Hur hantera "branta" isiga backar? (Amatör)

[jaqob]

Sitter på ett hotellrum i Åre, med ett trasigt knä, och surar lite över att åkningen är över för den här resan...
Åker ett par tre dagar per år, så är väl egentligen en ganska medioker åkare, som trivs bäst i ganska flacka röda, eller ganska branta blåa. Är på nivån där carving funkar helt ok när omständigheterna är perfekta, men går sen ganska fort över till sladdande, dock med ganska parallella skidor.

Mitt problem, och mina tyvärr återkommande skador, börjar bär jag kommer ut i en röd som är lite för brant och samtidigt isig, i detta faller röda rappet i Åre. Jag försöker ta mig ner en sväng i taget, med fullt stopp mellan svängarna, men allt för ofta får jag upp för hög fart i svängen, får inte grepp med skidorna, och ramlar, ofta med ett vridet knä som resultat.

Så, vad finns det för bra tekniker, eller hur ska man tänka? Ja, jag vet att man borde ta lektioner, och får nog bli så nästa år...

 

[havreboll]

Det är svårt att säga utan att ha sett dig åka men det känns rent spontant som att du blir rädd vid åkning i brantare backar med knepigare före. Detta leder ofta till att man ryggar tillbaka vilket minskar hur stark du blir och även leder till en felaktig åkställning. Med bakåtvikt är det svårt att överföra tryck till skidans stålkant och det är troligen därför du har problem att "få fast" skidorna. Det kan vara läskigt, men testa nästa gång att tänka att du har en enkrona i plösen på pjäxan som du inte får tappa. Enda sättet att inte tappa den blir därmed att klämma fast den med underbenet mot plösen vilket automatiskt leder till ökat plöstryck och bättre åkställning. En annan sak som jag själv tycker hjälper är att verkligen tänka på att trycka fram armarna och låtsas att det finns käppar i backen som du måste boxa. Båda dessa sakerna borde hjälpa dig att få en mer framåtlutad och aggressiv åkning vilket bör hjälpa. Detta såklart att min tolkade analys av vad som är problemet är korrekt.

 

[skatalex]

nu åker ja iofs snowboard och kan inte åka skidor men tänker mig att samma gäller. i snowboard måste du luta dig framåt och typ tänka att bakdelen svingar runtframdelen där vikten sitter, för att komma runt snabbt nog och undvika bakåtlutsivägåket. lite samma som en handbroms 180 med bil

 

[Tjaswesniper]

Jag läser först:

"Åker ett par tre dagar per år, så är väl egentligen en ganska medioker åkare, som trivs bäst i ganska flacka röda, eller ganska branta blåa. Är på nivån där carving funkar helt ok när omständigheterna är perfekta, men går sen ganska fort över till sladdande, dock med ganska parallella skidor. "

För att sedan läsa:

"Jag försöker ta mig ner en sväng i taget, med fullt stopp mellan svängarna, men allt för ofta får jag upp för hög fart i svängen, får inte grepp med skidorna, och ramlar, ofta med ett vridet knä som resultat."

Du åker alltså i röda backar, gör en svang, sedan stannar du? Och du ser dig själv som en medioker åkare?

Djeeeez, mitt 10skala system måste verkligen göras om.....

Om du åker och ramlar i röda backar och tar 1 sväng i taget sedan stannar du, måste du nog börja om från början.

Tips för isiga backar:
Släpp rädslan, stå lika aggressivt som förut.
Desto mer isigt: bättre stålkanter och MER fart. Ja, fart hjälper när det är isigt.

Men som sagt, du borde nog börja om från 0. Eller missförstod jag din text?

 

[STORPOTATEN]

Du åker alltså i röda backar, gör en svang, sedan stannar du? Och du ser dig själv som en medioker åkare?

Djeeeez, mitt 10skala system måste verkligen göras om.....

Hur menar du nu?

 

[jaqob]

Havreboll, tack för tipsen!

Tjaswesniper, medioker i min värld är något dåligt
http://sv.wiktionary.org/wiki/medioker

Men var nog jag som utryckte mig klumpigt. I en "enkel" röd, tex från toppen av sittliften i duved, eller det mesta röda i trysil, så går det utmärkt. Åker med "kopplade" svängar uppifrån och ner, i helt ok tempo. Blir en del sladdande för att sänka farten, men överlag ganska rent.
Så egentligen är det kanske mer isen än lutningen jag har problem med, men det ena ger ofta det andra.

 

[Mountain_Man]

Hej jaqob!

Precis som Havreboll skriver är det svårt att sätta tummen på dina brister med den korta beskrivning du ger. Vad som händer när det blir brant och hårt är helt enkelt att det går fortare, mycket fortare. Att hålla nere farten i hårda branta partier och ligga kvar på ett rent skär kräver mycket god teknik, styrka och riktigt bra utrustning. Något de flesta av oss inte hanterar, att hålla nere farten alltså. Bra utrustning är vi på FR experter på ...

Sannolikt är ditt problem att du blir "rädd" och inte vågar släppa på. Du ryggar tillbaka, vilket är en normal reaktion vid rädsla men fungerar uselt på skidor. Skidrona tappar greppet och du kontrollen ...

Testa som Havreboll beskriver. Känslan är att våga "falla utför" ... det fungerar!

Det här kan också vara i kombination med dålig utrustning. För att kunna åka bra i branta hårda partier behöver du ett par bra skidor med bra stålkanter i kombination med ett par hyggligt styva pjäxor som ger dig kontroll över skidorna. Är utrustningen "medioker" blir det riktigt riktigt svårt ... Vad har du för grejor?

/MM

 

[JL76]

Tycker det låter som du måste "träna" på att falla ordentligt också eller först och främst att inte falla såklart. Bara för att skidorna inte sitter hårt i snön ska man inte trilla, även som "medioker".
Sen är det viktigt vad man gör när man inser att det håller på at gå åt h-vete, gör du ofta illa knäna så gör du uppenbarligen nåt fel, väldigt fel. Självklart måste du ta lektioner, ej att glömma är att skidåkning kräver en viss grundfysik för att mycket av det tekniska ska fungera, har man klena ben, dålig balans och dålig bålstabilitet är det inte lätt att åka skidor bra.

 

[jaqob]

Har inga skidor, eller pjäxor, utan brukar hyra. Oftast skistars medel eller liknande. Tror det var ett par HEAD xenon 2.0 eller något åt det hållet jag använde nu. Och absolut är det så att jag blir rädd. I långa branta röda är rädslan att inte kunna stanna inom synfältet, alltså att inte veta att jag kan stanna eller svänga snabbt nog om någon står eller ligger nedanför nästa krök. Denna länken beskriver det bra http://www.breakthroughonskis.com/Pages/_ski_instruction/instruction03.html

Och jag tror att du, JL76 har två stora poänger. Grundfysiken i år lämnade en del att önska. Springer en del, men var ett bra tag sedan jag var på gymmet sist... Falla under vanliga omständigheter är jag ganska säker på, efter ett antal år jujitsu, men hur man gör med skidor är jag sämre på. Eftersom skidorna glider iväg så ramlar jag "ofta" in mot berget, vilket gör att skidorna är neråt. Skidorna hugger sen fast i snön, och släpper de inte snabbt nog så får jag ont... (Nu låter det som om jag ramlar massa, men vi pratar en gång eller två på tre skiddagar).

Tack för all input! Ska verkligen försöka trycka in någon skiddag till, med instruktör, och med filmade åk!

 

[Jamt69]

Det oftast fall bakåt som sabbar knäna, så börja med att dra tillbaks fötterna under dig.

 

[PhatFred]

Jag försöker ta mig ner en sväng i taget, med fullt stopp mellan svängarna, men allt för ofta får jag upp för hög fart i svängen, får inte grepp med skidorna, och ramlar, ofta med ett vridet knä som resultat.

Så, vad finns det för bra tekniker, eller hur ska man tänka? Ja, jag vet att man borde ta lektioner, och får nog bli så nästa år...

Jag förstår detta som att du carvar en sväng i taget, korrekt?
En variant kanske vore att köra sladdsväng för att få in fartkontroll och sväng-på-sväng-flyt och sedan gå över mer och mer till skärande svängar. Enkronan i pjäxan och armarna framåt är bra skit också.
En tankelek för att hindra/minska den räddhågsnes tillbakaryggande kan vara att försöka stå vinkelrätt mot underlaget istf lodrätt. Där får man inte vara helt rabiat, dock, det är många kroppsställningar och -vinklingar som ska kombineras till en bra stance...

 

[jaqob]

Jag förstår detta som att du carvar en sväng i taget, korrekt?
En variant kanske vore att köra sladdsväng för att få in fartkontroll och sväng-på-sväng-flyt och sedan gå över mer och mer till skärande svängar. Enkronan i pjäxan och armarna framåt är bra skit också.
En tankelek för att hindra/minska den räddhågsnes tillbakaryggande kan vara att försöka stå vinkelrätt mot underlaget istf lodrätt. Där får man inte vara helt rabiat, dock, det är många kroppsställningar och -vinklingar som ska kombineras till en bra stance...

Ja, det är nog en ganska bra beskrivning. (Och ja, jag inser att det låter dumt. Och att det är när det är så brant att jag inte skulle kunna kontrollera det om jag släppte på).

"Givetvis" kan jag sladdsvänga, och är väl egentligen det jag pysslar med i alla röda backar
Men, bättre träning innan, luta sig mer framåt, och kasta sig framåt när man ramlar. Nu ska jag bara lyckas få en möjlighet att testa i praktiken igen innan säsongen är över!

Tack för att ni tar er tid!

 

[Jamt69]

Du ska inte kasta dig framåt när du ramlar, då är det redan försent. Om du har fötterna på rätt ställe så kommer du inte får bakåtrotationen när det släpper. Ett ganska vanligt problem är att man har dålig kontroll på innerfoten, om det bara hänger med och befinner sig långt fram så hamnar du ögonblickligen i baksätet när det släpper för ytterskidan.

Nu har jag inte sett dig åka sladdsväng, men det är stor skillnad på sladdsväng och sladdsväng. Att kasta runt skidorna i panik för att bromsa är en typ av sladdsväng och det leder för eller senare till problem.