Henshaw vann i Barcelona
Framför 20 000 stokade spanjorer avgjordes i helgen Barcelona Snow Show. Tävlingen var den första citytävlingen på spansk mark och det blev Russ Henshaw knep segern. Hör dessutom Jon Olssons syn på tävlingen.
Framför 20 000 fanatiska fans avgjordes i helgen Barcelona Snow Show. Tävlingen, som var den första citytävlingen på spansk mark, innehöll stora namn som bland annat Schiller, Håtveit, Wallisch, Olsson och Henshaw. Estadi Olimpic Lluis blev arenan där tävlingen avgjordes och det var en spekatkulär inramning som väntade åkarna.
På fredagen kördes kvalet som plockade ut tio åkare som skulle gå vidare till lördagens final. De åkare som gick vidare var Patrick Hollaus, Benedikt Mayr, Jon Olsson, Paddy Grayham, Anderas Håtveit, TJ Schiller, Tom Wallisch, Elias Ambuhl, Russ Henshaw och framförallt publikfavoriten och hemmaåkaren Noah Albaladejo.
Från finalen avancerade sen fyra åkare till superfinalen och där fanns Russ Henshaw, Tom Wallisch, Andreas Håtveit och Elias Ambuhl. TJ Schiller stompade, med en bruten tumme, en double cork 1260 och Tom Wallisch knep tredjeplatsen efter en switch double 1080 tail. Det kom till slut att stå mellan Elias Ambuhel och Russ Henshaw där Henshaw tillslut gick segrande ur tävlingen efter en perfekt switch double 1080.
Österrikaren Stefan Gimpl imponerade mest i snowboardklassen och tog hem segern efter en tuff kamp mot Gian-Luca Cavigelli från Schweiz.
Elias Ambuhl, Russ Henshaw och Tom Wallisch
JON OLSSON OM:
BARCELONA SNOW SHOW
Eventet
När jag först hörde talas om Barcelona Snow Show så hade jag faktiskt inte tänkt åka. Jag trodde det skulle bli väldigt litet och att ingen skulle åka men i Berlin så hörde jag att de flesta av åkarna skulle dit så efter att ha funderat fram och tillbaka så bestämde jag mig för att åka. Aldrig fel att åka till Barcelona.
Vi fick inte så mycket information om eventet på förhand men det brydde jag mig inte så mycket om, jag var mest sugen på att åka lagg i Barcelona. Normalt sett så brukar vi få shuttle-service och hotell av arrangören, men så var det inte här. Jag tog en taxi till Hotell Expo där vi skulle bo, kom fram men hittade ingen info alls om eventet på hotellet. Som tur var så hade jag Olivia med mig som hade jobbat lite på saken och hittat lite info då hon kom några timmar tidigare.
Jag gick och la mig senare och steg upp och gick ner till frukosten där jag träffade Simon och TJ och de visste heller inget om eventet. Ingen hade heller någon aning om hur vi skulle ta oss dit eller när det började. Olivia ringed, fixade och löste, det fanns tydligen shuttles till arenan varje timme.
Rampen från ett åkarperspektiv
Foto: http://blogg.stureplan.se/jon/
Vi kom till arenen och upptäckte att åkarloungen var ett garage som luktade svett. Vid det här laget var inte förväntningarna på topp. När vi sen gick ut på arenan såg vi till vår förvåning att hoppet såg sjukt bra ut, bland de bästa cityhoppet jag sett. Ju mer vi gick runt och tittade så insåg vi att allt de gjort på arenan var grymt bra, det var bara delarna utanför som de hade glömt bort men mindre viktigt var ju det så länge det fanns ett bra hopp.
Eventet i sig gick väldigt bra. Det var bara några småsaker arrangörerna behöver jobba på men för att vara första gången de körde så måste jag säga att jag var grymt imponerad. Det var ett av de absolut bästa eventet jag varit på om man ser till det rent sportsliga.
Det ballaste var nog publiken, cirka 20 000 skulle jag gissa, och de var galna. Jag har aldrig varit med på så många bilder som jag var i Barcelona och om jag ska vara ärlig så trodde jag inte att de skulle ha koll på skidåkning här nere, men de hade superkoll, och det finns inget roligare att åka inför en publik som är insatt i tävlingen. Till och med Crill och Olivia verkade vara kändisar från bloggen.
Foto: http://blogg.stureplan.se/jon/
Hoppet
Hoppet var som jag skrev tidigare väldigt bra. Jag var lite nervös för farten då det såg ut att vara en väldigt flackt inrun men det fungerarade bra. Det enda som var lite jobbigt att det började blåsa sjukt mycket när vi skulle till att köra finalen och det gjorde att farten var väldigt svår att bedömma. Sammantaget kan man säga att skulle jag bygga ett cityhopp skulle jag bygga det som detta.
Åkarna
Riktigt kul att så många av alla toppåkarna kommer på alla dessa city-tävlingar, det tror jag hjälper skidåkningen otroligt mycket om man jämför med snowboard där man sällan ser några av de absoluta topp-killarna på dessa tävlingar längre.
Nivån fortsätter ju att spåra totalt och det är kul att vara en del av den här utvecklingen. Har du inte en dubblel med en dubbel grab och en 100% landning så har man ingen chans – riktigt galet.
TJ, Russ och John Spriggs
Foto: http://blogg.stureplan.se/jon/
Russ – Körde fantastiskt och det fanns ingen som kunde hota honom. Hans switch dubbel i sista hoppet är bland det bästa jag sett på en citykicker.
Tom – Kom alldeles för sent till tävlingen (som vanligt) och missade största delen av träningen men löste kvalet ändå. Körde väldigt bra men inte fantastiskt. Han hade lite problem med farten och landningarna. Hade lite tur i finalen att många trillade. Dock imponerade ståsäker.
Elias – Körde bra som vanligt. Sjukt bra dubbel 10 dubbel mute, ser mer ut som en 7a. Kul att se att hans åkning håller i sig och att han är så stabil som han är och det är imponerande då han är så pass ny gamet. Elias hade lite problem med sina switch dubblar då han bytt upp sig till 182 skidor från 175 som han hade tidigare. Det fungerade bra på dubbel 10orna men fungerade inte alls på switch dubblarna.
TJ – Körde med en mer eller mindre bruten hand, svullen som en balong, men det hindrade inte honom från att köra bra. Skulle dock vilja se lite mer varitation på grab, eller i alla fall en high mute för att than ska ta sig hela vägen högst upp på pallen.
Andreas – Kör alltid bra, stabilt och enklet. Men liksom mig så hade han svårt att landa när det blev final. Vet inte vad som hände men jag gillar hans stabila stil i övrigt. Testade höger dubbel 10 på träning men landade lite backseat och beslöt sig för att träna mer innan han kör vidare på den.
JON -Gick bra på kval och träning men i finalen så blev det inge bra. Jag brukar kunna lyckas höja mig när det gäller men så blev det inte i Barcelona. Mina take-offs kändes inte helt bra och funderar på att ändra lite på grabarna då jag tror att det kan hjälpa. Egentligen vill jag inte det då det kommer bli mer likt de andra. Svårt att veta vad som är smartast att göra, kommer ligga på hårt direkt på träningen i Stockholm så jag kan fundera ut vad jag ska göra.
Bedömmningen
Bedömningen var grymt bra tycker jag och det fanns inget att klaga på. Det som är riktigt bra i år är att det är samma domare på alla events vilket gör det mycket roligare för oss som tävlar då vi vet vad som gäller och vad som krävs. Det är i allra högsta grad åkarna som bestämmer vad domarna ska leta efter. Detta är något vi diskuterar och funderar mycket över, det är ett stort steg framåt i år jämfört med tidigare år.
Något jag också känner att jag behöver ta upp är hur tråkigt jag tycker att det är att läsa kommentarerna på många artiklar från olika event där cirka 70% av är dem negativa. Jag tror inte att det finns någon annan sport där det första folk har att säga om världens bästa atleter och galnaste tävlingar är negativa saker. Hur dåligt formatet är, hur dåliga domarna är men framför allt hur dåliga åkarna är som bara kör samma trick.
Internet är bra, men all denna negativa attityd är något som jag tror att alla skulle må bättre av att slippa. Vi är alla medveta om att ju mer variation vi kan få i sporten desto bättre är det. Det är något som alla åkare och arrangörer jobbar hårt på och försöker lösa tillsammans. Men i och med att det är en tävling och det är tävlingsmänniskor som kör så kommer tricken vara ganska lika och det är oundvikligt. Det enda vi kan göra är att jobba på format där man måste visa flera olika trick.
Detta är tävlingar och där hoppar man för att vinna. I en film så visar man alla olika trick man har. Se saker för vad de är och uppskatta de bra och roliga delarna. För roliga har de här stadstävlingarna varit. De pushar alla åkare till att göra saker som vi inte trodde va möjliga. När vi kom till Zurich för två månader sen var en dubbel grab i en dubbel något helt nytt men nu är det standard.
Detta är något jag vill förtsätta göra i många år framöver, det är riktigt kul, och det bästa är att det snart är dags för Stockholm Winter Jam – ett event där det krävs mer än ett trick för att vinna!
/JON
