10 sätt att spå snö världen över

Sedan urminnes tider har människor förutspått väder, inte minst kyla och snöfall, med vetenskapliga eller mindre empiriskt prövade varianter. Här är 10 av sätten att sia om snöfall runt om i världen.

Hur visste man att det är snö på ingång före Freerides ”Snöfallstoppen” och andra vädertjänster? För sisådär femhundra år sedan fanns ett enkelt tecken: “Iskalla fötter på fullväxt folk i varmt rum om vintern är alltid tecken till snö.” Visdomsorden stod i den så kallade ”Bondepratikan”, vars första upplaga gavs ut i Tyskland år 1508. Eller så kanske man bara led av lite dålig blodcirkulation.

“Iskalla fötter på fullväxt folk i varmt rum om vintern är alltid tecken till snö.”

Hur som haver, sedan urminnes tider har människor förutspått väder, inte minst kyla och snöfall, med vetenskapliga eller inte så vetenskapliga belägg och här ett ett tiofalt axplock av metoderna.

1. Ovädersfågel

Domherren förknippas ofta med vintern. Enligt svensk folktro betyder blotta anblicken av denna lilla rödbröstade småfågel att det är snö i luften och oväder på ingång. Om domherren dyker upp redan i oktober är det ett gott tecken på att det kommer bli kallt och allt som oftast också snö.

2) Norrsken

Enligt gammal finsk visdom förutspår norrsken en snöstorm. Om det dessutom inträffar en storm under nyårsnatten kan man räkna med att resten av vintern blir svinkall och snörik.

3) Mr. murmeldjur

Han heter Punxsutawney Phil, har en matchvikt på runt tre kilo och går i ide under vintern. Ett murmeldjur är kanske USA:s mest omtalade väderspågubbe. Sedan 1886 har Phil och hans förfäder förutspått våren. Varje år den andra februari under “Groundhog Day” eller “murmeldjursdagen” belägras Punxsutawney i delstaten Pennsylvania av journalister. De har kommit för att se om vintern fortsätter eller om våren nalkas. Iallafall om man skall tro Phil. Om han kommer ut ur sin håla men skräms av sin egen skugga på grund av solsken och återvänder, kan amerikanerna räkna med ytterligare sex veckors vinter. Det inträffade under årets murmelsdjursdag. Fast då ska man ta med i beräkningen att Phil bara har rätt i i trettionio procent av fallen.

4) Väderkännare

I Nikkaloukta, vid Kebnekaise, bor samernas väderkännare, 90-åriga Henrik Sarri. Precis som sin bror Enok Sarri, vars titel som väderspåman han tog över, letar han i naturen efter tecken på hur väderleken kommer att se ut framöver. Vanligtvis brukar han kunna förutspå vinterns ankomst i mitten av september. Två till tre dagar innan det drar ihop sig till ett riktigt snöoväder brukar han känna av det i frusna fotbottnar.

5) Halofenomen

En halo, eller ljusgård som man sa förr i tiden, runt månen kan vara ett tecken i skyn om man hoppas på snö inom de närmaste dagarna. Fenomenet, som ofta syns i samband med annalkande frontsystem, uppstår när månljuset bryts och reflekteras i iskristaller. Det kan ses tack vare höga, tunna ismoln som Cirrostratus eller Cirrus.

6) Väderprofeter

I Muotathal i centrala Schweiz finns en grupp av sex bergsbönder som kallar sig för väderprofeter. De har nått lokal stjärnstatus och förekommer både i TV och radio när de gör sina vinter- respektive sommarprognoser. De baseras på naturfenomen, som till exempel hur myror beter sig. Efter att ha helt sonika satt sig i en myrstack, konstaterar en av medlemmarna, Martin Horat, att om myrorna har tjocka bakben blir det minsann en kall vinter.

7) Multi-Angle Snowflake Camera (MASC)

Universitetet i Utah har utvecklat ett kamerasystem som kan fånga närbilder av fallande snöflingor i 3D, från tre olika vinklar, samt mäta hastigheten när flingorna faller. Just snöflingornas hastighet är en viktig komponent som kan påverka var en storm inträffar och hur länge den varar. Tidigare var forskare varit tvungna att fota snöflingor manuellt men nu kan de alltså låta automatiken ta över. Den amerikanska armén och NASA har finansierat utvecklandet av kamerasystemet, som har en exponeringstid på en 40 000-dels sekund.

8) ICE-POP

Kanske blev det för mycket konstsnö i Vancouver 2010 för de olympiska spelen lämnar inte längre vädret åt slumpen. Under vinter-OS i Pyeongchang pågår ett projekt kallat ICE-POP (International Collaborative Experiments for Pyeongchang 2018 Olympic and Paralympic Winter Games), som avslutas i samband med slutet på de paralympiska spelen den 18:e mars. En internationell grupp av forskare, där även NASA ingår, samarbetar med World Meteorological Organization’s World Weather Research Programme för att förutspå det olympiska vädret. NASA förser de olympiska funktionärerna med snöprognoser från 16 olika platser, belägna i närheten av OS-anläggningarna.

9) El Niño och La Niña

Om man gillar att studera satellitbilder går det inte att missa om det är ett El Niño- eller La Niña-år. Ungefär vart femte år byter hög- och lågtrycken plats i Stilla Havet, utanför Perus kust, och passadvindarna försvagas. Varmt ytvatten strömmar österut och ger upphov till det storskaliga väderfenomenet El Niño. Atmosfären värms upp av den fuktiga, varma havsluften. El Niño-vintrar innebär riktligt med snö över södra Kalifornien till Texas medan Kanada och Klippiga bergens norrare delare får det torrare.

Under La Niña, motsatsen till El Niño, förstärks passadvindarna, kallare vatten strömmar upp utanför Perus kust och atmosfären kyls ner. Detta resulterar i kalla, snörika vintrar i bergen i Pacific Northwest medan sydvästra USA får en torr vinter.

10) Pineapple Express

Ananasexpressen är smeknamnet på ett vädersystem som är känt för att under vintern (november till januari) föra med sig varmare temperaturer till den nordamerikanska västkusten. Det bildas av lågtrycksystem i Alaskabukten och för med sig stora mängder varmluft från Hawaii norröver, därav namnet. Med en daglig nederbörd på i genomsnitt 46 millimeter är det ingen hit för lokala skidorter, däremot kan snöläget förbättras efter att stormen passerat när lufttemperaturen sänks igen.

Text: Malin Dunfors
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.