE: En skida har early rise när skidan börjar böjas innan skidans bredaste punkt. En early rise-skida behöver alltså nödvändigtvis inte ha rocker.

REVERSE CAMBER: (Omvänt spann) Innebär att hela skidan är fullständigt böjd. I praktiken existerar det oerhört få skidor som verkligen är byggda så här då de flesta skidor har någon kort sträcka under foten som är platt. Flera skidmodeller med väldigt kraftig fullrockerprofil är dock klart inspirerade av det här tankesättet.

PINTAIL: De allra fetaste rockerskidorna kombinerar ibland rockerprofil med pintail, vilket innebär att skidans bakdel är lite extra smal. Den minskade bärkraften i bakdelen får hela skidan att plana i snön, stabiliserar skidan och ger maximalt flyt. Jibborienterade fetingar har därför sällan pintail, då det kan vara bra med lite bärkraft i tailen vid baklängeslandningar.

TAPER: När skidans bakdel och midja har snarlika mått har skidan mer taper. En skida med taper kännetecknas alltså av en fet nos, en normal midja, och en i förhållande till midjan smal tail. Den något smalare tailen gör att det blir väldigt lätt för åkaren att kontinuerligt justera hur mycket skidans bakdel ska ”sladda” ur svängen, och skidan blir således mer lättkontrollerad och stabil vid offpiståkning. Nackdelen är att carvingegenskaperna försämras.

SPLAY: Ett mått på rocker. Den definieras som den höjd som rockerprofilen reser sig vid skidans bredaste punkt. För att mäta den rent praktiskt tar du och smäller ihop ett par skidor belag mot belag, letar upp skidans bredaste punkt. Avståndet mellan belaget är det som kallas ”splay”. När du slår ihop skidorna på det viset ser du även hur tidigt rockern börjar, vilket är ett annat sätt att mäta rockerprofilen.

Hur lång skida ska jag välja?

Skidlängdsguiden är ett bra verktyg för att få en ungefärlig bild av vilken längd som kan passa dig. Om du håller dig mer till offpist än pist och/eller om skidan du funderar på har mycket rocker ska du absolut inte snåla på längden, eftersom rockern stjäl en hel del av din effektiva kant.

Läs även Ola Rockbergs uppskattade artikel om att välja rätt längd på din skida.

Skidlängdsguide1. Vikt2. Åkförmåga/aggressivitet

3. Terräng

4. Typ av skida

Total = Denna centimeterlängd är en guide. Välj denna längd eller någon i närheten av den.

Guide av Ola Rockberg. Javascriptformulär av Max Wenzin.

Detta är första delen i Freerides Köpguide. Du kommer framöver även få bra tips att ta med dig när du ska köpa nya pjäxor, goggels och kläder.

Text: Niklas "Nojlas" Rantzow
Logga in på Freeride för att kommentera.
Bli medlem logga in Logga in med Facebook
  1. gabstract
    0
    gabstract | 2016-12-09 23:21          

    @ElSudderino 188 låter perfekt, det är ju en del rocker i tip och tail så i pist upplevs inte skidans längd riktigt på samma sätt. Kring en dm längre än en själv för den typen av skida brukar väl ses som "lagom"!

  2. johan
    0
    johan | 2016-08-31 14:20          

    @Rikard_B det är pyjamasvikt som avses.

  3. ElSudderino
    0
    ElSudderino | 2016-03-10 23:00          

    Hejsan! Kollar på ett par soul7. Enligt guiden borde jag ha den längsta - 188 cm. Jag är 85 kg lätt, 176 cm lång och tävlade som junior (nu 40) och gillar att dra på. Men är det ändå inte litet långt med 188:orna? Någon som kan råda?

  4. Rikard_B
    0
    Rikard_B | 2016-01-12 21:26          

    Hej! Vilken vikt avses för viktfältet - pyjamasvikt eller fullt påklädd med pjäxor? Det skiljer ju en del. Tacksam för svar. Mvh Rikard

  5. FBacklund
    0
    FBacklund | 2011-07-09 18:35          

    riktigt dålig guide, jag får ju inte fram någonting...
    betyder det att jag ska sluta åka skidor...??? :(

    Nä, men bra annars. ännu bättre om det fungerar att räkna ut... :)

  6. elias88
    0
    elias88 | 2010-10-03 14:28          

    bra guide!
    en kort fråga. jag är inne på ett par armada jj 185. Är 1,85 lång och väger 87kg. Är jag för tung för dem och är dom för korta? jag åker offpist/bc-jibb främst. vill ha en lekfull skida.

  7. greggan
    1
    greggan | 2010-10-02 07:37          

    "(Om ankorna har en bred bakdel, vad heter dem då??)"
    Feta :0)

  8. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-09-25 10:57          

    Ääähum, helt rätt där Jarle.
    Jag tar på mig dumstruten och tillbringar hela lördagen i skamvrån...

    (Om ankorna har en bred bakdel, vad heter dem då??)

  9. Jarle
    0
    Jarle | 2010-09-24 16:00          

    Njae, nu får jag faktiskt ta att hålla med MarkusO
    Taper = Skillnaden mellan tip/tail
    Early taper = indragen skärning
    Pintail = väldigt avsmalnande tail i förhållande till resten av skidan (enligt wiki heter många ankor och en del fåglar något pintail just för att de kännetecknas av sin väldigt smala stjärt i förhållande till resten av kroppen)

    "Alla" förstår ju vad man menar när man säger taper beroende på sammanhang men rätt ska vara rätt :)

  10. Tricke
    0
    Tricke | 2010-09-22 20:58          

    Bra artikel!

  11. MarkusO
    0
    MarkusO | 2010-09-20 22:29          

    "Taper" som generellt begrepp är väl ändå skillnaden mellan framändens och bakändens bredd.. Tail taper eller tip taper är ju en annan sak, och det du beskriver ovan.

    Jag hävdar med andra ord att exempelvis EHP med måtten 129-116-123 har 6mm taper.

  12. Peraaa
    0
    Peraaa | 2010-09-18 11:03          

    Underbart artikel, tack!

  13. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-09-17 00:40          

    Bra fråga MaciekK.
    Jag har svarat på den också: http://www.freeride.se/forum/thread.php?t=72370

  14. MaciekK
    0
    MaciekK | 2010-09-16 22:54          

    Åh, vilken underbar guide! Bra jobbat Niklas! Flera frågor som besvarats! :)

    Däremot saknar jag information om bindningsmontering, vilken montering som ger vilka fördelar, etc (: (Vet att det har tagits upp lite redan, men inget annat än personliga åsikter kring mittmontering, ifall jag inte missat något)

    Sen, längdkalkylatorn påstår att jag ska ha skidor på runt 180-185cm, då är jag lite kortare och väger runt ~70 och aldrig åkt på skidor längre än 178 cm.
    Men jag tror att längd på skidor är något man själv måste testa och inte hänga upp sig för mycket på vad en kalkylator säger, visst är det bra att få veta något alls, därför tycker jag den är på sin plats i guiden, men man ska inte glömma att inte stirra sig blind på den ;)

    Återigen, grymt jobbat! Hoppas jag får veta lite mer om det jag undrar :)

  15. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-09-16 12:55          

    Micke_Bergfors:
    Jag svarade nyss på din fråga här: http://www.freeride.se/forum/thread.php?t=72370 :)

  16. windsurfer
    0
    windsurfer | 2010-09-16 12:15          

    Bra jobbat Nicklas.

    Uppslag till en ny artikel; Skidors (+bindningar) utveckling över tid med de tekniska framstegen som gjorts och när. Tex när kom carvingskärningen (föräldrarna har ett par ~80tals Rossignol med midja i garaget) och vem kom på den, vilken fabrikant använde kolfiber först och .... men det kanske bara är jag som är intresserad av produktutvecklingen inom skidsporten :-)

    Syns
    //T

  17. Hasse_Lindborg
    0
    Hasse_Lindborg | 2010-09-16 12:06          

    Jag skall tydligen ha 190 cm skidor. Har inte åkt på det i flera år. Passar inte in på min åkstil alls.

    Den där kalkylatorn ger jag inte mycket för.

  18. Mountain_Man
    0
    Mountain_Man | 2010-09-16 11:10          

    Skidlängdskalkylatorn är från 2001 ser jag nu! Då var ett par 195 cm Salomon X-Scream series med 68 mm (?) i midjan bland det hetaste för en freerider ... det har pressats en hel del skidor sedan dess...

  19. Mountain_Man
    0
    Mountain_Man | 2010-09-16 11:05          

    Två tummar upp! Gillar speciellt texten som förklarar att TT inte är detsamma som jibb, mycket bra!

    Däremot behöver Olas skidlängdskalkylator från 2004 (?) uppdateras. Anno 2010 är längdvalet till stor del beroende av skidmodellen och 180 cm kan vara lika rätt som 190 cm beroende på hur den specifika skidan är formad och uppbyggd. Som exempel kan nämnas att kalkylatorn tycker jag ska välja ett par 182 cm slalomcarvers ... ähum, jag håller nog fast vid mina 165 or!

  20. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-09-15 23:45          

    Tack för all positiv feedback. Jag hoppas det bringar klarhet och gör skidvalet lite lättare för folk.

    Jag har svarat på de frågor som dykt upp här under, kolla in tråden här: http://www.freeride.se/forum/thread.php?t=72370&p=0#r802669

  21. Heinz_p
    0
    Heinz_p | 2010-09-15 22:32          

    Gött skrivet Nojlas!

  22. Jarle
    0
    Jarle | 2010-09-15 22:11          

    Jag visste det! Carled har gått och blivit(?) smygjibber! Erkänn att du köpte ett par nithward och grills istället för RP112 ;)

    Gött jobbat Niklas!

  23. Carled
    0
    Carled | 2010-09-15 22:10          

    All makt åt Nojlas, vår befriare! (med tanke på vad Per skrev)

    Jag hade velat ha lite mer riktad information om parkskidor (i förebyggande syfte) och kanske lite mer filosoferande kring spann, tailrocker, pintail och taper och vad de gör för åkningen... Men då hade det blivit långt!

    I övrigt är Twenty twelve precis så smutta som de ser ut på flexbilden! ;-D

  24. PNyberg
    0
    PNyberg | 2010-09-15 21:55          

    bra initiativ och välskrivet :) Detta bör ta ner antalet "vilken skida ska jag ha" trådar ordentligt...på gott och ont :P

  25. hyllengren
    0
    hyllengren | 2010-09-15 20:17          

    bra grejer! men det är kanske lite farligt att skriva att man ska frammontera en parskida lite, frammonterat för en parkåkare är ju inte samma sak som det ni menar i det här fallet

  26. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-09-15 19:42          

    Mulleson:
    Visar skidväljaren att bu bör ha 195cm så lär allt som är 190cm och uppåt fungera. Istället för att bara välja längre längd bör man kika på faktorer som vridstyvhet, styvhet och bredd.
    Men vill du ha 195cm+ så finns det, bara att ställa in det i skiddatabasen.

    Blide:
    Jag tycker det är rätt skönt att ha en liten semitip. Bra när man letar sig in i branta rännor, och är lätt att fästa stighudarnas bakre fäste (vissa modeller). Dessutom ger det en jämn och följsam avslutning på din kant, så bakdelen inte hakar i lika mycket.
    Den enda fördelen som jag kan se det med platt tail är att man lättare kan göra ett snöankare av skidorna.

  27. Lannemar
    0
    Lannemar | 2010-09-15 17:25          

    Lärde mig mycket av att läsa detta! Gött ;D

  28. OlaMelin
    0
    OlaMelin | 2010-09-15 16:46          

    @ Blide:
    Kul att du gillar guiden och tack för din input.

    Bra idé med forum-tråd. Kom gärna med konstruktiv kritik här:
    http://www.freeride.se/forum/thread.php?t=72370&p=0#r802669

  29. Mulleson
    0
    Mulleson | 2010-09-15 16:44          

    Bra guide i skiddjungeln. Men vars är skidorna för oss >85kg >190 Tycker det är lite skidor som är 195 cm

  30. Blide
    0
    Blide | 2010-09-15 16:33          

    Bra skriver och snygg grafik!
    Saknar definitioner på hur en tur-specifik skida skall väljas och förklaring av skidor med hybridspann (saknas väl egentligen förklaring av spann helt och hållet?). Kanske starta en forum-tråd för konstruktiv kritik till guiden och sen fixa en andra version?

    Sen tänkte jag på:
    Generellt sett köper folk för smala skidor.
    - Rätt!

    Twintip innebär att skidans bakände är uppböjd och är mer eller mindre standard idag på en friåkningsskida.
    - Riktiga friåkarskidor har inte twintip ;-)

  31. lgrstdt
    0
    lgrstdt | 2010-09-15 16:17          

    Härlig guide!

  32. MedlemJapaner
    0
    MedlemJapaner | 2010-09-15 16:15          

    Värt att jag tydligen ska ha 177 cm långa skidor. Känns väldigt kort...

    Men bra sammanfattning av de olika begreppen och termerna tycker jag. Bra jobbat!

  33. Corin
    0
    Corin | 2010-09-15 15:51          

    Ja! Gött jobbat Noljas!

  34. jeppenator
    0
    jeppenator | 2010-09-15 15:44          

    Bra jobbat nojlas! väl värt att läsa!