AbsolutIggy
Medlem
Reseberättelse Freeride X Chur-Tirano
Tjena tjena alla glada mountainbikers och freeride-vänner!
Efter att ha blivit inspirerad av christians (chrtur) reserapportage ansåg jag det nu vara dags för mig att berätta
om min mountainbike-rese i somras.
Freeride X (http://www.freeride-x.ch) är alpernas bästa cykeltur - dvs störst andel singletrails, best vyer, mest
hjälp av liftar, bäst öl (Calanda) och annat trevligt.
Så.. slut med smygreklamen! Resan leder från Chur över Lenzerheide, Arosa, Davos, Albulapass, Samedan, Livigno,
Sta. Maria till Livigno. 6300 m uppför. 11500 m nerför. 285 kilometer. 6 dar.
Eftersom den liften vi hade tänkt ta från Chur till Brambrüesch (på berget precis ovanför) så åkte vi buss till
Churwalden i närheten av Lenzerheide. Därifrån tog vi en lift till, och där började nerfarten. Lite senare kom vi
till Lenzerheide. Efter bad i sjön skedde det första missödet. Punktering!
Japp, det är jag som lagar däck. Kvinnan jag åkte brevid när däcket sprack fick nästan hjärtinfarkt för att hon
trodde att någon sköt. Efter lagning gick det vidare. Lift igen!
Eftersom vi inte hade fått blodad tand för raster började vi med att äta lunch uppe på Rothorn på 2800 meters höjd.
Sedan tänkte vi att vi skulle kunna åka ett tag.. det gick inte så långt innan vi hade nästa punktering.. närmare
sagt ca 100m. Jag har till och med en bild av det hela!
För att ni ska slippa läsa så mycket klipper jag nu helt enkelt in några bilder från nerfarten.
Japp, det är en helikopter. Tyvärr blev det tre missöden den första dan. Efter att ha åkt över ett hopp på
downhillbacken ovanför Arosa flög han som sitter där i bilden (Malte) över styret och landa på nyckelbenet, som
gick av.. eftersom det var halvvägs nerför berget och oländig terräng så hämtades han av rega. Sedan stod vi där
ett tag och funderade över vad vi skulle göra med tre cyklar på två personer. Vi fick hjälp av en vänligt sinnad
själ som tyckte det var kul att köra sin 4-hjulsdrivna Nissan uppför downhillbacken.
Något nedstämda anlände vi till Arosa. Där köpte vi resans första öl och stack och badade igen. Att sitta i rgenet
under taket i badbyxor och kolla över vattnet med en öl i handen kan vara rätt trevligt!
Nästa dag fortsatte vi från Arosa mot Davos. Efter en bra bit uppför på grusvägar blev vägen sämre. Från början
gick den att cykla.
Längre fram fick man gå och skjuta cykeln.
Det blev värre. Vi fick bära cyklarna och gå längs en smal stig, brant på båda sidorna!
Och sen uppför "Eisentritt"!
Väl uppe började det bli sämre väder. Vi fick därför lägga om turen lite och åka direkt ner till Davos i stället.
Nästa dag fortsatte vi söderut längs dalen. Den vägen vi hade tänkt ta var blockerad av färska jordskred så vi fick
ändra planen lite till.
Vägen ledde oss över den här berömda Viadukten (Landwasser-Viadukten.. någon som känner igen den?)
Sen uppför Albulapasset! Det var tyvärr på asfaltväg, och det var svinigt kallt där uppe!
En bit nedanför passhöjden, på andra sidan tog vi av mot Es'cha Hütte.
Även om det var en SAC-Hydda (Schweizer Alpen Club) så var det bekvämt! Det var fullbokat, trevliga gäster och mera
god Calanda! Visserligen utan duschmöjlighet och sova fick man göra i sovsäck, men det var inte så viktigt då!
Bilden av huset är från nästa morgon. Solen hade kommit fram igen. Det, och att vi fick börja med nerfart, bäddade
för en perfekt morgon! Nu blir det bara bilder ett tag igen.
Nästa övernattning: Livigno! Skattefritt paradis där man kan köpa gin&tonic för 3 euro. Vi avstod för att vi ville
åka vidare nästa dag. Återigen tog vi hjälp av en lift.
Vidare gick det genom Nationalparken i Stelvio och förbi Lago di Livigno.
Tillbaka i Schweiz, mera singletrails!
Nu kommer en av turens höjdpunkter! Den bästa singletrail jag någonsin åkt. Ovanför Sta. Maria.. men, en bild säger
mer än tusen ord så vi fortsätter med bildshowen:
Nästa dag bar det av med buss uppför, sen till fots (gick inte att cykla) genom dimman upp till en italiensk
försvarsanläggning frå första världskriget.
Ner åkte vi på en gammal militärväg.
(Ser ni mig i den bilden?)
En snart hundra år gammal väg längs en bergssida som inte underhålls kan bli rätt smal. Frågan är om den här vägen
fortfarande räknas som väg. På vägen ner blev vi omkörda av en italiensk bonde på en gammal cross-motorcykel med en
dubbelt så gammal hjälm. Tyvärr har vi inga bilder av honom!
Visserligen är det en bra bit kvar på sista etappen, men det började regna lite senare och vi var ordentligt
trötta. Kamerorna fick stanna kvar i ryggsäcken resten av dagen. Väl framme i Tirano var vi trötta men nöjda med
veckan. Sista tåget mot Zürich hade redan gått, så vi stannade. Pizza för 6 euro och några öl för att fira triumfen
är inte helt fel!
Nästa dag tog vi tåget hem igen. Det hela tog 5-6 timmar och bjöd på vackra vyer, som vi tyvärr var för trötta för
att fotografera.
Sista bilden, jag lovar!
Efter att ha blivit inspirerad av christians (chrtur) reserapportage ansåg jag det nu vara dags för mig att berätta
om min mountainbike-rese i somras.
Freeride X (http://www.freeride-x.ch) är alpernas bästa cykeltur - dvs störst andel singletrails, best vyer, mest
hjälp av liftar, bäst öl (Calanda) och annat trevligt.
Så.. slut med smygreklamen! Resan leder från Chur över Lenzerheide, Arosa, Davos, Albulapass, Samedan, Livigno,
Sta. Maria till Livigno. 6300 m uppför. 11500 m nerför. 285 kilometer. 6 dar.
Eftersom den liften vi hade tänkt ta från Chur till Brambrüesch (på berget precis ovanför) så åkte vi buss till
Churwalden i närheten av Lenzerheide. Därifrån tog vi en lift till, och där började nerfarten. Lite senare kom vi
till Lenzerheide. Efter bad i sjön skedde det första missödet. Punktering!
Japp, det är jag som lagar däck. Kvinnan jag åkte brevid när däcket sprack fick nästan hjärtinfarkt för att hon
trodde att någon sköt. Efter lagning gick det vidare. Lift igen!
Eftersom vi inte hade fått blodad tand för raster började vi med att äta lunch uppe på Rothorn på 2800 meters höjd.
Sedan tänkte vi att vi skulle kunna åka ett tag.. det gick inte så långt innan vi hade nästa punktering.. närmare
sagt ca 100m. Jag har till och med en bild av det hela!
För att ni ska slippa läsa så mycket klipper jag nu helt enkelt in några bilder från nerfarten.
Japp, det är en helikopter. Tyvärr blev det tre missöden den första dan. Efter att ha åkt över ett hopp på
downhillbacken ovanför Arosa flög han som sitter där i bilden (Malte) över styret och landa på nyckelbenet, som
gick av.. eftersom det var halvvägs nerför berget och oländig terräng så hämtades han av rega. Sedan stod vi där
ett tag och funderade över vad vi skulle göra med tre cyklar på två personer. Vi fick hjälp av en vänligt sinnad
själ som tyckte det var kul att köra sin 4-hjulsdrivna Nissan uppför downhillbacken.
Något nedstämda anlände vi till Arosa. Där köpte vi resans första öl och stack och badade igen. Att sitta i rgenet
under taket i badbyxor och kolla över vattnet med en öl i handen kan vara rätt trevligt!
Nästa dag fortsatte vi från Arosa mot Davos. Efter en bra bit uppför på grusvägar blev vägen sämre. Från början
gick den att cykla.
Längre fram fick man gå och skjuta cykeln.
Det blev värre. Vi fick bära cyklarna och gå längs en smal stig, brant på båda sidorna!
Och sen uppför "Eisentritt"!
Väl uppe började det bli sämre väder. Vi fick därför lägga om turen lite och åka direkt ner till Davos i stället.
Nästa dag fortsatte vi söderut längs dalen. Den vägen vi hade tänkt ta var blockerad av färska jordskred så vi fick
ändra planen lite till.
Vägen ledde oss över den här berömda Viadukten (Landwasser-Viadukten.. någon som känner igen den?)
Sen uppför Albulapasset! Det var tyvärr på asfaltväg, och det var svinigt kallt där uppe!
En bit nedanför passhöjden, på andra sidan tog vi av mot Es'cha Hütte.
Även om det var en SAC-Hydda (Schweizer Alpen Club) så var det bekvämt! Det var fullbokat, trevliga gäster och mera
god Calanda! Visserligen utan duschmöjlighet och sova fick man göra i sovsäck, men det var inte så viktigt då!
Bilden av huset är från nästa morgon. Solen hade kommit fram igen. Det, och att vi fick börja med nerfart, bäddade
för en perfekt morgon! Nu blir det bara bilder ett tag igen.
Nästa övernattning: Livigno! Skattefritt paradis där man kan köpa gin&tonic för 3 euro. Vi avstod för att vi ville
åka vidare nästa dag. Återigen tog vi hjälp av en lift.
Vidare gick det genom Nationalparken i Stelvio och förbi Lago di Livigno.
Tillbaka i Schweiz, mera singletrails!
Nu kommer en av turens höjdpunkter! Den bästa singletrail jag någonsin åkt. Ovanför Sta. Maria.. men, en bild säger
mer än tusen ord så vi fortsätter med bildshowen:
Nästa dag bar det av med buss uppför, sen till fots (gick inte att cykla) genom dimman upp till en italiensk
försvarsanläggning frå första världskriget.
Ner åkte vi på en gammal militärväg.
(Ser ni mig i den bilden?)
En snart hundra år gammal väg längs en bergssida som inte underhålls kan bli rätt smal. Frågan är om den här vägen
fortfarande räknas som väg. På vägen ner blev vi omkörda av en italiensk bonde på en gammal cross-motorcykel med en
dubbelt så gammal hjälm. Tyvärr har vi inga bilder av honom!
Visserligen är det en bra bit kvar på sista etappen, men det började regna lite senare och vi var ordentligt
trötta. Kamerorna fick stanna kvar i ryggsäcken resten av dagen. Väl framme i Tirano var vi trötta men nöjda med
veckan. Sista tåget mot Zürich hade redan gått, så vi stannade. Pizza för 6 euro och några öl för att fira triumfen
är inte helt fel!
Nästa dag tog vi tåget hem igen. Det hela tog 5-6 timmar och bjöd på vackra vyer, som vi tyvärr var för trötta för
att fotografera.
Sista bilden, jag lovar!
