Kyleffekt – hur kallt känns det egentligen?
Vinden gör att vi upplever det som kallare. Men hur stor inverkan har det egentligen? Freeride reder ut en gång för alla hur en stormig väderlek påverkar den upplevda kylan.
Ni har säkert hört eller läst det på någon form av väderleksrapport – den upplevda temperaturen kontra den faktiska temperaturen på termometern. Men vad innebär egentligen detta?
Ofta kollar vi termometern innan vi beger oss ut och klär oss efter bästa förmåga utefter den informationen vi har. Men det är inte alltid som termometern visar hela sanningen. I själva verket finns det en parameter till som vi bör ta hänsyn till för att kunna skapa en korrekt bild av vädret – nämligen vinden. Så fort det blåser ute tillkommer vindens verkan med en avkylande effekt.
När solen pressar under sommaren kan det skönt med en svalkande vind. Men på vintern kan det kännas riktigt kallt när vinden ligger på. Därför är det viktigt att hålla koll på vinden för att kunna klä sig rätt, vilket blir extra viktigt i skidbacken eller ute på fjället då du oftast vistas ute under en lång period. Risken för köldskador ökar också när det blåser ute.
STÖRRE EFFEKT VID LÅGA TEMPERATUREN
Vindavkylning eller köldindex (kallas i folkmun ofta bara för kyleffekt) är en meteorologisk term för hur hudens temperatur påverkas av omgivningens temperatur i kombination med vindhastigheten. Det är speciellt vid låga temperaturer som höga vindhastigheter ger större avkylning än vad termometern visar. Om termometern exempelvis visar 10 minusgrader och det blåser en vind på 10 m/s, vilket inte är ovanligt i fjällvärlden, kan man säga att vindens kylande effekt motsvarar 20 minusgrader vid vindstilla, alltså det dubbla gentemot vad termometern visar.
Nedan kan du räkna ut den upplevda temperaturen med en kalkylator samt se tabellen hur vinden påverkar den temperaturen som termometern visar.
Termometerns temperatur (°C)
| Vind | 10 | 5 | 0 | -5 | -10 | –15 | -20 | -25 | -30 | -35 | -40 |
| 2 m/s | 9 | 3 | -2 | -8 | -14 | -20 | -26 | -32 | -37 | -43 | -49 |
| 5 m/s | 8 | 1 | -5 | -11 | -17 | -24 | -30 | -36 | -42 | -49 | -55 |
| 10 m/s | 6 | 0 | -7 | -14 | -20 | -27 | -34 | -40 | -47 | -53 | -60 |
| 15 m/s | 5 | -2 | -8 | -15 | -22 | -29 | -36 | -43 | -50 | -56 | -63 |
| 20 m/s | 5 | -2 | -9 | -16 | -23 | -31 | -38 | -45 | -52 | -59 | -66 |
| 25 m/s | 4 | -3 | -10 | -17 | -25 | -32 | -39 | -46 | -53 | -60 | -68 |
| 30 m/s | 4 | -4 | -11 | -18 | -26 | -33 | -40 | -47 | -55 | -62 | -69 |
Matematisk formel
2001 utfördes ett omfattande projekt under ledning av amerikanen Randall Osczevski och kanadensaren Maurice Bluestein, med målsättningen att få fram en korrekt formel för den upplevda temperaturen. Man utgick från hur människor reagerade vid olika vindavkylningsnivåer genom att använda försökspersoner som försetts med temperatursensorer.
Formeln skrivs enligt följande:
Vindkyletemperaturen, Teff, beräknas med formeln nedan. T motsvarar den uppmätta temperaturen i grader Celsius och v motsvarar vindhastigheten i meter per sekund.
Observera att denna formel inte ska användas för vindhastigheter under 2 m/s eller över 35 m/s eller för temperaturer över +10°C eller under -40°C.
Hur går detta till?
Runt huden finns ett så kallat termiskt gränsskikt med luft. Detta skikt isolerar huden från yttre temperaturer. Rent praktiskt upplever vi luften kallare än den gör när det är vindstilla eftersom vinden gör att delar av det isolerande skiktet kan försvinna. I en varm miljö fungerar detta omvänt; blåser du på din arm i en bastu blir området du blåst på istället mycket varmt, eftersom det isolerande skiktet också hjälper till att skydda huden från värme.
I själva verket känner egentligen inte människor temperaturen på luften utan temperaturen i huden som sjunker när den exponeras för en kyligare omgivning.
Kan vinden få vatten att frysa snabbare?
Det diskuteras ibland huruvida vinden kan kyla vatten så att det fryser. Det har visat sig att vinden faktiskt kan ha effekter som gynnar isbildning. Vinden i sig ändrar inte lufttemperaturen och därför sker ingen isbildningen till följd av vinden. Däremot kan istillväxt ske på undersidan av en redan isbelagd vattenyta genom att vinden gynnar avdunstning av vatten på isen eller sublimering (direkt övergång från fast form till gasform utan att passera mellanfasen flytande form) av isen vilket kyler även undersidan av isen och därmed kan istillväxt ske. Denna effekt är så pass stor att tillväxt också kan förekomma vid enstaka plusgrader om det blåser.
Den första forskningen
De första som tog fram formel för att beräkna vindavkylning var de amerikanska forskarna Paul Siple och Charles Passel som utförde ett experiment i Antarktis 1940. Enkelt förklarat så beräknade forskarna hur lång tid det tog för vatten i små plastflaskor att frysa vid olika temperaturer och vindhastigheter och tog sedan fram en matematisk formel för detta.
Deras har länge används för att uppskatta vindens avkylande effekter. Denna metod har dock visade sig ha ett flera brister, bland annat eftersom den nödvändigtvis inte visade hur människor reagerar på kylan.
