Gressoney recensioner

Gressoney - den perfekta utgångspunkten i "Freeride Paradise".

Veckorna innan norra Italien kom att bli startpunkten för Europas senaste viruspandemi fick vi 2 veckor i Gressoney, mittendalen i Monterosa ski. Till öster finns Alagna, till väster Champoluc. Vi bodde i Gressoney-La-Trinité, lite söder om Staffal, som utgör den större knutpunkten i dalen. Anslöt gjorde vi med lokalbussen från Pont-Saint-Martins tågstation.
De första 2 dagarna hölls systemet stängt på grund av storm. Vi utforskade vår nya skidort till fots och kunde snart konstatera att nöjesutbudet här, förutom skidåkning, var begränsat. Ganska mycket begränsat. Att kalla stället dött är inte långt ifrån en överdrift då den största byggnaden, mitt i byn, utgjordes av ett övergivet hotell, där sönderrivna gardiner fladdrade genom krossade rutor och barstolar låg huller om buller i halvt nedbrunna hotellrum. The Shining-vibbarna gav kanske ge lite substituerande adrenalinpåslag.
Det fanns dock ett relativt nyöppnat hotell som var lyxigt och fräscht (spa-avdelningen prövades ena storm-dagen), och enstaka, utmärkta, restauranger.
Nåväl, nu ska vi se. Skidåkning var det ja. Freeride Paradise gör skäl för sitt namn. Från Gressoney/Staffal går liftar upp på båda dalsidorna och därefter ned till Alagna respektive Champoluc. Den smått mytomspunna guideboken Pulvero Rosa införskaffas och på nästan 400 sidor erbjuds ett överflöd av turförslag. Skulle man vilja pröva alla dessa åk har man att göra i flera säsonger.
Hjärtat i paradiset är systemets högsta punkt, i slutet av "Indren"-kabinen. Härifrån går inga preparerade nedfarter. Vill man inte använda sin egen fantasi för att ta sig ner har Polvere Rosa ett 30-tal förslag . "Canale Grande" är sannolikt det mest populära åket och erbjuder couloir-åkning, men vill man få de första svängarna här behöver man sannolikt ta sig upp via systemets alpinistleder innan liftarna öppnar.
Såklart finns i detta system även ett enormt pistutbud. Även om det inte var huvudmålet för vår resa hade vi efter 2 veckor fortfarande inte prövat hela systemet. Favoritåket är sannolikt svarta "Olen" från toppen av Passo Salati, som via 1700 höjdmeter högklassig italiensk pist tar dig ned till Alagna.

När dumpet kommer visar traktens säsongare oss var åkningen finns.
Spoiler: den är inte svårtillgänglig.
Efter en heldag med liftburen puderåkning finns fortfarande mycket orörd snö kvar (relativt) lättillgängligt. Förväntningarna på nästkommande dag blir höga, då vi med guide ska göra "la Malfatta".
Utgåendes från Indren skråar vi bort till "La Balmas" insteg, Monterosas kanske mest populära åk. Detta åk har vi prövat tidigare och kunnat hitta orörda bitar i, trots lång tid sedan nederbörden. Nu är det dock inte La Balma vi ska åka i. Hudar och snöskor tas på och vi går upp mot Punta Giordani. Man behöver inte gå hela vägen till toppen för att ta sig till "Malfattan" men solen skiner, humöret är glatt och dom extra stegen upp ser ut att betala sig i fler fina svängar, så många extra höjdmeter avverkas. Härefter åker vi ner till "Malfattan" som börjar med en mycket smal och mycket brant korridor. Det sägs att vissa talanger tar sig ner här med med skidspetsarna nedåt. Vi väljer det "vanliga" sättet och repellerar oss ned. Väl igenom når vi en bred, öppen nordsida med meterdjup, iskall lössnö. Ett refugio på vägen fyller energidepåerna innan vi åter når civilisationen.
Om målet med din skidresa är off piste-åkning är Gressoney rätt val.

Väldigt trevlig skidort. Gressoney ligger i mitten av de tre dalarna och blir ett lagom centrum där man kan ta sig genom hela system lätt. System är stort och det tar relativt lång tid att åka igenom hela system.
Man vill inte missa sista liften. Då är man väldigt långt bort.

Restauranger är det väldigt gott om och många bra lunchrestauranger i backen.
Middagsrestauranger är det inte lika många.
Afterski är inte så vanligt eller något man förvänta sig vara storslaget.

Liftarna är för det mesta moderna och snabba och kön är relativt liten när allt är öppet.

Backarna är väldigt fint preparerade och jag tycker det går att jämföra med de allra bästa backarna.

Offpist finns det gott och och turer finns det hur mycket som helst. Har har vi kanske alperna tätaste skidort med 4000meters toppar. Det är ett riktigt topptursmecka.

Det kommer ofta stora snödump eftersom det ligger relativt nära havet. Otroligt kul när det händer men kan bli lite problematiskt med lavinrisken såklart. Ett litet varningens finger är att man kan inte alltid räkna med att det är ”säkert” om liften är öppen. Allt kan vara öppet när det är en 4 på skalan. Trots många härliga dump och stora fält av orörd snö är det få människor i systemet och det kan ta dagar innan allt är uppåkt.

Sammanfattningsvis är det en fantastisk skidort för skidåkare och mat och vin entusiaster. Snowboardåkare kan bitvis få det tufft när man ska transportera sig lite längre sträckor. Orten har kanske inte allt man vill ha men den har det viktiga och mycket av det viktiga. Åk hit nu.

Orten tappar en stjärna för brist på nattliv, afterski, liv i byn och middagsrestauranger på kvällen.

En av favoriterna i alperna vad gäller skidåkningen - offpisten är väldigt trevlig och pisterna är så där välpreparerade som bara italierna kan få till. Här slipper du långa köer och även om systemet inte är lika stort som ex St Anton eller Dolomit superski så hinner man aldrig bli less för det är varierad åkning och lättåtkomlig offpist. Gillar man dessutom skogsskidåkning så är det hit man ska åka då det är gott om lärkskog att leka runt i!
Vad gäller själva "orten" så är det inget för den partysugna och middagen intas mest på det egna hotellet för så många andra ställen att hänga på finns det inte, några få barer och några andra hotell är det som erbjuds. I backarna finns det däremot många väldigt trevliga matställen och det är lätt att bli sittandes länge på någon mysig restaurang. Gressoney är den orten som har det bästa utgångsläget när man är i Monterosa Ski då man därifrån lätt åker åt båda hållen i systemet men Champoluc har lite mer restauranger och Alagna är liten men väldigt mysig så det är mer en fråga om vad man prioriterar mest

Jag var i Gressoney under en vecka med VÄLDIGT mycket snö tillsammans med tre vänner och en guide. Gressoney är ett grymt resmål både för pistpressaren och för puderjägaren men mindre bra om man vill ha uteliv.

Första dagen utforskade vi liftsystemet och testade pisterna då snön inte skulle komma förrän under natten. Jag slogs av att pisterna var väldigt bra underhållna och de bjöd på en rolig varierande åkning, liftsystemet var smidigt och det var lätt att hitta. Under natten föll mycket snö och sikten dagen efter var riktigt dålig så vi uppehöll oss i skogen. Skogsåken kring Punta Jolanda är lättnavigerade och lagom täta.

När det sedan sprack upp dagen efter så tog vår guide oss på ett fantastiskt åk som gick från västra sidan i en halvcirkel över östra sidan. Ett långt och roligt åk som varade länge och bjöd på all typ av åkning. Resterande dagar såg liknande ut och utmaningsmässigt så var "Licke-schloss"-couloiren (bild) veckans absolut tuffaste med sina 55 graders lutning. Alagna sidan är också väldigt fin men blir snabbt varm och snön slaskig.

Jag tror att många gör rätt i att betala en guide för att visa runt i systemet under en puderdag då åken ibland kräver navigering på oväntade vägar. Dessutom bör det påpekas att det är relativt billigt att hyra guide i Gressoney. Om man vill göra något på kvällen rekommenderar jag att man tar sig ner till Gressoney-Saint jean för att äta och dricka på en lokal pub.

Fördelar:
Mångsidig åkning
Stort system (Vi gav oss inte ens på hela monterosa)
Bra liftförbindelser
Billigt
Glassen och kaffet

Nackdelar:
Ganska dött i byn och svårt att hitta boende nära liften.
Om man vill ha parkåkning är den nästan obefintlig

Har varit där 2 ggr och är helt såld!
Första året hade det dagarna innan snöat upp emot 40 cm och resten av veckan var det strålande sol och knappt något moln på himlen. Har aldrig åkt så mycket offpist och orört i hela mitt liv trots att jag säsongat i Åre två år. Det finns fantastiska möjligheter att både åka pist och orört.

minus: ingen plats för nybörjare, då många av pisterna ner till byn är svarta och på slutet om dagarna lätt blir puckelpister när det är varmt väder blir det en jobbig resa ner.

Trevligt skidsystem men riktigt trevliga pister! Dock är det alldeles för litet för att man inte skall hinna tröttna om man åker en hel vecka.Detta trots att det är tre dalar som är sammanknutna. Liften till Punta Indren är numera öppen och relativt ny.

Besökte SkiMonterosa vecka 6 i år (2010). Ett grymt skidområde, både pistmässigt men framför allt offpist. Snöförhållandena var helt klart bra med dryga metern uppe på berget.
Årets stora nyhet är att man öppnat nya kabinen upp till Punta Indren, den går till och med lite högre än den förra. Krav på sond, spade, tranciver och mobiltelefon för att åka med den, så glöm en spontan tripp om du lämnat ryggan på hotellet!
Gressoney är den ultimata byn för det här området, då man befinner sig centralt och man på ett enkelt sätt kan ta sig både och från Champoluc och Alagna beroendes på väder, vind och snö. Byn i sig är liten och gemytlig, men vill man ha krogröj är det helt fel (det är egentligen hela området, aven om Champoluc har det som mest liknar drag). En trevlig pub som heter Bar Favre finns i alla fall, och här visar man gladeligen fotboll och kränger belgisk öl på kvällarna. Hotellet vi bode på låg en 30-meterspromenad från liften, och hade kanonbra halvpension enligt italiensk standard.

+ Grym offpist
+ Noll folk i backarna (utom på helgerna när Turin-borna ger sig upp på berget för skdåkning)
+ Rifugio Guglielmina, på dryga 3000 meter hittar man denna pärla med en grym vinkällare och bra mat. Möjlighet till övernattning om man vill va först ut i backen.
+ Liftarna, som är snabba och genomtänkta. Inte en T-bar i hela systemet förstorar plusset!
- Draget på byn, borgar dock för en tidig och pigg morgon.

Det var min sammanfattning. Jag uppmanar besök nu!

/// Micke

Tillhör monterosa masivet och är orten som ligger mitt i mellan alagna och campoluc. Ett utmärkt ställe att bo på då det går lätt att ta sig till båda sidorna utav systemen. En liten och mysig by men dock inte för den festsugne ski-bumen. Alldrig mycket folk i backarna och om man lyckas tajma en dump så kan du utan att ta dig alls långt utanför pisten få puder så du kräks. Skogen ner mot byn är fantastiks vid mycket snö och liknar mycket nordamerikans BC skidåkning med härliga pillows och drop.

En fantastisk ort!

Mycket bra skidort och skidområde om du är ute efter offpist. Liftsystemet är inte lika bra och utbyggt som på de större orterna i Frankrike. Tex så är informationen från researrangörerna helt felaktig. Högsta åkhöjd (lifthöjd) är inte 3200 möh. Den liften (Punta Indren) är nerlagd sen flera år tillbaka. Dock planerar man en ny lift om två år till den gamla åkhöjden. Tillsvidare får man nöja sig med Salati toppen på 2940 möh. Åk inte för tidigt på säsongen. Mars-april brukar vara bäst enligt guiderna. Vi var nere vecka 6 i år (2008) och det var ok snöförhållanden, men långt ifrån perfekt. Blåsten gör tyvärr att den lätta nysnön snabbt försvinner. Vi gjorde flera turer och de klart bästa var ner till Alagna från Punta Indren eller Passo Zube. Val d`Otro och Val d´Pisse. Det är ca 45 min-1 h att gå på hudarna till passen och sen har du ca 1700 höjdmeter i härlig och ofta orörd terräng. Ett tips är att hyra en guide som tar dig till den för stunden bästa åkningen, det är det värt. Vi hyrde Sergio Gabbio från Alagna, numera en legend i området.
Har du tur att pricka in vecka med mycket snö, är förmodligen Gressoney och Monte Rosa ski ett av världens bästa offpist områden.

var i gressoney v.14 i år och tillbringade tre skiddagar där. vi bodde på ristoro sitten som låg i princip mitt i backen. det var mkt fina backar i detta skidområde men inget ställe för ett besök på fler än 1 vecka. i dem dagar jag var där så var det soligt väder och det kom ett snödump på 5dm en dag vilket vart en grym puderupplevelse. gressoney rekomenderas