NM – den betydelsefulla 15-åringen

I år fyller NM, eller Scandinavian Big Mountain Championship, 15 år. Det gör tävlingen till världens äldsta ännu existerande extremtävling. Vad är det som gör NM så speciellt? Freeride har pratat med NM:s grundare Robert Gustavsson och fyrfaldiga NM-segraren Jesper Rönnbäck för att försöka få ett svar.

Jon Larsson vänder upp och ner på saker och ting.
Jon Larsson vänder upp och ner på saker och ting.

Henrik Windstedt på väg nedför.
Henrik Windstedt på väg nedför.

NM startades 1992 med extrem-VM i Alaska som förebild. Tanken var att se vem av de skibums som brukade hänga i Riksgränsen om vårarna som egentligen var bäst. Med Robert Gustavssson i spetsen ordnades en tävling ned för Uffes Vägg på Nordalsfjället, en tävling som var ganska lik dagens. Man körde några åk som bedömdes och en segrare korades. Hur var åkningen på den tiden och vad har hänt sedan dess?
– Det var i princip samma vägval som folk gör nu, precis lika stora hopp och exakt samma terräng. Men man åkte ju lite annorlunda. Den stora skillnaden är åktiden, det tog längre tid eftersom man svängde mer, säger Robert Gustavsson, idag på Playground Events som arrangerar NM.

– Det var andra förberedelser då, det här med att reka åken hade väl ingen direkt fattat. Vi bara körde, menar Jesper Rönnbäck som är anmäld till årets tävling. Robert fortsätter:
– Det som har hänt på senare är att det känns ganska naturligt för folk att göra en grab, eller i alla fall inte bara ett rakt hopp. Den utvecklingen var det Jesper Rönnbäck och hans kompisar som startade. Kaj och Sverre tog det sedan till ytterligare en ny nivå när de adderade fart till tävlingen. De har ju en alpin tävlingsbakgrund.

Under sina 15 år har NM bland annat sett telemarkstrenden komma och gå. Ett par år i mitten av nittiotalet var det faktiskt fler telemarksåkare än alpinåkare som ställde upp. En annan stor förändring är så klart skidorna. De första åren var det storslalomskidor på dryga två meter som gällde och Jesper Rönnbäck tog alla sina fyra segrar åren 1994-97 på korta och smala puckelpistskidor.

Henrik Windstedt igen.
Henrik Windstedt igen.

EN plats i solen för de som inte står på startlistan.
EN plats i solen för de som inte står på startlistan.

Men NM är mer än bara en tävling. Kanske är det nyckeln till tävlingens framgång och betydelse för skidsverige?
– Jag tror att det är att tävlingen går så sent på säsongen, det har blivigt en naturlig säsongsavslutning. De som hänger i alperna, de som är i Åre och de som tävlar i annat, de vill ses och då är det perfekt att det är i slutet av maj. Det är lite avslutningsfest över hela arrangemanget, säger Jesper Rönnbäck.
– Förutom att vara en tävling har det blivit en viktig mötesplats. Det är ju superhärligt att bara åka dit. Många av dem som kör har kompisar som hänger med bara för att vara där och titta på.

Det är på Nordalsfjället allt avgörs.
Det är på Nordalsfjället allt avgörs.

Jon Olsson visar att han inte bara kan jibba.
Jon Olsson visar att han inte bara kan jibba.

Med åren har NM också fått en annan viktig funktion som inkörsport för nya åkare som vill etablera sig. En bra placering på NM är en stor hjälp i jakten på sponsoravtal eftersom tävlingen har hög status, både i Sverige och internationellt. Det är tydligt att det finns många sidor av NM. Vad är egentligen det bästa med tävlingen?
– De klassiska banketterna är ju något som gör NM speciellt. En annan sak som är kul är att alla duktiga åkare i Skandinavien de senaste 15 åren har varit med någon gång, menar Jesper. Och Robert instämmer i banketternas betydelse:.
– De är ju de galnaste festerna man har varit med på. Man ska se till att vara så nära Felix St Clair Renard som möjligt, hans stories är ju sannslösa. De var sannslösa för femton år sedan, och man tycker man borde ha hört alla, men det är ju nya varje år!

Text: Johan Hellman, Foto: Mattias Fredriksson
Var först med det senaste inom skidvärlden. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och undvik att missa något.