Köpguide: Att välja rätt skidkläder

Att köpa rätt skidkläder är inte det lättaste och det finns massor av saker att tänka på. Det är lätt att bli förvirrad av membran, olika lager och vattenpelare och Freeride fortsätter nu med nyttig hjälp till dig som har skidkläder på inköpslistan.

Färgglada skidkläder
Det finns flera anledningar att ha färgglada skidkläder förutom att man syns bra på bild
Foto: Ola Melin

Precis som resten av skidkulturen så står skidmodet aldrig stilla. Skidmodet idag hämtar sin inspiration ur allt från funktionella arbetskläder till hiphopkulturen. Samtidigt går det inte att undgå hur skidmodet har lämnat ett och annat fotspår i övriga modevärlden. Mode är dock något personligt och hur du vill se ut i backen vet du säkert bäst själv. Men med lite grundfakta om de olika plaggen och dess egenskaper kan du få torrare, varmare och behagligare skiddagar.

Vilka färger?

Färger är mer än utseende och det finns flera praktiska aspekter i färgval. Minst praktiska är färgerna svart, vitt och brunt. Vitt blir skitigt väldigt snabbt, och svart blir väldigt varmt en solig dag. Samtliga av dessa färger gör sig också dåligt på bild (och det tas ju en del bilder när vi är ute i branten). En klassisk färg som till exempel rött, blått eller grönt har aldrig varit omodernt i skidbacken och kommer med största sannolikhet inte att bli det heller. Samtidigt får fotona på dig mer liv och du syns tydligare när du kommer farandes.

Att synas med färgglada skidkläder är ännu viktigare om du går på topptur eller ger dig ut på dylika äventyr – man ser varandra bättre i dåligt väder och i en eventuell nödsituation är det fördelaktigt att synas klart och tydligt på berget.


Oscar Hübinette gör sig redo för en dag på berget
Foto: Fredrik Schenholm

Hur ska jag klä mig?

Om du klär dig lager på lager i funktionsmaterial så är du väl rustad för en lång dag på berget. Dina skidkläder värmer när det är kallt, och när solen tittar fram och du blir varm svalkar dem dig och transporterar bort din svett. Med funktionsmaterial innefattas skidkläder i syntet eller ull.

UNDERSTÄLL

Underställ är tvärt emot vad många tror faktiskt den viktigaste delen av dina skidkläder. Resten av dina kläder blir aldrig bättre än vad ditt underställ är. Välj därför ett underställ med en passform som är kroppsnära, inga sömmar som skaver och försäkra dig om att plagget ger dig full rörlighet. Underställ i syntet andas snabbare än merinoull och lämpar sig bra om man svettas riktigt mycket. Merinoull andas nästan lika bra, men värmer generellt sett bättre. Merinoull har även fördelen att bakterierna i din svett inte tycker om proteinerna i ullen. Medans syntetunderställ ofta luktar illa bara efter en dag, kan man ha ullunderställ en hel vecka utan att lukta skit.

”Kliar inte ull jättemycket?” kanske en del frågar sig. Vanlig ull kliar väldigt mycket (händer och fötter är dock inte så känsliga för det) eftersom ullfibrerna är ganska grova och blir därmed stickiga. Merinoull är en tunnare fiber och går att göra så mjuk att den till och med är mjukare än bomull. Bra underställ i merinoull kliar inte det minsta.

Glöm inte heller att dina underkläder även dem behöver vara i funktionsmaterial – för vem vill frysa om baken?

Mellanlager

Mellanlager innebär oftast en fleecetröja. Här är passformen väldigt viktig. En tjock och mysig fleece känns bra när man provar den i butik men är den för tjock blir den bulkig under skidjackan. Prova fleecen med din skidjacka så märker du direkt om du har full rörlighet. Är du frusen om fötter och ben kan en trekvartsbyxa i fleece vara ett skönt komplement under kalla dagar.


Foto: Fredrik Schenholm

Skalplagg

Skalplagg är det mest mångsidiga ytterplagget man kan åka skidor i. En skaljacka/skalbyxa är plagg som är ett enda tygstycke. Det finns inget foder eller isolering i plagget – allt är bara ett enda skal. Skalets primära uppgift är att skydda mot väder och vind, sekundärt att släppa ut fukt (andas). För att lyckas med detta har plaggen ofta ett membran vilket du kan läsa mer om lite längre ner.

Fodrade plagg (i synnerhet jackor) andas sämre och har egentligen inga fördelar över huvud taget mer än att de fungerar bättre i stan då du slipper ta på dig fleecen under. Plagget ska sitta ledigt men ändå kroppsnära. Ju närmare det sitter ju bättre andas det, men samtidigt måste du ha en så ledig passform att du har full rörlighet. Tänk även på att ventilation i ben och ärmar är bra för att kunna släppa ut överskottsvärme.

Softshell
Softshell är ett brett begrepp som ofta har lite olika innebörd. Den gemensamma nämnaren är att det är ett plagg som andas bättre än ett skalplagg. En softshelljacka är ett bra alternativ till skaljacka under högintensiva aktiviteter, såsom exempelvis toppturer. Softshellplagg har bara lätt vattenavvisande egenskaper och ger dig inte ett fullgott skydd mot riktigt busväder, men å andra sidan andas materialet fantastiskt mycket snabbare. Detta gör det användbart för lite intensivare aktiviteter, till exempel en topptur. Om softshelljackan kombineras med ett vattentätt förstärkningsplagg är man dessutom helgarderad.

Förstärkningsplagg

Förstärkningsplagg är bra om du ska ut på äventyr. Går du på tur på fjället kan väderförändringar komma snabbt. Stekande sol byts ut till arktisk kyla på bara några minuter. En tunn vindtät överdragsjacka med tunt foder som går att dra över skaljackan är mycket användbart under busväder, eller som extra värme under pauser på toppturer. En dunjacka kan också vara ett bra alternativ om man är väldigt frusen av sig eller vistas i mycket kalla miljöer. Tänk på att förstärkningsplagget ska gå att komprimera så mycket så det tar obetydlig plats i ryggsäcken. Helst ska det inte väga mer än ett fåtal hekto.

Membran

Ett membran är ett skikt eller beläggning som gör jackan vatten och vindtät. Membran finns i olika typer av konstruktioner och prestanda. Det som är gemensamt för alla membran är att de utnyttjar vattnets fysiska egenskaper. Faktum är att din varma svett förångas lätt på din hud, medans väta utanför din jacka är i vätskeform. En vattenmolekyl i ångform svävar runt för sig själv, medans vattenmolekyler i vätskeform klumpar ihop sig till vattendroppar och strävar efter att stanna kvar i det tillståndet. Om vi då tänker oss att vattendropparna skulle vara stora som fotbollar, är vattenmolekylerna knappt så stora som ärtor. Om vi spänner upp ett nät med lagom stora hål i luften kan vi kasta ärtorna igenom det samtidigt som nätet fångar upp alla fotbollar. På samma sätt fungerar membranen i våra skidkläder.

Det främsta och mest högpresterande membranet är ett PTFE-membran. PTFE står för Polytetrafluoroethylene, vilket troligtvis inte rullar av tungan så lätt första gången du ger dig på det. PTFE är en plastfilm som i stort är samma som vanlig rörmockartejp. PTFE-filmen får miljontals små hål då den expanderas – tillräckligt stora för vattenmolekyler, men för små för vattendroppar. Funktionen blir den att din svett kan flöda ut ur plagget, men väta har svårt att komma in utifrån.
Ett PTFE-membran är för alltid vattentätt och kan aldrig läcka in vatten i vätskeform rakt igenom membranet. Dessutom slits inte membranet när du tvättar plagget – tvärt om mår membranet bra av regelbundna tvättar. (Mer om detta senare.) PTFE-membran finns idag som många produktnamn, ursprunget och det kanske mest välkända kallas Gore-Tex. Patentet på konstruktionen är idag släppt och nu finns det flera konkurrenter.

Oscar spårar puder med skidkläder
Oscar spårar puder
Foto: Fredrik Schenholm

2- eller 3 lagers?

2 och 3-lagers skal är ett förvillande begrepp. Med 2-lagers menar man att skidjackan har ett laminerat yttertyg och membran, och ofta även ett innertyg. Yttertyg + membran = 2 alltså. 3-lagers skal innebär att yttertyg, membran och innertyg är sammansmält till ett enda tyg. Fördelen med 3-lagers skal är att det blir slitstarkare, andas bättre ofta och jackan blir oftast smidigare och lättare också. Nackdelen är att den är en smula dyrare.

Tejpade sömmar är någon som ofta anges i samband med olika membran. När ett plaggs olika delar sys ihop med nål och tråd skapas det oundvikligen små hål i tyget. För att inte släppa igenom fukt i sömmarna tejpas sömmarna från insidan. Antingen har tillverkaren bara tejpat de mest utsatta (läs: kritiska) sömmarna som exempelvis runt axlar eller så är alla sömmar i jackan tejpade – vilket självfallet är det bättre alternativet.

PU-membran (Polyuretan) och andra typer av belggningar (coating) är ett billigare alternativ till PTFE-membran och hittas i lite enklare plagg. De fungerar i stort på samma sätt som PTFE-membran, men beläggningen slits snabbare och torkar efter en tid, vilket leder till att andningsförmågan försämras.
Mellan valet av membran får din plånbok och förväntningar på utrustningen avgöra. Om du ska på stillsam skidsemester i fjällen och tillbringar mycket tid i våffelstuga och på afterski behöver du knappast bry dig, men är du skidentusiast som gladeligen åker i alla väder kan det vara värt med skidkläder som står emot alla de tuffa utmaningar som du utsätter dem för i en alpin miljö.

Vad menas med plaggets vattenpelare?

Vattenpelare är ett vanligt sätt att mäta tätheten i membranet. Ju högre siffra det har, ju tätare är det. Det mäts teoretiskt med hur hög vattenpelare plagget kan motstå innan det börjar sippra vatten genom membranet. Siffran anges i mm och ligger oftast mellan 5000mm, till 45 000mm vattenpelare. För en promenad i en vanlig regnskur räcker 5000mm vattenpelare gott och väl men när du har en blöt ryggsäck över axlarna eller när du sätter dig i en blöt sittlift – då ökar trycket på membranet snabbt, och fukt kan pressas igenom. Med ett tjockare membran ökar motståndskraften mot detta.

Omvänt så andas ett tunnare membran bättre. Värt att veta är att ungefär hälften av all fukt vi svettas ventileras ut genom öppningar i plagget (halsen, ärmarna) och att membranet tar hand om resten.

Skidkläder är ett viktigt val även i parken
Även om du åker park kan det vara klokt att tänka på vad du har på dig. Det är inte alltid sol.
Foto: Ola Melin

Hur sköter jag mina skidkläder?

Ett bra skalplagg håller i många år – om du sköter det rätt. Många tror felaktigt att vattentätheten försämras av många tvättar när det i själva verket är tvärt om. Salter och fett från din kropp skadar tejp och limningar och kan efter en lång tid få dem att lossna och släppa in vatten. Tvätta ditt plagg när det börjar kännas ofräscht, gärna var 14:e skiddag, så ser du till att det håller länge och samtidigt återställer du andningsförmågan då du rengör porerna i membranet. Om du hänger undan plagget och inte använder det på ett tag så se till att det är nytvättat och impregnerat.

Alla funktionskläder ska helst tvättas med tvättmedel för funktionskläder som inte lämnar rester i plagget. Detta finns att köpa i sport- frilufts- och skidbutiker och är inte särskilt mycket dyrare än vanligt tvättmedel. Sköljmedel förstör andningen i funktionsplagg, och ska aldrig användas.

Återimpregnering är viktigt för att skalplagget ska fungera optimalt. Är inte yttertyget impregnerat suger det upp vatten. Även om vattnet inte går igenom jackan direkt, blir jackan tyngre och så småning om kan väta leta sig igenom.

2-lagers plagg impregneras genom att impregneringen sprayas på, medans man tvättar in impregneringen i 3-lagers plagg. Att tvätta in impregneringen är egentligen den bästa metoden, men i ett 2-lagers plagg tvingas man spraya på impregneringen eftersom vi inte vill impregnera innertyg och själva membranet själv, utan enbart yttertyget. Att det är bättre att spraya en 3-lagers jacka och att impregnering på plaggets insida försämrar andningen är ren och skär myt.

Att tänka på när jag köper handskar

 Handskar är en viktig och ibland underskattad del av utrustningen. En bra handske håller dig varm och torr i alla väder, står emot viss väta, och är så pass rörlig att du kan öppna/stänga spännen och dragkedjor på dig ryggsäck med dem på. Det bästa materialet är definitivt skinn. Se till att fetta in det regelbundet så står det emot all väta. En avtagbar liner gör att handsken torkar snabbare. Eftersom händer genererar mycket fukt är det oftast inte lönt att satsa på ett vattentätt membran. Ofta är det fukten inifrån som är problemet – därför är det bäst med en liner i ull. Ull har en rad unika egenskaper som gör det till ett oslagbart material i en handske. Det värmer trots att det är blött, det svalkar när det är varmt, det luktar inte illa – men framförallt så suger ull upp mer vatten än något annat material samtidigt som det fortsätter att transportera fukten.

Om det är blöta dagar och skinnet i handsken blir blött gör du bäst i att ha två par handskar med dig och byta vid lunch. Ta ur linern när du kommer hem och smörj in handsken med fett. Torka absolut inte skinn över element eller i torkskåp.

Den mest mångsidiga handsken är medeltjock och har en mudd som går att sticka in under jackan. För varma dagar fungerar en fleecehandske med vindtäta egenskaper bra. För riktigt kalla dagar eller puderåkning är det skönt om handsken är lite extra lång och går att dra upp över jackan och kan sluta tätt där. För att göra handsken ännu varmare kan du prova en extra supertunn liner i merinoull som du trär direkt på handen. Trots att den är väldigt tunn har den ofta en fantastisk effekt.

Tidigare artiklar i Freerides Köpguide:

Vilka skidor ska jag köpa

Att välja rätt pjäxor

Besök även Freeride Pryldatabas:

Diskutera Köpguiden i forumet

Text: Niklas Rantzow
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
29 kommentarer Kommentara