Köpguide: Att välja rätt pjäxor

Freerides Köpguide guidar dig i djungeln av pjäxor och ger dig nyttig information som du kan använda dig av när du ska köpa nya pjäxor.

Har du någon gång haft ont i fötterna när du åkt skidor? Känt domningar? Frusit om tårna? En majoritet av alla skidåkare har någon gång upplevt detta och i de flesta fall beror det på för stora pjäxor. Samtidigt ska man inte ha så liten pjäxa så man inte ens kan vicka på tårna eller känna att foten pressas ihop av pjäxan, då detta kan leda till att man får riktigt ont i foten. I denna guide ska vi försöka hjälpa dig på traven att hitta rätt pjäxor.

Det finns idag massor av olika pjäxor som är anpassad för skidåkning av alla dess slag, exempelvis pist, park, friåkning och topptur. Det kan vara värt att fundera vilken typ av åkning du föredrar innan du köper pjäxor, då kan du prioriterar rätt egenskaper och chansen att du blir nöjd med dina pjäxor blir därmed större.

Klassiska misstaget: för stora pjäxor

Anledningen att folk köper för stora pjäxor är att man gör misstaget att prova pjäxor som man provar skor. Pjäxan i en större storlek tycks sitta skönt i butik men den kommer leda till att du kommer bli tvungen att spänna fast foten i pjäxan väldigt hårt. När du spänner fast foten spänner du ner fotvalvet och stryper blodtillförseln, vilket leder till kramp och kalla tår. Om du istället väljer en pjäxa som är så liten att du nätt och jämnt kan pressa ner din fot i den behöver du bara precis knäppa igen pjäxan för att sitta som gjutet. Passformen man eftersträvar är lite som om att man skulle stå i ett tomt pjäxskal och hälla gips i pjäxan och låta det stelna. Helt tvärtemot skor så är en större pjäxa alltså INTE skönare, och den är definitivt INTE varmare, eftersom du måste klämma åt alldeles för hårt med alla spännen.

Pjäxans olika delar

Innersko – pjäxans inre del, ser ut som en hög brottarsko.
Plös – innerskons övre del
Rem
– ser till att få en tight passform mellan skenben och plös
Spännen – stänger pjäxan
Skal
– pjäxans ytterhölje i plast
Yttersula – (utanpå pjäxan) lite gummi här och var ger dig bättre grepp på vägen till liften och vid eventuell pjäxdans på afterskin
Bottensula – ligger inne i skalet. Kan vara av olika material för att få olika egenskaper. Pjäxor anpassad för park har ofta en mjuk bottensula.
Tåbox – främre delen av pjäxan, där tårna ska få plats sonika.

Hur vet jag om pjäxan verkligen sitter rätt?

Pjäxan ska kännas liten, men får inte klämma eller trycka på någon särskild punkt. Tårna brukar ta i när man står rakt upp, men när man lutar sig framåt i skidposition flyttas tårna bakåt några millimetrar och lämnar ett litet mellanrum. Hälen ska vara helt fixerad och du ska inte kunna lyfta hälen om du försöker ställa dig ”på tå” i pjäxan. (Detta kräver i princip att du har gjort en formgjuten innersula).
Att prova pjäxor i jakten på den perfekta passformen har vi skrivit en liten konkret guide om.

Vilket flex ska jag ha?

Alla pjäxor är märkta med ett tal som anger flex. Med flex menas styvhet i framåtledd. Talet varierar oftast från 60 till 110 för damer, och från 70 till 140 för herrar, och pjäxan blir styvare ju högre talet blir. Givetvis existerar både mjukare och hårdare pjäxor än det här. Talet är högst ovetenskapligt satt och det är upp till tillverkaren att hitta på sin egen metod att mäta det på. 90 i flex hos den ena tillverkaren motsvarar kanske 110 hos den andra tillverkaren. Det finns också en skala som i regel går från 4 till 10 som används på tredelade pjäxor. När pjäxan är konstruerad i tre delar är det plösen som styr pjäxans flex och den är oftast utbytbar vilket gör att du kan välja olika flex på en och samma pjäxa.

Vad som är värt att känna till är att hög kroppsvikt i kombination med god skidteknik gör att man behöver en styvare pjäxa, och rakt motsatta egenskaper krävs således för en lättare skidåkare som är nybörjare. I slutändan handlar det om hur mycket kraft vi utvecklar när vi åker skidor. En rutinerad, duktig och lätt skidåkare med en icke aggressiv åkstil kan således ändå välja ett något mildare flex.

Åkstil och användningsområde vi tänker utsätta pjäxan för är också avgörande. För jibbing och lekfull skidåkning vill vi ha en något mjukare pjäxa, för stenhård piståkning krävs det lite stabilare pjäxor, och för friåkning vill vi generellt sett ha lite lagom hårda pjäxor.

En för mjuk pjäxa kännetecknas av att man får för lite stöd av pjäxan, att man jobbar igenom hela flexet och att pjäxan nästan viker sig över foten. Att välja en för hård pjäxa är betydligt vanligare, särskilt bland herrar som överskattar sin egen skidförmåga. En för hård pjäxa låter oss inte jobba med flexen, och håller tillbaka dig, vilket gör att du inte kan utnyttja dina skidor på bästa sätt. Du hamnar också då ofta i baksätet, det vill säga att din position blir längre bak på skidorna vilket försämrar din förmåga att svänga och styra.

Man bör generellt sett inte gräva ner sig för mycket i flextalen då de är grova uppskattningar och långt ifrån den viktigaste egenskapen man ska kika efter. Dessutom är det oerhört svårt att prova pjäxans flex i butik. Anledningen är att plast styvnar när det blir kallt. I butiken är pjäxan +20 grader och på berget är det minst 20-30 grader kallare. Dagens material i pjäxor styvnar rejält när det kommer ut i kylan och därför är det inte ovanligt att ganska styva pjäxor upplevs som filttofflor när man provar dem i butik. Strunta därför i att rikta in dig på ett särskilt flextal, bestäm dig istället om pjäxan ska var mjuk, medelstyv eller hård och ta ett snack med närmaste pjäxspecialist.

Innerskorna då?

När det kommer till innersko så finns det två huvudkategorier; klassisk innersko och wrap-around innersko. Den förstnämnda är vanligast och används i regel i en tvådelad pjäxa (mer om den längre ned) och har en plös som får en tät kontakt med pjäxans ytterskal. En wrap-around innersko sitter oftast i en tredelad pjäxa och har ingen egentlig plös utan innerskon lindas istället runt benet vilket ger en mer dämpad och omslutande känsla kring skenbenet vilket passar framför allt parkåkare.

Formsprutad innersko eller ej?

Att värma pjäxorna ger en liten förbättring av passformen som motsvarar att åka in dem en vecka eller två. Någon fantastisk förändring sker dock inte i pjäxan, och ordet ”formgjutning” som det talas om i detta sammanhang är kanske en sanning med modifikation. Vill man uppnå den bästa passformen ska man fundera på att göra en formsprutad pjäxa. Detta innebär att ett tomt, lämpligt pjäxskal väljs ut åt dig. I detta skal stoppas en ”tom” innersko, som du ställer dig i. Pjäxan stängs och genom slangar sprutas skum in i innerskon som snabbt stelnar – och du har fått en helt skräddarsydd pjäxa.

Två- eller tredelsskal?

Idag finns två olika typer av skal att välja mellan. Tredelsskalet är en konstruktion som funnits i skidvärlden sedan länge, men har gjort comeback på allvar. Medan ett traditionellt tvådelsskal har en fotdel och ett skaft, har tredelspjäxan en fotdel, en rygg och över smalben och fotens ovansida en utbytbar tunga/plös. Tredelspjäxan har flera fördelar, till exempel att den har ett jämnare flex som passar bättre för friåkning och parkåkning och att den ger en jämnare avlastning för smalbenet, vilket i sin tur tenderar att skona smalbenen. Eftersom flexen till stor del sitter i själva plösen går det i många modeller att byta ut plösen till en mjukare eller styvare, och du kan således variera styvheten på pjäxan efter tycke och smak. Man gör dock dumt i att bara prova tredelspjäxor, passformen är långt viktigare än konstruktionstyp och bör oftast gå i första hand. Förut var det vanligt med bakistegs-pjäxor och under senare år har de i viss mån kommit tillbaka. Dessa pjäxor är främst för personer som prioriterar komfort framför prestanda.

Pjäxor med gåläge?

Om du vill ha möjlighet att gå på topptur så rekommenderas ett par  pjäxor med gåläge och tech-inserts (tillsammans med en bindning med gåläge). Det innebär att du har två små hål i fram på pjäxans sidor samt ett slags hål/fäste baktill på pjäxan där du fäster bindningen.

Dessutom har denna typ av pjäxor också ett vred eller flärp, spak (eller vad de nu hittat på för tekniskt lösning på låsmekanismen) baktill som aktiverar gåläget, vilket i praktiken innebär att du kan flexa pjäxan mer framåt vilket gör det bekvämare och mer naturligt att gå uppför. För att det ska vara möjligt att vinkla pjäxan mer framåt så är i regel innerskon på denna typ av pjäxa också anpassad med ett veck för att kunna böjas lättare vilket gör att en formsprutad innersko inte är optimal när du går uppför.

Idag finns det friåkningspjäxor med tech-inserts som fungerar precis som en vanlig pjäxa vilket gör att du kan använda den i både en tech-bindning, en vanlig bindning eller en hybridbindning (läs mer om att välja bindningar här). Vikten på denna typ av pjäxa brukar ligga på cirka 1600-1800 gram för en dojja i storlek 26,5. Denna typ av pjäxa fungerar jättebra i pist, offpist och på korta till medellånga turer.

Om du prioriterar vägen upp framför vägen ned väljer du ett par lite mer renodlade toppturs-/randoneé-pjäxor, med vikt ner mot 1100-1300 gram. Det innebär enkelt förklarat att du får en riktigt lätt pjäxa som är annorlunda att åka utför med och som ibland endast fungerar med tech-bindning. Ofta kombinerar man en riktigt lätt pjäxa med en lättare skida och kortare och smalare skida, så att hela kittet skida-pjäxa-bindning matchar varandra.

Du kan också gå på tur med en helt vanlig alpin pjäxa som du kombinerar med en rambindning. Denna variant fyller inte riktigt samma funktion längre då friåkningspjäxorna med tech-inserts är så pass bra och de nya hybridbindningarna som Salomon Shift och Marker Duke PT är bra och säkra nedför. Rambindningens plats idag kan man säga är för de skidåkare som inte har och inte kan/vill köpa en pjäxa med gåläge och techinserts, kanske vill man bara testa att gå på tur någon gång för att sedan uppgradera hela sin utrustning. Det ska dock tilläggas att rambindning och pjäxa utan gåläge är en tämligen obekväm upplevelse uppför, och viss risk för att bli avskräckt från att tura finns.

Vad innebär lästbredd?

Ofta anger tillverkaren pjäxans lästbredd, det vill säga hur bred pjäxan är vid den bredaste punkten. Det ger en grov föraning om en pjäxa kan tänkas passa en bred eller en smal fot. Siffran är ofta uppmätt efter den vanligaste pjäxstorleken, och är inte helt sanningsenlig alltid. Vad som inte anges är lästens höjd, innervolym, hälens bredd, bredden vid tårna med mera. Om du inte vet vad din fot vill ha bör du rådfråga en pjäxspecialist i en skidbutik.

Halva storlekar finns inte i pjäxans rike

Ibland kan det vara svårt att välja längd på pjäxan, det vill säga storlek. Pjäxstorlekar anges i Mondostorlekar och är innermåttet på pjäxan i centimeter, som exempelvis 25,5, 26,5, 27,5 osv och inte de klassiska sko måtten EUR 41, 42, 43 osv.. En sak som är speciellt just för skidpjäxor är att i princip inga tillverkare har råd att göra formar för att massproducera pjäxor i alla halvstorlekar. Storlekarna är därför som regel alltid 1 cm kortare eller längre. En halv storlek har istället bara en innersko med något mer material i sig, vilket kan kännas bra i butik men inget som hjälper dig på sikt. Innerskons formbara material åker du ändå ut efter tillräckligt många åkdagar. Tänk därför till extra nog om du ligger på gränsen mot en viss hel-storlek.

Tabell mondopoint till Euro-storlek

Observera att detta är endast är en övergripande riktlinje.
I första hand ska du mäta din fot och välja mondostorlek utifrån det.
Att översätta sin vanliga skostorlek till mondo kan vara ett riktmärke, men det blir mindre precist.

Mondopoint Storlek
20,5 32
21 33
21,5 34
22 35
22,5 35,5
23 36,5
23,5 37
24 38
24,5 38,5
25 39
25,5 40
26 40,5
26,5 41
27 42
27,5 42,5
28 43
28,5 44
29 44,5
29,5 45
30 45,6
30,5 46
31 47
31,5 47,7
32 48

Skiljer det sig något mellan dam- och herrpjäxor?

Dam- och herrpjäxor är ergonomiskt anpassade för att passa respektive kön. I regel så har dampjäxor en lägre bakkappa gentemot herrpjäxor eftersom kvinnorna ett lägre vadmuskelfäste än män. I övrigt så har dampjäxor oftast ett mjukare flex eftersom kvinnor vanligtvis väger mindre än män och dessutom så skiljer sig storlekarna åt mellan dam och herr.

Vad för strumpa ska jag ha i pjäxan?

För att få ut bästa prestanda av pjäxan gäller det även att klä sig rätt i pjäxan. En tunn strumpa med hög halt merinoull (minst 50 %) är alltid det bästa och varmaste valet. (En tjock strumpa blir inte varmare, dubbla strumpor är ren och skär idioti). Merinoull har även den trevliga effekten att den inte kliar och att bakterier inte tycker om att bo där, därför kan du ha dina strumpor i flera dagar utan att de luktar.

Pjäxans sula

För att undvika kramp behöver foten även bra stöd. Skor för löpning, vandring och andra aktiviteter har ofta sådant inbyggt och det finns ofta i flera olika varianter. Botten i din pjäxa är tvärtemot helt platt och den medföljande sulan är oftast bara där för syns skull även om sulorna på senare dag har blivit något bättre än tidigare. En ny formgjuten sula med hålfotsstöd ärekommenderas starkt. Den motverkar inte bara kramp och gör pjäxan varmare utan den ökar även prestandan i pjäxan eftersom du står korrekt och får maximal kraftöverföring.

I alla renodlade skidbutiker idag så är det mer eller mindre regel att göra en formgjuten sula. En formgjuten sula kostar nära tusenlappen men håller i flera år. För ungdomar som växer är det väldigt omständligt och kostsamt att göra formgjutna sulor varje år. I de flesta sportbutiker finns sportsulor med lite extra hålfotsstöd som både kan användas i pjäxorna och i andra idrottsskor och är definitivt en vettig investering.

Vad är en booster strap?

En booster strap är ett tillbehör som du kan köpa till dina pjäxor. Det är en elastisk rem som ersätter det befintliga kardborrbandet överst på din pjäxa. Grejen med remmen är två saker, dels har den ett självlåsande spänne som gör att du kan dra åt riktigt hårt, men främst är den något elastisk. Effekten är en tajtare passform och bättre kraftöverföring mellan skenben och pjäxa, samt ett följsammare flex. En bieffekt är att remmen tycks skona smalben och benhinnor från smärta. Flera tillverkare har idag en egen variant på elastiska remmar och idag hittar du lite olika lösningar på flera av tillverkarnas modeller, med varierande effekt och konstruktionslösning.

Mina pjäxor klämmer, vad ska jag göra?

En bra skidbutik har verktyg för att göra justeringar i pjäxorna. Eftersom det mesta i pjäxorna är av plast så kan man förändra ganska mycket. En eller annan justering brukar ingå i pjäxköpet hos den man köpt pjäxorna hos. Man ska dock undvika att göra några förändringar under de första 10-14 åkdagarna då pjäxans innersko fortfarande håller på att anpassa sig – såvida en justering av pjäxan inte är alldeles uppenbart nödvändig (om ni till exempel redan från början ser att det hårda plastskalet är för litet på en viss specifik punkt).

Det enklaste och bästa rådet till pjäxköparen är att ta sig till en riktig skidbutik med stort utbud och gedigen kunskap om att anpassa pjäxor till kräsna fötter. En korrekt utprovning börjar alltid med att man mäter längd och bredd på foten, samt gör en allmän bedömning av saker som fotvalv, volym, vader, samt att man pratar lite om åkstil och hur man kommer använda pjäxan. Dessa fakta leder till att de flesta modeller kan sorteras bort, och kvar finns en 2-3 alternativ som med stor sannolikhet är kalasbra pjäxor – och det är upp till dig att avgöra vilken av dem som faller dig bäst i smaken.

Ola Rockberg bjuder på tips i jakten på en pjäxa som passar. Läs mer här

 
MISSA INTE FREERIDES KÖPGUIDE: ATT VÄLJA RÄTT SKIDOR

 

>>> Allt du inte visste om pjäxor, pjäxskola från 2018

Text: Niklas "Noljas" Rantzow, Anders Wingqvist & Petter Elfsberg

Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
20 kommentarer Kommentera   Läs alla kommentarer (20)