STÖRRE än NM – Riksgränsen Banked Slalom 2017
Snowboardsveriges skönaste folkfest bjöd i helgen på legendarisk åkning, femårsjubileum och solskensshred i överflöd. Riksgränsen Banked Slalom 2017 är till ända. Ett event som i år var större än NM.
Tjenare våren. Riksgränsen Banked Slalom har just packat ned målfållan för femte gången sedan
2013, och för många var det sista svängarna för säsongen. Arrangören Anders Neuman är nöjd med årets upplaga och tror på grundidén:
– Att ha heltidsproffs och gamla idoler som tävlar på samma villkor som sexåringar i den
här miljön är riktigt mäktigt.
Konceptet på tävlingen är taget från klassiska Mt Baker Banked Slalom i USA, och är detsamma
varje år; en bana där du sladdar ner genom handskottade velodromkurvor på snabbast möjliga tid.
Banan byggs under Övre stolsliften, och tidtagning sker för en åkare åt gången. De som tävlar blir
indelad i sex olika klasser beroende på kön och ålder.
Fler tjejer än killar
I år deltog 230 peppade snowboardåkare i åldrarna mellan åtta och fyrtionio år, det vill säga cirka
60 fler deltagare än i Nordiska mästerskapen (NM) i extremskidåkning som gick i Riksgränsen dagarna före Banked Slalom.
– Det har varit magisk stämning i dagarna med massa bra folk och orimligt bra väder. Men det
roligaste var att se så många tjejer på start i år. I juniorklasserna var det fler tjejer än killar till och
med, ler Anders “Riksbankschefen” Neuman.
Jag träffar på Juni Dahlbäck från Kiruna i målområdet, som snart ska bege sig till start. Juni och
storasyster Maja tävlar i Junior dam-klassen och pappa Kjell tävlar i Real masters.
– Förra året kollade jag bara på, men i år ville jag också vara med. Det roligaste ska bli att få åka
banan, säger Juni förväntansfullt och fipplar nervöst på sig bindningarna.
Under torsdagen kunde alla testköra banan. Kvalet kördes sedan både på fredag och lördag, och på
lördagen avgjorde även finalerna. De flesta varvar banan gång på gång på gång för att försöka memorera vart man bör ta det lugnt och var det går att brassa på. Andra sitter i en solgrop och jäser eller bygger cornerhopp i offpisten mot Norgegränsen. För den som inte gjort sin benböjshemläxa (läs undertecknad) är det en hårfin gräns mellan att åka lagom många åk eller något åk för mycket – dvs mjölksyra och lårhaveri.
Oviktiga resultat
Utan att bli långrandig kan man konstatera att alla vinnare från kvalet pallade för trycket och vann
sina respektive finaler. Spanska J d Jong (med tiden 1.18.595) vann stort i damjuniorklassen, och herrarnas juniorklass vanns av Kirunasonen Ruben Rosenfors(1.12.329). I största klassen Senior men krossade norske
freestyleproffsset Mons Roisland(1.05.454) den i övrigt jämna klassen genom att göra tävlingens
näst bästa tid. Damernas sammanslagna klass vanns av regerande mästare Cecilia
Larsen(1.14.012) och klassen Real masters men tog banked slalom-gurun Pontus
Ståhlkloo(1.06.875) inte helt oväntat hem med tävlingens fjärde bästa tid.
Terje Haakonsen vann
Men det finns bara ens om kan vara levande legend och en av de bästa i världen på att åka snowboard fortfarande, efter 25 år som proffs. Terje Haakonsen(1.05.019) var snabbast både i kval och final, och blev over allvinnare av Riksgränsen banked slalom 2017. Snackisen efter kvalet var också just Terje. Ryktet förtäljer att Haakonson kom till Riksgränsen under fredagen (redigt bakis) och åkte inte ens ett träningsåk innan kvalet som han vann. I målområdet i eftermälet av applåderna klagade han dessutom på att han sett dåligt, och inser att
skyddplasten på gogglarna fortfarande sitter kvar. Fake news eller inte låter vi vara osagt, men
undertecknad sväljer all “fakta” som kan vara till gamla idolers favör med hull och hår.
Det var väldigt nära att jag glömde skriva om resultatet. Inte bara för att jag har ett rappligt minne,
utan mest för att i Riksgränsen Banked Slalom spelar det liksom ingen roll. Tiden är spännande
innan och under ditt eget åk, eller när du jämför med polarna. Men minuterna senare är du på väg
till Norgesvängen för att åka gängåkning med hundra andra snowboardåkare, och allt vad tävling
heter är så långt bort det kan komma.
För mig och många andra förblir eventet en given säsongsavslutning, och om jag får ge andra brädåkare ett tips inför nästa års semesterplanering så är det att bocka för några dagar i maj på en gång.
