Lavinkunskap: Lavinerna
Mårten Johansson jobbar på Åre Lavincenter och har nyss gett ut Lavinboken. Boken är skriven helt på svenska och innehåller bra fakta, illustrationer och bilder. Mårten ger här Freerides läsare en inblick i vad som väntar i boken.
Innan vi börja fundera över var och när det är farligt att åka måste vi enas om vad en lavin egentligen är. Det finns två tytper av laviner: lössnölaviner och flaklaviner. En lössnölavin startar i en punkt och sprider sen ut sig i en päronform när mer och mer snö dras med. En flaklavin kännetecknas av en yta, ett flak av snö spricker upp, och börjar rasa utför en sluttning. Eftersom flaklavinerna står för 99% av alla lavinolyckor så är det den lavintypen som de här artiklarna främst kommer att handla om.
För att lavinolyckor ska uppstå måste tre delar sättas ihop: terräng, snötäcke och människan. Vi kallar modellen för lavintriangeln (se illustration nedan).
Terrängen
Det måste vara brant nog för att laviner ska kunna utlösas, minst 25 grader. När du sedan fastställt att det är lavinterräng ska du fundera över hur lavinbenägen den är. Faktorer som form, väderstreck och höjd spelar stor roll i hur mycket laviner som går i ett område. Inte minst måste du också tänka på vilken konsekvens en lavin skulle få. Kommer du att dras med över klippor, in bland träd och stenar eller kan lavinen begrava andra människor?
Snötäcket
För att snötäcket ska kunna orsaka laviner måste det finnas ett svagare, skört lager begravt under ett hårdare flak i snötäcket. Det som främst avgör om ett snölager ska bilda ett svagt eller ett hårt flak är vädret när snön faller. Snöfall när det är lugnt och kallt kan till exempel bilda svaga lager. Snödrev och snöfall nära nollgradigt kan tvärtom ge hårda flak. Tyvärr är det inte så enkelt som att följa hur vädret var när snön föll för att vi ska veta om det finns risk för laviner. Flera processer kan antingen försvaga eller stabilisera snön när den väl ligger på marken.
Människan
Utan människor blir det inga lavinolyckor. Tyvärr har det visat sig att kunskap inte alltid innebär att man en säkrare åkare. Det finns en rad fällor som även den bästa lavinexperten kan falla i. Vi kan dock vända det här till något bra för oss skidåkare – vi kan alltid välja att åka en sluttning eller ej. Om alla varningssignaler är uppe finns det inga skäl att ta risken. Inget åk är värt att dö för.
I nästa del kommer vi att prata om hur man minimerar riskerna att lösa ut en lavin.
Informationen ovan är bara grundläggande och mer information finns i
Mårten Johanssons Lavinboken som finns att köpa på Skimonkey.com
Klicka på bilden nedan för att komma till shopen.
