Gaustablikk-Gaustatoppen

Fint ställe. Liftsystemets skidåkning är begränsad, men så inte Gaustatoppen!
Också i början av sin karriär, inte så tillrättalagt och superkommersialiserat, vilket är ett stort plus. Ganska less på turistmaskinerna i övrigt där det känns som ett besök på Liseberg.
Lie MonteRosa stuk över det hela kanske.

+Bra backar, de som finns
+ Gaustatoppen. ~700 höjdmeter. Underbar utsikt. Ingår dock inte i liftkorten, och öppnar först i februari. Brukar även blåsa och ligga ett moln på toppen, så välj rätt dag. Om du är intresserad av tåg och/eller krigshistoria är spårvagnen i berget värd att åka i vilket fall.

-Rätt litet pistområde. Jag var där i 3 dagar, och det kändes ganska lagom. Längre än så kan nog nästan bli tråkigt med samma backar.
-Lätt att råka åka ner i botten och inse att liften är stängd och sitta fast. Svårt att ta sig runt i området om liftar på mitten är stängda

2 backar värda att åka i. Spretigt och uppstyckat system.
Urtrist ställe över lag, förstår inte grejen alls...
Gissningsvis mkt bättre vid nysnö och mycket snö så man kan utnyttja offpisten och Gaustablikk. Men för att hålla krävs det att systemet och pisterna kan stå för sig själva, tycker jag.

Här kommer vår recension efter att har varit en del av Freerides testpatrull våren 2019. (Ja, jag vet att det var någon månad sedan vi var i Gausta men ibland måste ju en recension få ligga och gro till sig lite, som ett årgångsvin).

Vi anländer till Gausta sent i april då det egentligen bara är en vecka kvar på säsongen. Det märks, för det är inte mycket folk vare sig i backar eller på hotell. Spelar ingen roll, vi är ändå bara här för skidåkningen.

Hotellet Gaustablikk Höyfjellshotell tickar i alla våra boxar och har allt vad man nuförtiden vill ha när man är på skidsemester med familj. Det finns varm pool, bubbelpool och fina ytor att hänga på och slappna av. Hotellet är byggt för ganska många år sedan men allt är byggt eller renoverat i en skandinavsik arkitektur som aldrig verkar förlora sin glans. Jag kommer på mig själv med att sitta och studera smådetaljer i inredningen och har svårt att bedöma om de är från 50-talet eller 2019. Så "rätt" har man träffat i allt. Sen är det ju inte helt fel att hur man än vrider huvudet så tycks det alltid finnas ett fönster som vetter mot - Gaustatoppen.

Vägen in till Gausta är magisk och för en liten historienörd som mig är det extra kul att kunna drömma iväg och tänka på historien om tungvattnet och nazisterna och allt det dramatiska som hände här på 40-talet. Varje liten tågvagn eller rostigt båtskrov som vi passerar på vägen inbillar jag mig var med på "den gamla tiden" när andra världskriget rasade som värst.

Nåja, åter till verkligheten och skidåkningen. April i Gausta innebär vårslush precis som på de allra flesta andra skidorter på våra breddgrader. Dock är det i april fortfarande ganska kallt på natten så backarna fryser till så där lite lagom så att de aldrig helt och hållet spricker. Väldigt lekfullt och förlåtande underlag att åka på.

De svarta och röda backarna 15 och 18 blir snabbt våra favoriter vilka vi som pistmissiler plöjer varv efter varv. Carving av högsta klass står på menyn och vi, vi är alltid hungriga.

Liftarna är snabba och köer så här sent på året kan dom inte ens stava till på Gausta. en dag kör vi fel och hamnar i en del av Gausta som för tillfället är avstängd. Men ta mig f-n om inte det kommer en liftgubbe på skoter och kör oss tillbaka till systemet. Världsklass.

Bredvid backarna är det lite värre med snötillgången men vi är inte kräsna så här sent på året och även om en liten off-pist runda innebär att man får åka 2-3 meter på barmark så är det värt det, tycker vi. Skidor kan man alltid köpa nya. Upplevelser varar för evigt.

Vi hittar några OK linjer i skogen under liften med det fantastiska namnet "G". Här röjer vi runt bland fjällbjörkar uppe på toppen som blandas med barrträd ju längre ner vi kommer. Skogskidåkning är verkligen den bästa skidåkningen tycker jag men här kanske inte Gausta utmärker sig bäst i klassen - det är pisterna som är Gaustas ess i rockärmen. Och så Gaustatoppen då förstås.

I två dagar åker vi runt i pisterna och sneglar bort mot den där stora toppen som ligger en bit utanför liftsystemet. Den är liksom som en storebror eller en ande som vakar över hela skidsystemet.

-Imorgon tar vi den, har vi sagt varje dag. Den = Gaustatoppen.

Dag tre bestämmer vi oss för att ta bilen bort till Gaustabanan - tåget som ska köra oss upp till toppen. Vädret är strålande sol och vi är så där härligt fyllda av förväntan och nervositet. Vi löser biljett och åker tåget upp. Bara tågbanan i sig kan man skriva fler spaltmeter om. Alla tågintreserade får googla. Alla intresserade av kalla kriget - får oxå googla.

Uppe på toppen av Gausta befinner man sig på en annan nivå. 1800 meter över havet och svinbra utsikt - om inte det varit för att vi klev rakt ut i ett moln (var kom det ifrån?) som vägrar flytta på sig. Tydligen ska man kunna se en sjättedel (eller nåt sån) av hela Norge här uppifrån. Vi ser dock knappt 20 meter framför oss. Fakk.

Gaustatoppen är ett paradis för den seriöse skidåkaren. Vill man vara riktigt säker på att få bra åkning ska man lösa heldagskort till tågbanan när vädret och snön är "rätt" och bara pumpa lössnö nerför sluttningarna runt Gaustatoppen tills knäna blöder.

Vi har dock bara en one-time ticket till tågbanan och börjar lite försiktigt ta oss ner på en modest sluttning i dimman. 200 meter senare skingrar sig dimman vi kan stå på på allvar. Awright! Vi öser ner för sluttningen och i en touch av historisk ådra tänker man att det var här just som hjältarna från telemarken forsade fram på sina gamla telemarkslagg med tyskarna i hasorna. Jag börjar nästan själv tro på att jag är Kirk Douglas från den berömda filmen Hjältarna från Telemarken.

Området runt Gasuttoppen inbjuder till både lekfull samt offensiv off-pist åkning. Vi väljer en enklare Line som avslutas i en gigantisk naturlig Half-pipe som vi lattjar runt i.

Väl tillbaka på parkeringen utanför Gaustabanan slås man av vilken potential Gaustatoppen har. Särskilt om man på ett smidigt och enkelt sätt kan göra den mer tillgänglig för den gemene Gausta besökaren. Då skulle man kunna få den perfekta mixen av äckligt bra pister för alla smaker och åkare samt löjligt bra off-pist möjligheter. Samtidigt, det kanske är en del av tjusningen att ett område som Gaustatoppen inte är så über tillgängligt.

Avslutningsvis kan vi bara säga att Gausta är en helt löjligt bra blandning av remarkabel historia, fantastisk piståkning (särsklit för familjer), bra liftar och med den där toppen som pricken över i:et.

Vi kommer tbax.

Toppenställe! Mycket snö säkert. Bra pister med varierande svårighetsgrad.

Kan vara jättebra vid rätt väder. Men just nu är det en rätt medioker skidort.
Gaustatoppen är dock helt fantastisk för en toppturer
Men Gaustablikk skulle kunna bll Skandinaviens bästa skidort om man plöjer ned lite pengar där. 1400 meter falhöjd mm

Gausta har levererat högklassigt väder, snötillgång och skidåkning de två senaste påskveckorna (v13 och v16). Fjellheisen öppnar upp till lång skidåkning samt möjlighet till fin offpist ner till sjön rakt över Gaustablikk! Kommer garanterat tillbaka (år efter år)!

Efter att ha haft turen att vinna testpiloten Gausta så har vi nu avslutat vår resa och landat åter hemma i Sverige.

Efter en bilresa på endast 38 mil från Karlstad till Gausta, så känns det ändå som att man kommit till alperna!
När vi närmade oss slutdestinationen börjar bergen verkligen att ta höjd där de sträcker sig längs de vackra fjordarna.
Ja, jag tror bestämt vi körde sista biten med gapande munnar.
Väl inne i Rjukan börjar det roliga, här är det en klättring upp till skidanläggningen givetvis längs med en häftig serpentinväg som ringlar sig upp på berget. Även här med en otrolig utsikt ut över dalen.
Väl framme på hotellet så finns det gott om parkeringsmöjligheter både framför skidcentret som såväl framför Gaustablikks fyrstjärniga hoyfjellshotell.
Efter bilturen slängde vi in sakerna på hotellrummet, grävde fram badgrejerna och begav oss ner till hotellets spa och pool avdelning.
Där fanns bastu, bubbelpool och en större pool där man faktiskt kan både simma längder men även busa och leka med de allra minsta barnen i en inhägnad del.
Vill man kan man även boka en bastu nere vid vattnet och doppa sig direkt i sjön.

Maten som serverades på hotellet höll väldigt hög nivå.
Frukosten hade såklart det man vill ha och lite till!
Beställer man helpension har de här ett koncept som kallas "lunch around".
Detta innebär att man får lunchkuponger som man kan använda lite överallt på skidanläggningen.
Bland annat på "Bygget" som ligger på andra sidan skidsystemet eller varför inte caféet som ligger ovanför skidcentret mittemot hotellet. Vi kan varmt rekommendera pizzorna de gör på caféet.
Kupongerna är ett smart sätt som verkligen passar barnfamiljer som vill kunna luncha där det faller sig naturligast under dagen i backen. Det ger även en möjlighet att kunna variera måltiderna och prova nya maträtter.

Åkningen är otrolig.
Det finns allt ifrån gröna, röda och svarta backar. Det som gör att Gaustablikk sticker ut lite extra är de kuperade nedfarterna. Här finns bland annat tre barnområden samt två mindre parker med diverse hopp, boxar och rails.
Vår dotter brukar kunna åka de flesta svenska backarna i ett svep men här var vi faktiskt tvungna att stanna både en och två gånger ibland för att vila de små benen.
Någon offpiståkningen var inte aktuellt under vårt besök som var i början av April men efter att ha sett naturen samt tagit bergbanan upp till Gaustatoppen så kan detta vara ett potentiellt paradis för offpist åkare om det dumpar under säsongen!
Det finns oändligt med möjlighet att hajka orört puder över större delar av berget eftersom att Gaustablikk och Gaustatoppen är kalfjäll.
För den som är lite latare så rekommenderar jag att besöka Gaustatoppen med bergbanan vilken kostar 290 NOK upp och 400 NOK totalt man inte känner för att åka skidor ner.
Detta ger dig inte bara en otrolig utsikt som räcker hela vägen ut till kusten utan även ett långt åk ner.

Gaustablikk är en skidort som växer och man planerar att i sommar och höst 2019 ha investerat 40 miljoner i skidanläggningen.
Målet är att etablera sig som ett av Norges främsta helårs fjälldestinationer och utöver detta bli ett av Norges fem största skidsystem.
Med en egen app försöker man verkligen ligga i framkant och man har till och med skapat en egen skida som har vunnit testpriser.
Appen ger dig bland annat:
Snörapporter, 3D-karta över liftsystemet, webbkameror, aktiviteter, topplistor där man kan tävla mot varandra och andra, information samt direktnummer till pistör om olyckan skulle vara framme och mycket mer.

Personalen vi träffade runt om på skidorten var inte bara supertrevliga utan också väldigt duktiga med barn!

Min dotter älskar vårt hem och sina leksaker men denna gången var det verkligen med vemod som hon åkte hemåt och detta var hon inte ensam om..
Gaustablikk är verkligen en dold guldklimp som är väldigt familjärt och med en extrem potential.
Jag och min familj kommer garanterat att åka tillbaka dit i framtiden.

För den shoppingsugna är ett hett tips även att besöka Oslo Fashion Outlet, om man har vägarna förbi.
Här kan man verkligen komplettera garderoben med de flesta märkena på marknaden om det skulle vara något man saknar inför en vecka till fjälls.

Vill ni hänga med till Gausta? Frågan droppades i somras när vintern kändes avlägsen. Vilken tur att vi hängde på! Detta oskriva kort visade sig vara en pärla för hela familjen. En sex timmars bilresa från Göteborg avslutades med en utmanande stigningen till Gaustablick. Väl här är vi ”hooked”. Alpkänsla med oändliga möjligheter till fri åkning både inom och utanför pisten. Vackra vyer, härliga pister och massa nysnö har gett oss en fantastisk sportlovsvecka utan köer och trängsel. Vi ses snart igen Gausta!
Hälsar
Hanna, Daniel, Arvid (7 år), och Erik (9 år)

Är vi redan framme? Tro det eller ej, men det var vår 9-årings kommentar när vi kom till Gausta. 6 timmars körning från Lerum inklusive en paus på McD i Drammen, det är baske mig inte lång tid för att komma till storslagna fjäll!
Väl installerade i den mysiga stugan med ett rum för de fyra kidsen och varsitt rum för de två paren vuxna, åt vi middag och kollade Mello (dock ej via tv:n - ingen SVT här) och sedan bums i säng för att samla kraft inför nästa dags skidåkning.
Inköp av liftkort gick sådär - tips att inte använda liftkortsmaskinen som krånglade för alla vi såg, ställ dig i kön och köp korten över disk. Har ni kort hemma, ta med dem. 75 NOK för ett keycard är onödiga pengar.
Extremt positiv överraskning var dock att minstingens (7-åringen) skidhyra var gratis!
Med utrusning och liftkort på plats var det sedan bara att köra. Och vilka åk sedan! Halleluja!
Från toppen går det både gröna och röda backar med gott om plats för barnen att åka ”off-pist” i skogen och för vuxna att trycka ner pjäxorna mot skidorna och stå på i de breda och oväntat långa pisterna.
Systemet är långt. Det går relativ lätt att ta sig mellan dalarna men om sittliften ”Gustaexpressen” står still blir det jobbigt om man är i fel dal. Å andra sidan är det inget större problem eftersom det går gratis skidbuss mellan dalarna.
En dag käkade vi lunch på ”Bygget” och där myntades veckans uttryck - ”En Club Sandwich”, vilket innebär att något är långt över förväntningarna! Förväntade oss en liten trekantsmacka men fick pizzahybrid med sallad, mangosås, kyckling och bacon. Fantastico!
För sällskapets längdåkningsnörd är intrycket - varierande. Vissa dagar femstjärnigt, andra två. Väldigt varierande med väderförhållandena med andra ord.
Trots att vi är här på Göteborgs sportlov v7 är det inga liftköer att prata om. Dessutom slipper man den ”semesterindustrikänslan” som lägger sig som en blöt filt över t.ex. Lindvallen och Branäs. Här är det skidåkning som är i fokus!
Sammanfattningsvis kan man bara konstatera att Gausta är en riktig Club Sandwish!