Ungefär 36 timmar Åre bike festival

Ett festligt namn på en helg då vädret i Jämtlandsfjällen domineras av värmebölja och sol snarare än snålblåst. Förväntningarna kan väl knappast vara högre? Trots goda yttre förhållanden som råder finns några orosmoln hos skribent och fotograf. Med ett varsitt konstaterat diskbråck och rejält dålig fysik undrar man hur man ska orka. Testa gör vi så klart ändå. Att cykla är ju roligt trots allt.

Åre bike festival är fullpackat med olika aktiviteter för alla som väljer att ta sig till fjällbyn. Om man bara vill slappna av och låta andra sköta hojandet kan man se enduro, downhill och dirtcykling i absolut världsklass. Om man har vissa färdigheter finns det också mer och mindre allvarsamma tävlingar och clinics att delta i. Om man som oss är noviser och vill både delta och observera kan man det. Olika fester osv. finns med men dit kommer vi sen.

Det ska testas downhill för första gången någonsin och nerverna är påtagliga. Även om det cyklats en del dirt och XC i tonåren anar en att det vi nu ger oss in på kommer vara något helt annat.

Åre erbjuder leder i alla olika svårighetsgrader och möjligheter att hyra komplett eller delar av utrustning finns i flertalet butiker där duktig personal kan hjälpa dig. Självklart kan man ge sig ut och fråga andra trevliga cyklister på berget och testa sina egna vingar utför. Vi väljer dock att delta i en nybörjarkurs där utrustning och guide kommer från Åre Downhill beläget under Åre kebab precis vid torget.

Redan utanför entrén syns rader med blänkande respektingivande cyklar och väl inne i lokalerna finner man allt från slang, ventil och kedja till jackor fulla med skydd och framgafflar som ser ut att höra till något som drivs av fossila bränslen snarare än bleka ben.

Efter ombyte och en genomgång av ekipagen bär det då av mot kabinbanan där festivaltältens personal bjuder mängder av cyklister på glada miner, musik och information. Kön vid VM8an är än så länge kort och vi skulle kunna vara uppe på under 10 minuter men tack och lov ska vi testa hojarna på plan mark innan det bär av till “the real deal”. Vår guide Anders tar oss på bara runt 20 min genom bromstest, säkerhetstänk, rätt position, teknik i kurvor osv.

Vi kommer av liften utan incident trots en del ovisshet från min sida och väl uppe konstaterar jag att vi gjort rätt val i att ta guidning. Lederna är många och cyklister i proffsklass ska samsas med oss nybörjare vilket faktiskt går väldigt bra. Osäkerheten följer med första biten ner men suddas ganska snabbt bort av hur roligt det är. På några ögonblick är vi nere.

Fåglarna kvittrar som i en Disney film bland tallarna så man misstänker att Skistar monterat högtalare som loopar naturljud. När jag tittar ner från VM6an mitt andra liftåk konstaterar jag och liftgrannen dessutom att åresjön är spegelblank, något jag aldrig sett under mina hundratals dagar här. Grannen heter förövrigt Aron Widell, 16 år från Björketorp och är förstagångs DH-are själv.

På schemat står en helg med familjen med downhill idag och hemlig aktivitet imorgon. Men downhill var huvudsaken och anledningen till weekendresan till Jämtland.
-En vän till mamma, Peter, som cyklat i Sälen tidigare och tipsade om lederna här. Så vi åkte upp för att testa och se Åre.
Jag som nu tagit mitt allra första åk och visste vad Aron stod inför undrade såklart vad han tänkte nu?
-Höga förväntningar har jag faktiskt. Och lite nerver…

 

Svettiga redan nu, men hungriga efter mer blir det åk på åk där Anders med lätthet analyserar vilka leder som är lämpliga och vad vi bör tänka mer på. I ett virrvarr av kurvor, hopp och känslor av “oj j**lar” har en timma gått och vi vill fortfarande bara utforska vidare.

Vyerna från berget en sådan här sommardag är värd turen till Åre även om man inte ska störta på två hjul. Under en av våra andhämtningar frågar jag ledsagare, 20 år unge Söderhamnssonen Anders Leek om sommarjobbet.
Vad är det bästa med jobbet på Åre Downhill?
-Som både uthyrare och guide är det varierat. Men som guide får jag det jag helst vill, att cykla och så klart att vara utomhus.
Anders berättar att det är nästan bara nybörjare och familjer som vill göra något ihop på semester. Det är nästan bäst så för att väcka intresset bland nya utövare.
På frågan om vad han sett mest fram emot med festivalen svarar han:
-Att träffa mycket härligt folk! Cyklister och ickecyklister från Sverige och världen. Händer mycket utanför cykelsvängen också i byn. Allt öppnar upp nu och det är mer folk i rörelse. 

Det som följer är fotografens vilja att hoppa längre och längre, utforskande av nya leder och korta trevliga samtal med andra cyklister på berget. Man kan sammanfatta det som att vi upptäckt något på bästa möjliga sätt. Tack vare infrastrukturen som finns i Åre och att vi valde guide kunde vi bara fokusera på att lära och njuta, något vi verkligen rekommenderar. Men nu värker ländryggen måttligt. Dags att ta ett steg bak och observera vilket vi ser fram emot minst lika mycket.

Åre dirt camp med stjärncoacher Anton Thelander, Max Fredriksson och Andreas Jungner lockade ett dussin kids för den första av sina två eftermiddagar. Entusiastiska ungdomar som fick träna på allt från nollies/ollies över spadar till stora luftfärder i parken vid Åresjön.

Extra roligt där var att se så många föräldrar, syskon och vänner på plats för att heja på de sina. Precis som hela festivalen verkar andan vara att både åskådare och deltagare kan hänga här oavsett hur skicklig man är.
Medan vi fotade, njöt av bra vibbar och såg grym åkning från coacher såväl som elever snackade vi med Fredrik Widell och Erik Elteby, pappor till Alfred respektive Theo, från Åre och Duved som själva mest cyklar utför, gärna fort.
-De cyklar ändå så mycket här nere på hemmaplan och nu har de chansen att cykla med några av de absolut bästa, snacka med idolerna och utvecklas.
-Festivalen lyfter byn och det märks att det vaknar. Det är mycket cykling men det händer också mycket kul runtomkring. Det finns något för alla. Viktigt med den bredden för semesterfirare.

Under kvällen körs efterfest med ”Crazy Race” på Parkvillan som verkar vara favoritvattenhålet för festivalens besökare. Förutom att testa de många ölsorterna på nämnd lokal kan man alltså delta i en annorlunda cykeltävling. Snurra fem varv runt en pinne och cykla på planka- låter inte utmanande för vana cyklister? Det visade sig att de allra flesta klarade mindre än en cykels längd på den smala spången. Flertalet kom faktiskt inte ens upp i sadeln…

För oss fick kvällen avslutas där. Morgondagen bjöd trots allt på första NM i enduro.

Vi träffar Andy White, tävlingsledare för Åre enduro by Sweet Protection som alltså blir första NM i enduro någonsin. Ett stort arrangemang som ska bevisa att man kan arrangera tävlingar för den europeiska touren här i Sverige. Många timmars arbete har krävts och med fyra huvudpersoner bakom tävlingen har funktionärerna varit en viktig kugg i maskineriet.
-Det lärde vi oss tidigt, vi klarar oss inte utan någon av dem. Otroligt tacksamma till allihopa.

Tävlingen som denna gång lockar mer än dubbelt så många deltagare som senast, ca 250 jämfört med 110, är tuff. Förutom att störta utför fem sträckor ska man efter dagens slut ha runt 1300 höjdmeter tillryggalagda. Enduro är därför enligt Andy en av de mest krävande disciplinerna.
-I xc ska man ha massa kondis och bara orka. I dh handlar det om 3 min fullt ös(och fokus). I enduro behöver man allt!

 

När vi undrar varför just Åre av alla berg i Norden får vi det enkla svaret att terrängen är bäst här. Åre är också så anpassat för all form av cykling. Vi har under dagarna sett ett antal landsvägshojar i farten längs vägarna och bmx cyklisterna trivs på gatorna och i dirtparken.

Andy nämner också just detta och vet att åkarna på plats älskar berget och byn.
-Som downhill spot rankar jag och många med mig Åre som någonstans inom topp fem i världen.

Många av de absolut bästa från de nordiska länderna är på plats i Åre. När man bland dem ska ta ut favoriter kan det bli svårt, men tillslut får vi tävlingledaren att spilla lite tips.
-Bland grabbarna finns många som kan ta det, bröderna Kangas, bröderna Wallner är verkligen vassa men det kommer bli jämnt. Samma sak egentligen om inte ännu svårare bland tjejerna. Väldigt tajt där flera tjejer slutade inom 10 sekunder förra året! Cissi Thomasson(världsmästare cykelorientering), Hanna Oleträ och Hanna Jonsson är några jag tror mycket på.

Under racedagen har temperaturer blivit lägre och vinden stundtals hård men det bekommer varken arrangörer eller tävlande. Vi vill inte vara sämre och bestämmer oss för att fota en del av sträcka 2 som passerar Olympiaplatån. Väl uppe blåser vi nästan omkull ett par gånger men vad gör det? Utsikten är fenomenal när man väl lyckas slita ögonen från den action som bjuds. Deltagarna flyger förbi framför oss över broar, stenar och det torra snabba underlaget som värmen bjudit på. Bakom oss trampar en del uppåt för att snart kasta sig ut. Att under en hel dag alternera mellan de långa sträckorna i riktning neråt och de turerna uppför känns för oss lekmän väl hårt. Likväl skrattas och hejas det bland de flesta.

Den ofattbara teknik som krävs för att köra de sträckorna i full fart innebär att de ligger på sladd eller i luften hälften av tiden. Cyklisterna i elitklassen är inte de enda som imponerar. Vid vår position fastnar vi så länge att vi inte märker att damer och herrar i toppskiktet nu passerat och vi ser nu de tävlande i sport och motionsklasserna, även de på ett självsäkert, fotomässigt tilltalande sätt.

När vi och många andra fått se de modiga kasta sig fram i fem sträckor är tävlingen tillsist över. De första nordiska mästerskapen i Enduro bjöd cyklisterna på goda förhållanden, och tack vare det åskådarna på publiksport i världsklass.
Resultat:
Herrarnas prispall: #1Dennis Dertell. #2Niklas Wallner. #3Oliwer Kangas.
Damernas prispall: #1Louise Paulin. #2 Cecilia Thomasson. #3 Hanna Oleträ

Det blev det sista innan vår van bar av hemåt för den här gången. Festivalen i Åre kan för en förstagångsbesökare beskrivas som spektakulär, gemytlig och kanske vanebildande. Cykelnerverna vaknade till liv i oss båda. Om det leder till mer tid i sadeln eller mer intresse för att ta del av andras äventyr live och på film/TV vet vi inte, antagligen båda delarna.

Bör nämnas att vi bara var på plats under två av festivalens fyra fullspäckade dagar. Det som hanns med var fantastiskt kul, över förväntan faktiskt, och arrangörerna har lyckats.

Om ni vill veta mer om alla tävlingar, clinics som exempelvis Jenny och Jackies Funduro eller andra aktiviteter som filmpremiärer har Årebikefestival uppdaterat friskt under festivalen på deras fb kan man hitta bilder, text och film från nästan allt som hänt.

Text: Ted Forsström
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.