Köpguide: Att välja rätt skidkläder

Att köpa rätt skidkläder är inte det lättaste och det finns massor av saker att tänka på. Det är lätt att bli förvirrad av membran, olika lager och vattenpelare och Freeride fortsätter nu med nyttig hjälp till dig som har skidkläder på inköpslistan.

Färgglada skidkläder
Det finns flera anledningar att ha färgglada skidkläder förutom att man syns bra på bild
Foto: Ola Melin

Precis som resten av skidkulturen så står skidmodet aldrig stilla. Skidmodet idag hämtar sin inspiration ur allt från funktionella arbetskläder till hiphopkulturen. Samtidigt går det inte att undgå hur skidmodet har lämnat ett och annat fotspår i övriga modevärlden. Mode är dock något personligt och hur du vill se ut i backen vet du säkert bäst själv. Men med lite grundfakta om de olika plaggen och dess egenskaper kan du få torrare, varmare och behagligare skiddagar.

Vilka färger?

Färger är mer än utseende och det finns flera praktiska aspekter i färgval. Minst praktiska är färgerna svart, vitt och brunt. Vitt blir skitigt väldigt snabbt, och svart blir väldigt varmt en solig dag. Samtliga av dessa färger gör sig också dåligt på bild (och det tas ju en del bilder när vi är ute i branten). En klassisk färg som till exempel rött, blått eller grönt har aldrig varit omodernt i skidbacken och kommer med största sannolikhet inte att bli det heller. Samtidigt får fotona på dig mer liv och du syns tydligare när du kommer farandes.

Att synas med färgglada skidkläder är ännu viktigare om du går på topptur eller ger dig ut på dylika äventyr – man ser varandra bättre i dåligt väder och i en eventuell nödsituation är det fördelaktigt att synas klart och tydligt på berget.


Oscar Hübinette gör sig redo för en dag på berget
Foto: Fredrik Schenholm

Hur ska jag klä mig?

Om du klär dig lager på lager i funktionsmaterial så är du väl rustad för en lång dag på berget. Dina skidkläder värmer när det är kallt, och när solen tittar fram och du blir varm svalkar dem dig och transporterar bort din svett. Med funktionsmaterial innefattas skidkläder i syntet eller ull.

UNDERSTÄLL

Underställ är tvärt emot vad många tror faktiskt den viktigaste delen av dina skidkläder. Resten av dina kläder blir aldrig bättre än vad ditt underställ är. Välj därför ett underställ med en passform som är kroppsnära, inga sömmar som skaver och försäkra dig om att plagget ger dig full rörlighet. Underställ i syntet andas snabbare än merinoull och lämpar sig bra om man svettas riktigt mycket. Merinoull andas nästan lika bra, men värmer generellt sett bättre. Merinoull har även fördelen att bakterierna i din svett inte tycker om proteinerna i ullen. Medans syntetunderställ ofta luktar illa bara efter en dag, kan man ha ullunderställ en hel vecka utan att lukta skit.

”Kliar inte ull jättemycket?” kanske en del frågar sig. Vanlig ull kliar väldigt mycket (händer och fötter är dock inte så känsliga för det) eftersom ullfibrerna är ganska grova och blir därmed stickiga. Merinoull är en tunnare fiber och går att göra så mjuk att den till och med är mjukare än bomull. Bra underställ i merinoull kliar inte det minsta.

Glöm inte heller att dina underkläder även dem behöver vara i funktionsmaterial – för vem vill frysa om baken?

Mellanlager

Mellanlager innebär oftast en fleecetröja. Här är passformen väldigt viktig. En tjock och mysig fleece känns bra när man provar den i butik men är den för tjock blir den bulkig under skidjackan. Prova fleecen med din skidjacka så märker du direkt om du har full rörlighet. Är du frusen om fötter och ben kan en trekvartsbyxa i fleece vara ett skönt komplement under kalla dagar.


Foto: Fredrik Schenholm

Skalplagg

Skalplagg är det mest mångsidiga ytterplagget man kan åka skidor i. En skaljacka/skalbyxa är plagg som är ett enda tygstycke. Det finns inget foder eller isolering i plagget – allt är bara ett enda skal. Skalets primära uppgift är att skydda mot väder och vind, sekundärt att släppa ut fukt (andas). För att lyckas med detta har plaggen ofta ett membran vilket du kan läsa mer om lite längre ner.

Fodrade plagg (i synnerhet jackor) andas sämre och har egentligen inga fördelar över huvud taget mer än att de fungerar bättre i stan då du slipper ta på dig fleecen under. Plagget ska sitta ledigt men ändå kroppsnära. Ju närmare det sitter ju bättre andas det, men samtidigt måste du ha en så ledig passform att du har full rörlighet. Tänk även på att ventilation i ben och ärmar är bra för att kunna släppa ut överskottsvärme.

Softshell
Softshell är ett brett begrepp som ofta har lite olika innebörd. Den gemensamma nämnaren är att det är ett plagg som andas bättre än ett skalplagg. En softshelljacka är ett bra alternativ till skaljacka under högintensiva aktiviteter, såsom exempelvis toppturer. Softshellplagg har bara lätt vattenavvisande egenskaper och ger dig inte ett fullgott skydd mot riktigt busväder, men å andra sidan andas materialet fantastiskt mycket snabbare. Detta gör det användbart för lite intensivare aktiviteter, till exempel en topptur. Om softshelljackan kombineras med ett vattentätt förstärkningsplagg är man dessutom helgarderad.

Förstärkningsplagg

Förstärkningsplagg är bra om du ska ut på äventyr. Går du på tur på fjället kan väderförändringar komma snabbt. Stekande sol byts ut till arktisk kyla på bara några minuter. En tunn vindtät överdragsjacka med tunt foder som går att dra över skaljackan är mycket användbart under busväder, eller som extra värme under pauser på toppturer. En dunjacka kan också vara ett bra alternativ om man är väldigt frusen av sig eller vistas i mycket kalla miljöer. Tänk på att förstärkningsplagget ska gå att komprimera så mycket så det tar obetydlig plats i ryggsäcken. Helst ska det inte väga mer än ett fåtal hekto.

Membran

Ett membran är ett skikt eller beläggning som gör jackan vatten och vindtät. Membran finns i olika typer av konstruktioner och prestanda. Det som är gemensamt för alla membran är att de utnyttjar vattnets fysiska egenskaper. Faktum är att din varma svett förångas lätt på din hud, medans väta utanför din jacka är i vätskeform. En vattenmolekyl i ångform svävar runt för sig själv, medans vattenmolekyler i vätskeform klumpar ihop sig till vattendroppar och strävar efter att stanna kvar i det tillståndet. Om vi då tänker oss att vattendropparna skulle vara stora som fotbollar, är vattenmolekylerna knappt så stora som ärtor. Om vi spänner upp ett nät med lagom stora hål i luften kan vi kasta ärtorna igenom det samtidigt som nätet fångar upp alla fotbollar. På samma sätt fungerar membranen i våra skidkläder.

Det främsta och mest högpresterande membranet är ett PTFE-membran. PTFE står för Polytetrafluoroethylene, vilket troligtvis inte rullar av tungan så lätt första gången du ger dig på det. PTFE är en plastfilm som i stort är samma som vanlig rörmockartejp. PTFE-filmen får miljontals små hål då den expanderas – tillräckligt stora för vattenmolekyler, men för små för vattendroppar. Funktionen blir den att din svett kan flöda ut ur plagget, men väta har svårt att komma in utifrån.
Ett PTFE-membran är för alltid vattentätt och kan aldrig läcka in vatten i vätskeform rakt igenom membranet. Dessutom slits inte membranet när du tvättar plagget – tvärt om mår membranet bra av regelbundna tvättar. (Mer om detta senare.) PTFE-membran finns idag som många produktnamn, ursprunget och det kanske mest välkända kallas Gore-Tex. Patentet på konstruktionen är idag släppt och nu finns det flera konkurrenter.

Oscar spårar puder med skidkläder
Oscar spårar puder
Foto: Fredrik Schenholm

2- eller 3 lagers?

2 och 3-lagers skal är ett förvillande begrepp. Med 2-lagers menar man att skidjackan har ett laminerat yttertyg och membran, och ofta även ett innertyg. Yttertyg + membran = 2 alltså. 3-lagers skal innebär att yttertyg, membran och innertyg är sammansmält till ett enda tyg. Fördelen med 3-lagers skal är att det blir slitstarkare, andas bättre ofta och jackan blir oftast smidigare och lättare också. Nackdelen är att den är en smula dyrare.

Tejpade sömmar är någon som ofta anges i samband med olika membran. När ett plaggs olika delar sys ihop med nål och tråd skapas det oundvikligen små hål i tyget. För att inte släppa igenom fukt i sömmarna tejpas sömmarna från insidan. Antingen har tillverkaren bara tejpat de mest utsatta (läs: kritiska) sömmarna som exempelvis runt axlar eller så är alla sömmar i jackan tejpade – vilket självfallet är det bättre alternativet.

PU-membran (Polyuretan) och andra typer av belggningar (coating) är ett billigare alternativ till PTFE-membran och hittas i lite enklare plagg. De fungerar i stort på samma sätt som PTFE-membran, men beläggningen slits snabbare och torkar efter en tid, vilket leder till att andningsförmågan försämras.
Mellan valet av membran får din plånbok och förväntningar på utrustningen avgöra. Om du ska på stillsam skidsemester i fjällen och tillbringar mycket tid i våffelstuga och på afterski behöver du knappast bry dig, men är du skidentusiast som gladeligen åker i alla väder kan det vara värt med skidkläder som står emot alla de tuffa utmaningar som du utsätter dem för i en alpin miljö.

Vad menas med plaggets vattenpelare?

Vattenpelare är ett vanligt sätt att mäta tätheten i membranet. Ju högre siffra det har, ju tätare är det. Det mäts teoretiskt med hur hög vattenpelare plagget kan motstå innan det börjar sippra vatten genom membranet. Siffran anges i mm och ligger oftast mellan 5000mm, till 45 000mm vattenpelare. För en promenad i en vanlig regnskur räcker 5000mm vattenpelare gott och väl men när du har en blöt ryggsäck över axlarna eller när du sätter dig i en blöt sittlift – då ökar trycket på membranet snabbt, och fukt kan pressas igenom. Med ett tjockare membran ökar motståndskraften mot detta.

Omvänt så andas ett tunnare membran bättre. Värt att veta är att ungefär hälften av all fukt vi svettas ventileras ut genom öppningar i plagget (halsen, ärmarna) och att membranet tar hand om resten.

Skidkläder är ett viktigt val även i parken
Även om du åker park kan det vara klokt att tänka på vad du har på dig. Det är inte alltid sol.
Foto: Ola Melin

Hur sköter jag mina skidkläder?

Ett bra skalplagg håller i många år – om du sköter det rätt. Många tror felaktigt att vattentätheten försämras av många tvättar när det i själva verket är tvärt om. Salter och fett från din kropp skadar tejp och limningar och kan efter en lång tid få dem att lossna och släppa in vatten. Tvätta ditt plagg när det börjar kännas ofräscht, gärna var 14:e skiddag, så ser du till att det håller länge och samtidigt återställer du andningsförmågan då du rengör porerna i membranet. Om du hänger undan plagget och inte använder det på ett tag så se till att det är nytvättat och impregnerat.

Alla funktionskläder ska helst tvättas med tvättmedel för funktionskläder som inte lämnar rester i plagget. Detta finns att köpa i sport- frilufts- och skidbutiker och är inte särskilt mycket dyrare än vanligt tvättmedel. Sköljmedel förstör andningen i funktionsplagg, och ska aldrig användas.

Återimpregnering är viktigt för att skalplagget ska fungera optimalt. Är inte yttertyget impregnerat suger det upp vatten. Även om vattnet inte går igenom jackan direkt, blir jackan tyngre och så småning om kan väta leta sig igenom.

2-lagers plagg impregneras genom att impregneringen sprayas på, medans man tvättar in impregneringen i 3-lagers plagg. Att tvätta in impregneringen är egentligen den bästa metoden, men i ett 2-lagers plagg tvingas man spraya på impregneringen eftersom vi inte vill impregnera innertyg och själva membranet själv, utan enbart yttertyget. Att det är bättre att spraya en 3-lagers jacka och att impregnering på plaggets insida försämrar andningen är ren och skär myt.

Att tänka på när jag köper handskar

 Handskar är en viktig och ibland underskattad del av utrustningen. En bra handske håller dig varm och torr i alla väder, står emot viss väta, och är så pass rörlig att du kan öppna/stänga spännen och dragkedjor på dig ryggsäck med dem på. Det bästa materialet är definitivt skinn. Se till att fetta in det regelbundet så står det emot all väta. En avtagbar liner gör att handsken torkar snabbare. Eftersom händer genererar mycket fukt är det oftast inte lönt att satsa på ett vattentätt membran. Ofta är det fukten inifrån som är problemet – därför är det bäst med en liner i ull. Ull har en rad unika egenskaper som gör det till ett oslagbart material i en handske. Det värmer trots att det är blött, det svalkar när det är varmt, det luktar inte illa – men framförallt så suger ull upp mer vatten än något annat material samtidigt som det fortsätter att transportera fukten.

Om det är blöta dagar och skinnet i handsken blir blött gör du bäst i att ha två par handskar med dig och byta vid lunch. Ta ur linern när du kommer hem och smörj in handsken med fett. Torka absolut inte skinn över element eller i torkskåp.

Den mest mångsidiga handsken är medeltjock och har en mudd som går att sticka in under jackan. För varma dagar fungerar en fleecehandske med vindtäta egenskaper bra. För riktigt kalla dagar eller puderåkning är det skönt om handsken är lite extra lång och går att dra upp över jackan och kan sluta tätt där. För att göra handsken ännu varmare kan du prova en extra supertunn liner i merinoull som du trär direkt på handen. Trots att den är väldigt tunn har den ofta en fantastisk effekt.

Tidigare artiklar i Freerides Köpguide:

Vilka skidor ska jag köpa

Att välja rätt pjäxor

Besök även Freeride Pryldatabas:

Diskutera Köpguiden i forumet

Text: Niklas Rantzow
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
Logga in för att kommentera
Bli medlem Logga in Logga in med Facebook

  1. la_grave
    0
    la_grave | 2012-03-19 21:22          

    Så här skriver Arc'teryx om hur man ska tvätta Gore-Tex:

    How to reapply the Durable Water Repellent (DWR) to your GORE-TEX® garment

    DWR is a polymer substance applied to the face-fabric of an Arc'teryx GORE-TEX® garment. When the garment is no longer shedding water as it used to?even after it's been washed and dried?it's time to reapply the DWR. We recommend using Grangers® XT Proofer spray because the technologies complement the garment's original DWR treatment. After washing close all zippers, hang the wet garment on a hanger and spray Grangers® XT Proofer evenly onto the wet face fabric of the garment. Next, place the garment in a tumble drier on a medium heat setting (40°C / 104°F) for 40 to 50 minutes. We do NOT recommend using a wash-in DWR.

    http://www.arcteryx.com/product-care.aspx?EN

  2. la_grave
    0
    la_grave | 2012-03-12 11:33          

    Vore intressant med en replik från Niklas Rantzow på kommentarerna, i synnerhet hur man tvättar/impregnerar 3-lagers gore-tex, eller?

  3. Johan79
    0
    Johan79 | 2012-01-05 10:29          

    Gore-Tex kan inte täppas igen varesig av tvättmedel, impregnering, sköljmedel, svett, salter, fett eller andra ämnen (solskyddsfaktor, insektsmedel, smink tex). Sköljmedel påverkar impregneringen markant eftersom det förstör ytspänningen och är därtill väldigt svårt för reningsverk att ta hand om = dåligt för miljön. Tyget på insidan av en trelagersjacka (backern) är framtagen för att kunna suga upp fukt och fördela det över en stor yta på kort tid = wicking effect, därför är det väldigt dumt att impregnera den delen av jackan. Efter tvätt ska man tillföra värme på plagget (strykjärn på syntetvärme/torktumlare/torkskåp) eftersom impregneringen är värmeaktiverad. En jacka eller byxa kan tvättas ganska många gånger utan att behöva återimpregneras om man tillför värme efter. Givetvis gäller värmeaktiveringen även för återimpregnering. Bra artikel i övrigt!

  4. CAD
    0
    CAD | 2011-01-15 12:32          

    Gore recommends applying a topical water repellency restorative (DWR treatment) for outdoor fabrics, available at your local outdoor retailer. We do not recommend wash-in treatments as they can affect the garment's breathability.

    (från Gores webbplats)

  5. PNyberg
    0
    PNyberg | 2010-11-21 20:16          

    Nojlas:
    Vi hade en gore-tex kurs för ett litet tag sedan och minns väldigt väl att han menade att tvätta in impregnering hör hemma i billigare typer av vattentäta tyger som inte har membran utan är coatade för att vara vattentäta.

    Gore-tex membranet är ju alltid vattentätt och som sagt är det bara yttertyget som ska återimpregneras. Blir yttertyget blött så känner kan du bli kall och upplever att det är blött då huden inte kan känna skillnad på kallt och blött.
    Så gången ser ut såhär:
    tvätt med milt tvättmedel--> torktumla på låg värme under ca 10 min för att sprida ut impregnering som redan finns i yttertyget (behövs det återimpregneras så sprayar man rikligt med impregnering på de ytor det behövs, sen in i torktumlaren).

    Enligt Gore-tex killen så var det dödssynd att tvätta in impregnering och jag själv har sett hur det kan bli (dock bara en gång) om det impregneras i tvätt och det blir fel (svett hade blivit till is under en tur) och det blev återställt efter några tvättar och sprayimpregnering.

    Defecto: Alla Gore-tex plagg tvättas och testas otroligt hårt innan de får släppas. Allt från slit test till att man tvättar en jacka i 50timmar för att undersöka vad som ev. kan gå fel och hur allt fungerar.
    Så ett rent gore-tex plagg fungerar alltid bättre än ett smutsigt.

  6. Defecto
    0
    Defecto | 2010-11-21 10:33          

    Riktigt bra guide!

    Jag har trott att det ska vara dåligt att tvätta sina gore-tex kläder för att det ska slita på membranet. Antar att det tål fler tvättar än jag alltid trott.

    Håller med tompan14 angående skidstrumporna. Eftersom det är väldigt många som fryser om fötter så borde det iaf nämnas. Kanske värt att nämna bomullens egenskaper också?

    Men verkligen en toppenguide som är värd att läsas!

  7. skidmannen
    0
    skidmannen | 2010-11-20 18:21          

    EElias, jag vet. har kört med ull sen -94 och slitit hål på ganska många. Och jag vet om dess egenskaper (det brukar stå i reklamen, så det är svårt att missa om man inte märker det själv). Men håller dåligt gör det i alla fall. Brukar bara använda det vid lyxiga tillfällen, som toppturer och stugturer. Till vanlig åkning, löpträning osv får det blir syntetställ, med Sportwash mellan varven blir dom ganska OK (kör man typ VIA varje gång så luktar det hockeysusp efter ett tag). Dessutom finns det olika syntetställ, vissa (t.ex. HH klassiker med vitblå ärmar) stinker värre än andra.

  8. weeson
    0
    weeson | 2010-11-20 14:49          

    Ingen som vet vilket skidställ killen på första bilden? Är extremt intresserad av ett helrött ställ.

  9. filipeklund
    0
    filipeklund | 2010-11-19 19:40          

    I love oskar

  10. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-11-19 19:27          

    PNyberg:
    Finns flera olika sidor som säger både det ena och det andra om impregnering.
    Min egen erfarenhet är att återimpregnering är bra att köra lite då och då, behovet ökar med plaggets ålder verkar det lite som. Har provat flera olika produkter som sprayas på till mina gore-tex kläder - och resultatet har varit ganska dåligt i varje försök. Att tvätta in det har dock funkat fint. Jag märker ingen försämring av andningsförmågan av att tvätta in impregneringen - inte ens vid toppturande och andra väldigt svettiga aktiviteter.

  11. EElias
    0
    EElias | 2010-11-19 17:51          

    jo skidmannen merinoull håller sämre än polyester och bomull. Men det har unika egenskaper som jag tycker är helt överlägsna vid skidåkning. de två bästa funktionerna med ull tycker jag är dess förmåga att värma när det är fuktigt och ändå kännas hyffsat tort. Sen att det inte luktar efter lång tids användning är oslagbart. Bakterier trivs inte i ull. Det finns ett protein i fibern som heter keratin som bakterier inte tycker om. Finns även i naglar och hår. Att kunna ha samma underställ en hel skidvecka utan att tvätta det är guld värt. Man kan hänga upp dom och vädra dom lite. Bor man trångt utan tvättmöjlighet är det bara att skölja ur det i handfatet tillexempel. Sen är slitstyrkan olika på olika produkter. Kvaliten på fibern spelar också roll. En lång fiber av högre kvalitet och rätt väv, gör att plaggen ändå håller bra. Ämnen från svetten är svåra att tvätta ur ett syntetunderställ. det är mat för bakterier. då kommer dom fort dit igen.
    PNyber. Du har helt rätt gore tex har en vattenpelare på 45 meter. Men lovar minst 28 meter.
    angående tvättimpregnering. vet du om det är så att täpper igen porerna i membranet eller om andningen försämras pga att väven på insidan stöter ifrån sig vatten mer?

  12. hannarooth
    0
    hannarooth | 2010-11-19 07:20          

    Någon som köpt sina skidkläder i Kina (Shenzhen) Min syrra är där och jag tänkte be henne köpa med ett par täckbyxor. Nöjd, missnöjd? Prisvärt?
    Tacksam för svar :)

  13. PNyberg
    0
    PNyberg | 2010-11-18 18:17          

    Ang vattenpelare så vill jag bara rätta EElias lite. Gore-tex Pro-Shell har tex vattenpelare på 45k. Däremot så har man satt en standard på 28k efter Gore Windstopper (som för övrigt är ett utstretchat goretex membran) som då är det sämsta som gore tillverkar.

    Sen att det är lika bra att tvätta in en impregnering som att spraya kanske är sanning när det kommer till vissa typer av 3-lager men inte när det gäller gore-tex då man då impregnerar även insidan och då försämrar andningsförmågan. Gore-tex har endast impregnering på yttertyget då membranet är och ska vara vattentätt (garanterat). Täpper man då till porerna genom att impregnera insidan så går hela idén med Gtx åt pepparn.

  14. skidmannen
    0
    skidmannen | 2010-11-18 10:22          

    Merinounderställ håller dåligt. Köp ett tjockt eller kör på syntet om du ska använda det mycket. För den som åker max 3 veckor/år och har gott om pengar är dock ett tunt merino-ull-underställ det skönaste.

  15. EElias
    0
    EElias | 2010-11-18 02:03          

    hej niklas!
    kul och relevant artikel. Inte för insnöad och roligt skriven...
    tänkte svara på några kommentarer som dök upp.. Det där med membran, PU coating och vattenpelare är ju lite klurigt... 1500 mm vattenpelare räknas som vattentätt. Det motsvarar bottentrycket om du ställer ett rör på 1,5 meter på tyget och fyller det med vatten. Gore Tex har till exempel 28000 mm. Då blir röret 28 meter högt.. ett tyck på ca 2,8 bar. .. galon har ca 5000 mm vattenpelare windstopper har också 5000 mm men normalt inte tejpade sömmar...som niklas skrev. en PU coating slits väldigt mycket fortare. och kan tappa mycket bara efter ett fåtal tvättar.
    För att bli sjukt nördig kan jag tillägga att det heter ePTFE som står för
    expanderad Polytetrafluoroethylene. PTFE är samma plast som Teflon (vilket är ett varumärke) och andas som en stekpanna. Men när man sträcker ut PTFEplasten till bristningsgränsen blidas det massa pyttesmå hål i plasten och då..... Vem fan bryr sig egentligen?
    om Dermizax nu ska nämnas så fungerar det lite annorlunda än goretex. Det är inte en utsträckt PTFE. Dermizax har inga Pyttesmå hål. Utan det fungerar genom "molekylärvandring" vad det nu är för ett jävla ord. Men man kan likna det med att Membranet suger upp ångmolekyler på ena sidan och släpper ifrån sig dem på andra sidan. Inga porer som kan täppas igen av fetter och salter. Det är lite mer stretch i dermizax också. har en vattenpelare på 20 000 mm.
    angående dun och fukt så skrev niklas att det är praktiskt med en dunjacka som lager 4. Ett värmeplagg du tar på dig när du stannar till och inte är aktiv. Ha med sig i skidryggsäcken som sagt. Dun är överlägset i värme förhållande till vikt. Ju högre cuin värde eller fill power desto bättre dun(mer luft kontra vikt). en siffra som går från ca 500 - 850+.
    en produkt med högre fill power håller loftet längre, blir lättare och mer komprimerbar, men kostar där efter. En jacka som ska packas ihop till en liten boll ofta, bör ha rätt hög fill power.
    Att ha en jacka som förstärkningsplagg under skidjackan håller jag med om att en jacka med ett syntetfoder är att föredra. Den kan du tvätta i maskin och tar inte skada av fukt (det blir ju lätt lite svettigt ibland). Då är Primaloft det hittills bästa syntetfodret som tillverkats. Det finns några olika kvaliteter av det med dock där primaloft ONE eller Infinity är bäst. Primaloft är utvecklat för den amerikanska militären från början, så det finns lite pengar bakom det. finns många likvärdiga syntetfoder också.
    vad det gäller Merinoull så väljer de allra flesta tillverkare Mulesingfri ull. iallafall de seriösa. Mulesing förekommer vanligtvis i Australien. Man klipper bort ett hudveck i fårets bakdel för att förhindra att fåret blir angripet en blåfluga som gärna sätter sig där och lägger ägg har jag för mig. ullen blir då förstörd. På Tex Nya Zeeland är den här blåflugan väldigt ovanlig, denna metod är dels förbjuden där men den behövs inte heller. Icebreaker och smartwool är exempel på mulesingfri merinoull från Nya Zeeland.
    ja ja.. nu får det va nog
    vi hörs Niklas

  16. Nojlas
    0
    Nojlas | 2010-11-17 21:44          

    PNyberg: Helt riktigt. Jag har ljugit igen.
    Ola får korrigera det...

    tompan14: Ull är väl med under underställ?
    Jag hade kunnat skriva en mycket längre artikel om det här, men tanken med artikeln är att ge någon slags grund för den som inte har en aning vad man ska kika efter. Därför har vi inte tagit med allt. Finns ju massor med information i forumet om man vill veta mer. :)

  17. Hasse_Lindborg
    0
    Hasse_Lindborg | 2010-11-17 20:11          

    Tompa14: Lite så är det ju. Men så klart tycker man att det är värt att betala 3 gånger så mycket för en vattenpelare på 15000 så får man göra det. Men som sagt tror inte det behövs för den normala skidåkaren i Sverige i Svenska klimatet.

  18. Hybbe
    0
    Hybbe | 2010-11-17 20:05          

    weeson:
    Vilket skidställ tänker du på?
    Jag kan svara på vilka modeller det är på bild 2.3 och 4

    Bild 2 Jacka Bergans Trysil Two-In-One Jacket, Byxa Sirdal Pants
    Bild 3 Jacka Nordkapp Jacket ,Byxa Sirdal Pants
    Bild 4 jacka Filefjell Jacket, Byxa Sirdal Pants tror jag lite svårt att se på bilden och jag kommer tyvärr inte ihåg.
    Samtliga kläder från Bergans of Norway.
    Mer info om kläderna hittar du på www.Bergans.no
    Har du några funderingar så hör av dig till mig så ska jag försöka svara så gott jag kan.
    //Oscar

  19. weeson
    0
    weeson | 2010-11-17 19:30          

    Någon som vet vad skidställen på bilderna heter?

  20. Heinz_p
    0
    Heinz_p | 2010-11-17 10:58          

    Prylbögen har talat än en gång! Väl skrivet kamrat!

  21. Carled
    0
    Carled | 2010-11-17 01:02          

    Smutt! Ang dun och fukt, varför inte nämna det förträffliga primaloft?!?
    Och varför nämns inte overallen, denna Chuck Norris av skidplagg!!!

  22. Rudolfsson
    0
    Rudolfsson | 2010-11-17 00:02          

    Mycket bra artikel, mer eller mindre fulländad!. Det enda som jag egentligen vill tillägga är en liten diskurs berörande mulesing angående merinoullen. Ett ingrepp som är fullständigt hänsynslöst och som de flesta, men långt ifrån alla, merinoullsproducenter tar avstånd ifrån och använder sig endast av merinoull från får som inte har blivit utsatta för ingreppet. När du ska köpa ett nytt underställ i merinoull fråga personalen, kan de inte svara gör som så många gånger tidigare, gå till en annan butik.

  23. Tompan14
    0
    Tompan14 | 2010-11-16 22:40          

    Hasse, du har nog rätt. Northstars WBT-tält har till exempel bara 1500 mm vattenpelare och 190 denier i sina tältgolv. Nog för att det är i tunnaste laget för ett tältgolv, men i perspektiv till en jacka så...
    Hillebergtälten har 5000 mm vatenpelare och 70 denier i golven till Kerlon 1200-tälten.

  24. LawndartGustav
    0
    LawndartGustav | 2010-11-16 20:28          

    kul artikel där mkt bra togs upp, några synpunkter...

    1. PTFE-membrans funktion vid kyla somsom vindigt och kallt sverige kanske bör tas upp?

    2. nämna dermizax om gore-tex nämns?

    3. 2-lagers sitter membrandet på yttertyget men sen ett löst innertyg, medans 3-lagers sitter alla 3 lager ihop.

  25. Hasse_Lindborg
    0
    Hasse_Lindborg | 2010-11-16 20:18          

    Tror personligen efter mycket testande att en vattenpelare på ett plagg som är högre än 5000 behövs sällan för de allra flesta...

  26. PNyberg
    0
    PNyberg | 2010-11-16 20:01          

    2-lagers menas väl ändå att de är 2 lager som är laminerade? Dvs yttertyg + membran?

  27. Tompan14
    0
    Tompan14 | 2010-11-16 18:08          

    Bra och uttömmande artikel. Mina synpunkter:
    Saknade ullens förträffliga egenskaper under underställ, men det klargjordes dock under rubriken handskar. Något sent och lite felplacerat kan jag tycka. Problematiken med silverjoner togs inte upp alls, och skidstrumpan utelämnas helt. Den omnämns visserligen i pjäxguiden, men åtminstond en referens hade man kunnat kosta på sig.
    Dunets fuktkänslighet saknades helt, en inte allt för oviktig detalj när man rör sig i snö.
    Återimpregneringen missade även den i några punkter. Ett membranplagg behöver enbart återimpregneras om det har tappat märkbart i funktion, dvs märker man att tyget börjar genomvätas är det dags. Dessutom behöver de allra flesta plagg försiktigt värmas för att aktivera impregneringen, även efter en vanlig tvätt.
    Jag saknar även helt diskussionen kring fickor, dragkedjor med mera.
    Men i det stora hela, en bra artikel.

  28. MaartinW
    0
    MaartinW | 2010-11-16 17:03          

    Flera bra saker i denna som jag funderat över innan! :D tack tack

  29. Lee-nus
    0
    Lee-nus | 2010-11-16 16:53          

    bra bra, men vad heter jackan som simon dumont har i senaste editen??!?!?!??!