Modern carvingteknik och plöstryck?

[Mountain_Man]

I en tråd avseende åkteknik på is dök synpunkter upp avseende plöstryck, men jag vill lyfta frågan till en mer allmän nivå. Hur är det egentligen med plöstrycket i den moderna carvingtekniken och hur man belastar skidan i längsledd?

Som friåkare är min känsla och erfarenhet att ett par moderna skidor svarar bäst vid en neutral belastning där hela skidan nyttjas vid sväng, kraften går så satt säga rätt ner i skidan från foten och kantningen och kraften reglerar svängen ...

Men som sagt, tacksam för synpunkter på det här från dig som har bättre koll än jag!

/MM

 

[Ake_Astrom]

Kort och enkelt.
Stå mitt på skidan med plöskontakt är det väl som gäller
Plöskontakt är ju inte plöstryck.

 

[Bohica]

Jag gör samma. Alla (instruktörer i grupper) tjatar om att trycka framåt hela tiden. Men jag tycker jag har "tillräckligt" i vart fall. Viktiga är väl att man har mer fram än bakvikt. Jag "dyker" in i svängen med plöstryck, sen i mitten av svängen har jag mer mitt på och låter skidan jobba, och efter det är man ju på väg mot nästa sväng med byte av ben att trycka på.

Men vem är jag att säga nåt, jag är ju bara en överglad amatör som säkert gör 100 fel i varje sväng.
Så jag hör nog inte till målgruppen som skulle ha svarat i tråden öht, jag och min stora trut.

 

[Henric-s]

Skulle vilja säga att neutralt belastning är en del av en balanserad grundposition. Väl i en sväng är plöstryck och/eller plantarflexion en del av en rörelse i svängen. Den delen av svängen där ytterbenet är sträckt har knappast speciellt mycket plöstryck utan snarare tryck på hälen. Kort sagt ingång tryck på främre del av fot/pjäxa utgång på häl.

 

[ChasingPow]

"plöstryck" är en över simplifiering av verkligheten. Dynamiken i en riktigt bra carvingsväng handlar om balans, timing och tryck genom alla delar av foten. Att helt enkelt trycka smalbenet mot plösen skapar tryck mot plösen inte skidan. Plöstryck är något man säger för att få fram åkaren i sin position.

Sväng initiering sker i regel med mer tryck på framfoten och mer tryck mot plösen, trycket fördelas sedan mer jämt över foten och sedan mot hälen och bakre delen av foten. Iden är alltid att få tryck i skidan in mot falllinjen för att inte trycka skidan i sidled. Detta förändras givetvis efter snöförhållande och lutning på backen. Pröva rulla ut på hälen i wc hanget i schladming tex.

Den som vill kan kolla på Bode Miller i sin prime och säg att han behöver mer plöstryck och va mer fram på grejerna.........

sen ska man komma ihåg att effektiva knävinkeln är rätt annorlunda mellan olika bindnings/pjäx kombinationer.

 

[Anders_Nilson]

Det beror på vad du ska göra men generellt så är det rörelser anpassade efter dig som individ och utifrån vilken utrustning du har på dig.
Det man måste förstå är hur backen lutar, hur du som åkare ska förhålla dig till backens lutning och beroende på var i svängen du befinner dig.
När du går in i nästa sväng så behöver du flytta tyngdpunkten framåt, över skidorna ner mot fallinjen, i det läget rör du dig med alla krafter och i princip befinner du dig i fritt fall, det kan ge en känsla av att dyka in i sväng.
Om du då vill belasta framändan på skidan tidigt i sväng, eller åtminstone få skidorna på kant samtidigt som backen lutar från dig så krävs det lite vinkel på dig och prylarna.
Jag skulle säga att analysen är att det krävs arbete i fot-, knä- och höftled samtidigt som du strävar efter att vara centrerad, men sannolikt så kommer det innebära att du försöker belasta framändan på skidan i ingång och bakändan i utgång av sväng, det KAN leda till att du har plöstryck men det behöver inte vara så, det kan också vara så att du går in med belastning på främre trampdynan och ur på häl, men det kan likaväl vara belastning på hela foten och med vinklar i fot-, knä- och höftled.
Helt beroende på var du befinner dig och var du är på väg.
Hajjar ni?

- an

 

[Mountain_Man]

Ähh ... jo jag hajjar. Skidåkning är en komplex dynamisk rörelse som påverkas av person, utrustning och situation. Finns helt inget enkelt generellt svar på frågan.

Men, hur har positionen på skidan och belastningen av densamma förändrats med nya moderna carvingskidor jämfört med de tidigare smalare och rakare skidorna (90-tal och tidigare). Eller är det samma regelbok som gäller nu som då?

/MM

 

[Pimpelgas]

Efter att ha börjat köra med Telemarkgrejor (ntn) i år har jag fått en aha upplevelse angående detta. Det går att köra vanliga carvingsvängar förvånansvärt hårt nästan helt utan plöstryck med telisgrejor.
Innan trodd jag det var helt omöjligt.

 

[RWD]

Vad gäller trycket på skidan så är det samma , dvs tryck på främre delen av skidan (du har trycket på främre delen av foten och flyttar fram tyngdpunkten och det blir lite som fritt fall som Anders skriver.
Det blir ju då tryck på plösen i ingången sen flyttas tyngdpunkten bakåt med neutralt tryck i mitten av svängen och mer tryck på häl och bakdelen av skidan i slutet av svängen. Så har det varit sen jag började träna slalom i slutet av 70-talet : )
Skillnaden med carvingskidor är ju att du behöver ju inte vrida runt skidan, vilket man förr underlättade genom mycket mer vertikalarbete så att skidan vreds runt till rätt riktning mot nästa port när man i princip lättade från snön och därmed lättare vred skida. Sen när man hade nästa rak riktning mot nästa port så tryckte man till och fick ett skär men så klart nästan rakt pga av skidans raka skärning. Skidorna böjde sig ju lite eftersom du trycker mest under pjäxan. Man strävade ju även på den tiden att inte sladda så mycket eftersom det bromsar farten (vrider därför skidan när den är mest avlastad och har som minst tryck mot snön)
Och för att accelerera farten måste man ju jobba med tryck fram och bak genom att flytta tyngdpunkten och bygga upp energi i skidan som du kan omvandla till rörelseenergi framåt.
Med carvingskidorna så kan du lägga trycket tidigt i svängen. T.om. innan skidorna pekar i fallinjen.
Åker man portar vill man kanske inte det alltid (beroende på hur banan ser ut så klart) för svängen blir väldigt rund och man får åka lång väg, vilket inte spelar någon roll för oss friåkare så klart.

Har sett en del som drar fram ytter armen/axeln och då även höften väldigt mycket när de åker med carvingskidor vilket kanske funkar men då tappar man tryck på ytterskidan.
För att behålla ett bra tryck på ytterskidan och en stabil åkning så måste kroppen vara riktad lite i fallinjen och höften vridas in.
Det som skiljer mest där är väl att med carvingtekniken håller man underbenen parallella, dvs båda knäna vinklas in mot backen så att även innerskidan går på skär även om trycket är betydligt mindre på den.
Förr vinklade man inte in knät på innerskidan så mycket, utan knäna satt nästan ihopklistrade och innerskidan hade en flackare vinkel mot underlaget.

Sen har man inte ytterpjäxan så långt bak i förhållande till innerpjäxan utan de är närmare varandra i längsrikningen nuförtiden.

Ähh ... jo jag hajjar. Skidåkning är en komplex dynamisk rörelse som påverkas av person, utrustning och situation. Finns helt inget enkelt generellt svar på frågan.

Men, hur har positionen på skidan och belastningen av densamma förändrats med nya moderna carvingskidor jämfört med de tidigare smalare och rakare skidorna (90-tal och tidigare). Eller är det samma regelbok som gäller nu som då?

/MM

 

[Anders_Nilson]

Men, hur har positionen på skidan och belastningen av densamma förändrats med nya moderna carvingskidor jämfört med de tidigare smalare och rakare skidorna (90-tal och tidigare). Eller är det samma regelbok som gäller nu som då? /MM

Det som hänt med carvingskidans intåg är att den helt enkelt går lättare in i sväng eftersom den är mycket bredare fram än på mitten och än bak.
Tidigare så var det lite lite skillnad och då behövde man helt enkelt "lägga" på mer belastning fram på skidan, det löste de ju på olika sätt då med men titta på hur stenis stod på skidorna -74 så såg det ganska lik ut.
Sen får man tänka att de saknade vridstyvheten och att de var typ 20cm längre också.
Man kompenserade vridstyvheten i skidan med att bygga tjockare skidor och lägg till en radie på vadå? 50m så blir man impad.

Men grundrörelserna är desamma nästan oavsett vad du står på för skidor, sen kommer det skilja på frekvens och hur man disponerar kant/vrid genom svängen.
Pjäxorna kommer vara länken mellan dig och skidorna (via bindningarna vilket faktiskt spelar in mer än vad de flesta tror) och det är därför som du måste justera utrustningen efter dig och din kropp.beroende på vad du vill få ut för effekt på skidorna.
Förmågan att vrida och kanta skidorna sitter i fot och ben och hur du kan disponera och tajma rörelserna i förhållande till vad du vill åstadkomma och i förhållande till hur backen ser ut kommer sen avgöra resultatet.
Rätt, fel, eller snyggt är knappt lönt att diskutera utan i tävlingssammanhang så är det tid som räknas, i övriga så är det hur effektivt det är.

- an

 

[dallan]

Jag ställer skidorna på kant, initierar ett plöstryck som jag skulle beskriva som snett neråt men påverkas av att mitt smalben går framåt, men rörelsen och trycket sitter så klart i både ben och i inre främre delen av foten på ytterskidan och till viss del i innerskidan mer men mer centrerat på foten.

Detta tryck påverkar radien och snävheten i svängarna, samt mitt kantgrepp.

Skulle inte detta plöstryck gå ner i foten vet jag inte om något skulle hända med skidorna.

Kanske är bättre och prata om att stå med vikten framåt på plösarna och trycka med fötterna?

 

[Anders_Nilson]

Efter att ha börjat köra med Telemarkgrejor (ntn) i år har jag fått en aha upplevelse angående detta. Det går att köra vanliga carvingsvängar förvånansvärt hårt nästan helt utan plöstryck med telisgrejor.
Innan trodd jag det var helt omöjligt.

Man kan också ha mycket plöstryck utan att ha flyttat tyngdpunkten en mm framåt.
På telisar får man också tänka in att det blir en lång skida man åker på snarare än två.
- an

 

[RWD]

Ja precis, för att få ner trycket i främre delen av fot och skida så måste man ju ha plöstryck, du lägger ju på ett vridmoment med skaftet som hävarm. Men det är bra att tänka att tänka att du trycker med främre delen av foten och till och med med stortån i ingången av svängen, för att det inte bara ska bli att man "hänger mot plösarna". Vill man sen bygga upp fart så gäller det att förflytta tyngdpunkten och trycket bakåt genom svängen.

Jag ställer skidorna på kant, initierar ett plöstryck som jag skulle beskriva som snett neråt men påverkas av att mitt smalben går framåt, men rörelsen och trycket sitter så klart i både ben och i inre främre delen av foten på ytterskidan och till viss del i innerskidan mer men mer centrerat på foten.

Detta tryck påverkar radien och snävheten i svängarna, samt mitt kantgrepp.

Skulle inte detta plöstryck gå ner i foten vet jag inte om något skulle hända med skidorna.

Kanske är bättre och prata om att stå med vikten framåt på plösarna och trycka med fötterna?

 

[Mountain_Man]

Tack för detta! Ska känna efter och analysera nästa gång jag kör i backen, eller kanske inte, bäst att bara åka ... ;-)

/MM

 

[RWD]

Har nästan bara åkt den senaste tiden utan att tänka för mycket. Men nu med två par nya skidor i år som jag åkte och jämförde samt att jag testade en hel del andra skidor så upptäckte jag faktiskt att jag fick ut mer av skidåkningen om jag tänkte och kände efter lite mer än jag brukar.
Så testa och försök hitta vad som är bra för dig. Man märker när det går bättre även om det kanske inte är stora skillnader. Men ibland är det riktigt kul när man kan känna att man kan förbättra sin åkning med ganska små medel genom att testa sig fram och fokusera på vissa bitar.

Tack för detta! Ska känna efter och analysera nästa gång jag kör i backen, eller kanske inte, bäst att bara åka ... ;-)

/MM

 

[dallan]

Alltid bäst att bara åka, men reflektion är en del av det också. Vilket detta forum kan hjälpa till med från och till.

Känns som att människan behöver en hel del av tänkandet för att komma fram till något, bra eller dåligt

 

[kappakomplett]

Det beror väl också på skidorna och monteringspunkt? Jag har lite olika skidor och på mina Hendryx funk 177 kan jag stå rakt över skidan, som
@Mountain_Man säger i sitt första inlägg. Helt underbar känsla. På en annan skida jag har, Nordica gt84 måsta jag trycka fram underbenet en del för att få den att gå ordentligt i sväng.

 

[Anders_Nilson]

Det beror väl också på skidorna och monteringspunkt? Jag har lite olika skidor och på mina Hendryx funk 177 kan jag stå rakt över skidan, som
@Mountain_Man säger i sitt första inlägg. Helt underbar känsla. På en annan skida jag har, Nordica gt84 måsta jag trycka fram underbenet en del för att få den att gå ordentligt i sväng.

Principen är att om skidan är bredare fram än bak så kommer den att börja svänga om du kantställer och belastar skidan.

Ju mer skillnad desto tydligare kommer du att märka ingången.
Om skidorna är vridstyva eller veka kommer också spela in, dina funk är sannolikt mer vridstyva än dina gt84 och funken är bredare i toppen än gt84:an.

Växlar du mellan så kommer dina gt84:or kännas lite lama i ingång och då kommer du försöka överkompensera genom att flytta tyngdpunkten längre fram i ingång på sväng.
Och ja monteringspunkten kommer också spela in, långt fram = snabb in, långt bak = lite trögare in

Den andra principen att hålla reda på är att backens lutning kommer att ändras, utifrån åkarens perspektiv, genom svängen och du som åkare vill hålla dig vinkelrätt mot underlaget vilket leder till att du måste flytta din tyngdpunkt framåt, neråt och gärna en kortare väg än skidorna.
- an

 

[kappakomplett]

Det beror väl också på skidorna och monteringspunkt? Jag har lite olika skidor och på mina Hendryx funk 177 kan jag stå rakt över skidan, som
@Mountain_Man säger i sitt första inlägg. Helt underbar känsla. På en annan skida jag har, Nordica gt84 måsta jag trycka fram underbenet en del för att få den att gå ordentligt i sväng.

Principen är att om skidan är bredare fram än bak så kommer den att börja svänga om du kantställer och belastar skidan.
Ju mer skillnad desto tydligare kommer du att märka ingången.
Om skidorna är vridstyva eller veka kommer också spela in, dina funk är sannolikt mer vridstyva än dina gt84 och funken är bredare i toppen än gt84:an.
Växlar du mellan så kommer dina gt84:or kännas lite lama i ingång och då kommer du försöka överkompensera genom att flytta tyngdpunkten längre fram i ingång på sväng.
Den andra principen att hålla reda på är att backens lutning kommer att ändras, utifrån åkarens perspektiv, genom svängen och du som åkare vill hålla dig vinkelrätt mot underlaget vilket leder till att du måste flytta din tyngdpunkt framåt, neråt och gärna en kortare väg än skidorna.
- an

Funken är en fantastisk skida och Nordican är bara en vanlig pistskida, men nog med hendryxglorifiering för tillfället...
Varför svänger inte skidorna om de är lika breda fram som bak, men naturligtvis med rejält smalare midja?

Men du menar att jag skulle kunna stå "på mitten" lika mycket med mina Nordica? Fast dessa är ju mkt mer bakmonterade, jag har mer skida framför foten! Spelar det inte in?

 

[Anders_Nilson]

Varför svänger inte skidorna om de är lika breda fram som bak, men naturligtvis med rejält smalare midja?

Men du menar att jag skulle kunna stå "på mitten" lika mycket med mina Nordica? Fast dessa är ju mkt mer bakmonterade, jag har mer skida framför foten! Spelar det inte in?

Om skidorna har samma mått och om de har samma monteringspunkt så återstår bara vridstyvheten och böjning, huruvida den ena är bättre eller sämre är upp till var och en att bedöma, jag själv vill ha smala, vridstyva och tunga skidor, aka - FIS GS skidor.

Om dina gt84:or är mer bakmonterade så kommer de bli trögare in i sväng än dina funk, som då kanske är mer mittmonterade
- an

 

[kappakomplett]

Ja, Nordicaskidorna är mkt mer bakmonterade. Funderar på att sälja dem för övrigt...
Vad jag inte fattar är om du menar att skidan måste vara bredare fram för att svänga. Det tycker jag låter konstigt för även om skidan är lika bred fram och bak, men givetvis med smalare midja så borde den väl svänga?
Men skidor är verkligen olika även om man vänjer sig efter ett tag. Nu är jag inte skidkonstruktör men det är nog rätt många parametrar som spelar in. "Böjning" kräver väl t. ex. för en komplett beskrivning en kurvfamilj som visar skidans form vid olika typer av belastning?

 

[Henric-s]

Värt att nämna är att när man använder uttrycket plöstryck innebär det ofta att man har spetsiga knän utan bakvikt. Spetsiga knän underlättar svänginitiering pga möjlighet till aktivt knäarbete som i sin tur egentligen är en kombination av lutning( eversion och inversion)
/vridning av fotled och rotation av höftled( medial och radial rotation) Grejen är den att det går att köra med bakvikt och spetsiga knän och ändå få till skärande svängar. Att tänka plöstryck och/eller tryck på framfot i början av sväng kan hjälpa till att få en bra balans. Förövrigt tycker jag Anders Nilsson förklarat det på ett kanonbra sätt!

 

[Anders_Nilson]

Ja, Nordicaskidorna är mkt mer bakmonterade. Funderar på att sälja dem för övrigt...
Vad jag inte fattar är om du menar att skidan måste vara bredare fram för att svänga. Det tycker jag låter konstigt för även om skidan är lika bred fram och bak, men givetvis med smalare midja så borde den väl svänga?
Men skidor är verkligen olika även om man vänjer sig efter ett tag. Nu är jag inte skidkonstruktör men det är nog rätt många parametrar som spelar in. "Böjning" kräver väl t. ex. för en komplett beskrivning en kurvfamilj som visar skidans form vid olika typer av belastning?

Ledsen om var jag lite otydlig; skidan måste vara bredare fram än på mitten för att det ska hända något när du kantställer och belastar, det är ju alltid en kombination och inte bara en av parametrarna.

Om skidan har samma mått fram som bak men med en midja som är smalare så blir det en sväng när du kantställer och belastar men ingången lite otydlig, och riktningsförändringen lika så.
Om framändan är bredare än bakändan så kommer riktningsförändringen komma tidigare, vilket kommer upplevas som trevligare ingång och att skidan svänger snabbt.

Om du hade haft en skida som hade varit helt rak så måste du kanta, belasta och på något mer sätt påverka skidan för att få skär, tex hänga i bakkapporna

- an

 

[Anders_Nilson]

Värt att nämna är att när man använder uttrycket plöstryck innebär det ofta att man har spetsiga knän utan bakvikt. Spetsiga knän underlättar svänginitiering pga möjlighet till aktivt knäarbete som i sin tur egentligen är en kombination av lutning( eversion och inversion)
/vridning av fotled och rotation av höftled( medial och radial rotation) Grejen är den att det går att köra med bakvikt och spetsiga knän och ändå få till skärande svängar. Att tänka plöstryck och/eller tryck på framfot i början av sväng kan hjälpa till att få en bra balans. Förövrigt tycker jag Anders Nilsson förklarat det på ett kanonbra sätt!

Eversion och Inversion?
Eversion är väl när du vrider ut foten? typ pronation vilket snarare är en känsla eftersom foten förhoppningsvis sitter fast i pjäxorna.
Inversion är väl ett metrologiskt vokabulär, visserligen att använda när kallare luft ligger kvar i dalarna men hur menar du?

Förutsättning är att du ska vara centrerad på skidorna i förhållande till underlaget.

- an

 

[Henric-s]

Värt att nämna är att när man använder uttrycket plöstryck innebär det ofta att man har spetsiga knän utan bakvikt. Spetsiga knän underlättar svänginitiering pga möjlighet till aktivt knäarbete som i sin tur egentligen är en kombination av lutning( eversion och inversion)
/vridning av fotled och rotation av höftled( medial och radial rotation) Grejen är den att det går att köra med bakvikt och spetsiga knän och ändå få till skärande svängar. Att tänka plöstryck och/eller tryck på framfot i början av sväng kan hjälpa till att få en bra balans. Förövrigt tycker jag Anders Nilsson förklarat det på ett kanonbra sätt!

Eversion och Inversion?
Eversion är väl när du vrider ut foten? typ pronation vilket snarare är en känsla eftersom foten förhoppningsvis sitter fast i pjäxorna.
Inversion är väl ett metrologiskt vokabulär, visserligen att använda när kallare luft ligger kvar i dalarna men hur menar du?

Förutsättning är att du ska vara centrerad på skidorna i förhållande till underlaget.

- an

Det jag menar är en rörelse som kan starta en knävinkel genom att vinkla fötterna i sidled typ supinering/pronering. Det som sker ner man tex vinklar foten utåt(inversion) är att tibia roterar utåt och skapar vinkel i knä. Låter konstigt men lätt att prova genom att ställa sig i en neutral/ balanserad grundposition och glida rakt ner i en plan backe och bara vinkla fötterna. Förutsättningen för att lyckas är : ”spetsiga knän”

 

[Anders_Nilson]

Det jag menar är en rörelse som kan starta en knävinkel genom att vinkla fötterna i sidled typ supinering/pronering. Det som sker ner man tex vinklar foten utåt(inversion) är att tibia roterar utåt och skapar vinkel i knä. Låter konstigt men lätt att prova genom att ställa sig i en neutral/ balanserad grundposition och glida rakt ner i en plan backe och bara vinkla fötterna. Förutsättningen för att lyckas är : ”spetsiga knän”

Jag förstår vad du menar, har bara inte hört begreppen användas i den här kontexten.

Rörelsen man normalt pratar om för att beskriva rörelser inom skidåkning är snarare pronation och en inåt-rotation (eller adduktion/abduktion om man vill vara mer nördig) av lårbenet för att uppnå det som kan beskrivas som knä-kantning vilket ger en kantning av skidorna.

Att bara jobba pronation i fotled är lite begränsat eftersom vi sitter fast i pjäxorna.

Metod kan då vara spetsiga knän och peta dem inåt i svängen.

- an

 

[Henric-s]

Det jag menar är en rörelse som kan starta en knävinkel genom att vinkla fötterna i sidled typ supinering/pronering. Det som sker ner man tex vinklar foten utåt(inversion) är att tibia roterar utåt och skapar vinkel i knä. Låter konstigt men lätt att prova genom att ställa sig i en neutral/ balanserad grundposition och glida rakt ner i en plan backe och bara vinkla fötterna. Förutsättningen för att lyckas är : ”spetsiga knän”

Jag förstår vad du menar, har bara inte hört begreppen användas i den här kontexten.

Rörelsen man normalt pratar om för att beskriva rörelser inom skidåkning är snarare pronation och en inåt-rotation (eller adduktion/abduktion om man vill vara mer nördig) av lårbenet för att uppnå det som kan beskrivas som knä-kantning vilket ger en kantning av skidorna.

Att bara jobba pronation i fotled är lite begränsat eftersom vi sitter fast i pjäxorna.

Metod kan då vara spetsiga knän och peta dem inåt i svängen.

- an

Problemet med pronation som begrepp enligt min åsikt är att den beskriver en fotrörelse med rullning från häl med en vridande rörelse. Adduktion och Abduktion är en utåt/ inåtrörelse. Vinklingen som jag skrev om har jag använt som övning för att aktivera anklar och skapa vinklar. Jag ber till sist om ursäkt för min nördighet, är mycket väl medveten om terminologi och vad som står i böckerna känns dock som att teknikutvecklingen går så snabbt så vi alla behöver utmana oss själva för att utvecklas

 

[Anders_Nilson]

Jag ber till sist om ursäkt för min nördighet, är mycket väl medveten om terminologi och vad som står i böckerna känns dock som att teknikutvecklingen går så snabbt så vi alla behöver utmana oss själva för att utvecklas

Har du läst: https://alpintraningslara.se/
Den är ju sprungen ur behovet att beskriva rörelser inom skidåkningen och hur vi skapar en generell förståelse runt det hos tränare, skidlärare och kanske också åkare.

Utmaningen är sen hur vi tillämpar det och vilka metoder vi använder för att utveckla åkare.
Det är ju en sak att förstå hur kroppen fungerar och hur den används när vi åker skidor och en annan att sätta det i rätt kontext med en åkare och en arena.

Vi har genom åren varit duktiga på att beskriva men sämre på att utveckla åkare och vilken effekt vi vill uppnå, för en tävlingsåkare så är det ju snabbast ner som vinner och då borde vi utveckla det utifrån åkaren och backen snarare än att prata om då SKA ha fötterna på ett sätt eller höften nära backen, eller ena handen i snön etc, sanningen är att den som kommer ner fortast vinner och om man gör det med händerna på huvudet spelar ingen som helst roll. Men om man gör just det så kanske inte analysen är att man vinner för att man åker med händerna på huvudet.

- an