Guide: Så klär du dig lager på lager

Det är viktigt att klä sig rätt om du ska kunna njuta maximalt av din skidåkning. Lager på lager är rätt väg att gå för att hålla värmen samtidigt som du är flexibel.

Att klä sig rätt när vi åker skidor är inte det lättaste. Oavsett hur noggrant du har studerat väderprognosen så är risken alltid överhängande att din kroppstemperatur inte är överens med ditt klädval för dagen. Temperatur, luftfuktighet och vind förändras allt som oftast under dagen och dessutom rör vi oss med olika intensitet under en och samma dag.

Därför är det lämpligt att klä sig lager på lager, det vill säga hellre flera tunna lager istället för få tjocka lager vilket gör det möjligt att enkelt ta av eller ta på sig extra lager för att reglera temperaturen, och nedan kommer vi grundligt gå igenom varje lager – för att underlätta för dig att klä dig rätt i skidbacken.

Lager på lager ( eller trelagersprincipen) går ut på att fukt ska transporteras bort från kroppen – blir fukten kvar nära huden kyls man ner snabbare än om man håller sig torr.

Film: Så klär du dig lager på lager

Underställ

Understället är det plagg som du har närmast kroppen. Underställets primära uppgift är att hålla dig varm och komfortabel även när du svettas. Därför ska understället sitta nära kroppen så att det kan transportera bort fukten. Ett underställ ska inte vara så tight att det hindrar rörelsefriheten men sitter understället för löst så transporterar det bort fukten sämre, dessutom kan det vara svårt att få plats med det under andra plagg utan att det blir obekvämt. Lagom är helt enkelt bäst när det kommer till storlek på ett underställ.

Syntet och ull är de vanligaste materialen när det kommer till underställ, men vilket som är bäst går dessvärre inte att svara på. Det beror helt enkelt på vad du använder ditt underställ till. Däremot går det med säkerhet att säg att ett underställ av bomull inte är att föredra, bomull drar nämligen lätt åt sig fukt vilket snabbt kommer att kyla ned dig så fort du slutar svettas, därmed är det inte ett material som lämpar sig särskilt bra i skidbacken.

Vad gäller material så kan du utgå från att desto intensivare aktivitet du ska utföra, desto mer syntetiskt material ska du välja. Syntet transporterar  bort fukt från kroppen på ett utmärkt sätt vilket gör att det passar bra om du svettas mycket eller om du tränar i ett högt tempo. Syntet är i regel också mer slitstarkt och billigare än ull.

För alpin skidåkning så är i regel tempot något lägre och då kan ull vara att föredra. Ull absorberar fukt (precis som bomull), åtminstone till viss del, och kan faktiskt absorbera 30 procent av sin egen vikt. Skillnaden är att när du svettas så transporteras delar av fukten vidare ut genom ullmaterialet, men en del stannar också på vägen. Men till skillnad från exempelvis bomull, så kan ullen absorbera vätska (upp till cirka trettio procent av sin egen torrvikt) utan att du upplever den som blöt. Detta är en unik egenskap som är extra bra om du växlar mellan aktivitet och vila, till exempel i skidbacken och sittliften. En betydande fördel med ullunderställ är också att det inte luktar illa efter några dagar i backen.

På funktionsplagg idag så är det merinoull som dominerar marknaden, det känner säkert många till. Men vad är egentligen skillnaden på merinoull och vanlig ull? Merinoull kommer från de lurviga merinofåren som ger en fin ull som inte kliar, perfekt att ha närmast kroppen med andra ord. Och de tunna fibrerna och de täta krusningarna skapar mikroskopiska luftfickor, så när din kropp avger värme, så byggs ett isolerande och värmande luftlager upp i dessa fickor.

Summa summarum – ull värmer, trots att det blir blött, men det transporterar inte bort fukten lika bra som ett underställ gjort av syntetiska material. För många är därför en blandning av ull och syntet det optimala, synteten leder bort fukten och ullen värmer.

Mellanlager

Mellanlagret har en isolerande och värmande funktion samt fortsätter transportera bort fukt från kroppen. Därför bör Heller inte detta lager vara alltför stort storleksmässigt för optimal funktion. Mellanlager finns både för över- och underkroppen och beroende på temperatur går det att växla eller skifta mellanlager efter behov. I regel håller man värmen bättre på överkroppen än på underkroppen.

Är det riktigt varmt ute behöver du inget mellanlager. Men det är alltid smart att ta med ett mellanlager alternativt ett förstärkningsplagg i ryggsäcken om det blir kallare under dagen. Tygteknologin Futurefleece från The North Face är exempelvis ett riktigt lätt och tunt alternativ som är enkelt att packa i ryggsäcken.

• The North Face W Summit Futurefleece FZ Hoodie
• The North Face M Summit Futurefleece FZ Hoodie

Ull och syntet är dominerande även när det kommer till mellanlagret samt hybrider av olika slag mellan dessa två material. Det finns också insulationsjackor av dun eller syntet som ger extra bra värme. Bomull rekommenderas inte. Nämnvärt är att mellanlagret kan utsättas för mer slitage än understället där det i regel ligger direkt mot en jacka som kan ha hårda sömmar, snölås och annat som skaver. Därför är det bra om mellanlagret har en relativt tålig yta.

Vissa föredrar huva på överkroppens mellanlager medan andra tycker det blir klumpigt om jackan ovanpå också har huva. Huvudsaken är att du har ett plagg med huva som går att dra över (gärna över hjälmen) om det friskar på. Om du vill kunna vädra på ett smidigt sätt rekommenderas att du väljer ett mellanlager med zipper.

När det kommer mellanlager i form av byxor finns det flera olika varianter gällande längd – från fullånga byxor till shorts. Många skidåkare föredrar knälånga byxor som mellanlager för att det inte ska bli trångt och knöligt i eller ovanför pjäxan.

Ytterplagg

Ytterplagget är det sista lagret. Det skyddar dig mot yttre faktorer som väta och vind och transporterar också bort fukt från din kropp. Det yttersta lagret består antingen av ett tunt skalplagg eller ett fodrat plagg i form av jacka och byxor.

Det yttersta lagret består i sin tur ofta av två eller tre lager. Ett trelagersskal består av en baksida närmast kroppen, ett membran i mitten (tänk en enkelriktad väg – membranet släpper igenom fukt från din kropp men inte fukt utifrån), samt ett yttertyg med en finish. I ett tvålagersplagg är lagret närmast kroppen inte fastlaminerad utan hänger löst och kan bestå av olika material och kan också vara fodrat. Två- respektive trelagersplagg tål väta lika bra men trelagers är mer slitstarkt medan tvålagers ofta känns lite smidigare.

Softshell är ett mjukare och stretchigare alternativ till mer traditionella hårda skal. Softshell fungerar bra vid aktiviteter där du rör dig mycket då denna typ av plagg är slitstarka och andas bra. Däremot står de inte emot väta lika bra.

Apropå väta; Vattenpelare är ett begrepp som används mycket i skalsammanhang gällande ytterplagg. Enkelt förklarat så är det ett mått på hur mycket vattentryck ett tyg klarar av innan det går igenom och börjar läcka. Vattenpelare mäts i millimeter och många högteknologiska plagg klarar tryck upp mot 30 meter. Om man exempelvis ställer sig på knä vid en myr då blir det ett tryck på cirka 25 meter.

Det är viktigt att ytterplaggen har en ventilation så du kan reglera temperaturen och släppa ut fukt när du svettas väldigt mycket. Det gäller båda byxor och jacka. Vad gäller passform så bör det yttersta lagret vara tillräckligt stort för att övriga kläder ska rymmas under utan att det blir obekvämt. Jackan Torre Egger Futurelight samt byxan från The North Face är en nyutvecklad jacka som fyller alla dessa krav med råge.

• The North Face W Summit Torre Egger Futurelight Jacket
• The North Face M Summit Torre Egger Futurelight Jacket
• The North Face W Summit Torre Egger Futurelight Pants
• The North Face M Summit Torre Egger Futurelight Pants

Förstärkningsplagg

Förstärkningsplaggets främsta uppgift är att ge extra värme, därför bör det alltid finnas med om du vistas i fjällmiljö, antingen på kroppen eller i ryggsäcken.

Det finns flera olika typer av förstärkningsplagg så som jacka, byxa, väst, shorts, kjol. I regel tål inte förstärkningsplagg väta lika bra som ett skalplagg. Förstärkningsplaggets isolering består oftast av dun eller syntetiska material, exempelvis primaloft. Dun är lätt och tar inte mycket plats samtidigt som det ger mycket värme. Nackdelen med dun inte värmer lika bra när det blir fuktigt. Primaloft och liknande material tål väta bättre men värmer inte lika effektivt som dun. Det finns också varianter med blandningar av flera olika material.

Förstärkningsplaggen kan bäras både under och över skalplaggen beroende på situation och aktivitet. Åker man i backen kan det vara bra att bära förstärkningsplagget innanför det yttersta lagret så att skalplagget skyddar mot väta och vind. Men om man istället är på topptur kan det vara bra att ha förstärkningsplagget i ryggsäcken och dra på sig det över skalplagget när man stannar och rastar. På så sätt behöver du inte ta av sig skalplagget och förlorar inte den värme som du har jobbat upp.

Sponsrade inlägg är en del av Freerides annonserbjudande. Inläggen är framtagna tillsammans med kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till annons@freeride.se