8 sätt att röja laviner
Här listar vi åtta olika lavinröjningsmetoder genom tiderna.
Dagens skidpatrullörer är mångsysslare om något. De behärskar allt från att antända och detonera sprängmedel med hjälp av helikoptrar och skotrar till meteorologi och första hjälpen. Annat var det i lavinbekämpningens begynnelse då arbetsbeskrivningen snarare kunde summeras som att åka puder och placera sprängladdningar på måfå.
Men genom åren har dessa vinterhjältar haft en sak gemensamt, nämligen att varje år utveckla och testa nya tekniker för att hålla laviner i schack och skidåkare vid liv. Här listar vi åtta olika lavinröjningsmetoder genom tiderna.
1. Lavinskydd (1886-87)
Byggandet av lavinskydd har ingått den kanadensiska beredskapen mot laviner ända sedan vintersäsongen 1886-87. Det var då som ingenjörer och lantmätare, anställda vid Canada Pacific Railway, började studera lavinaktiviteten längs Kanadas första transkontinentala järnväg och insåg att det inte var någon ingen dum idé att skydda järnvägsspåren mot de jättelika snömassorna. Sedan dess har lavinskydd även byggts över flera motorvägar. För att skydden skall kunna göra nytta, gäller det att de inte är för korta, står väl utplacerade och kan klara plötsliga orkanbyar.
En variant på de klassiska lavinskydds-staketen är också tunnlar som används än idag.
2. Snöforskning (1880-talet)
I samma veva började man även med snöforskning i större skala. Ingenjörer bodde året om i s.k. snöforskningsläger för att studera laviner och rita detaljerade kartor över var de inträffade och hur pass stora de var.
3. Sprängladdningar (1960-talet)
Under 1960-talet bestod lavinbekämpningen på många skidorter till största delen av att man placerade några sprängladdningar (gärna klassisk Forcitedynamit) lite efter tycke och smak, och hoppades på det bästa.
Femtio år senare är dynamit fortfarande en klar favorit. Men numera används sprängmedel något mer organiserat och framförallt i förebyggande syfte, antingen för att utlösa en lavin i ett tidigt skedde eller för att stabilisera ett labilt område. Nedan ser vi hur skidpatrullen i Revelstoke arbetar med handbombning.
4. The Avalauncher (1962-63)
The Avalauncher är en annan klassiker när det gäller att bekämpa laviner. Mannen bakom denna kraftfulla gaskanon heter Montgomery, eller Monty, Atwater. Han har även givit upphov till det sätt som man gör lavinprognoser på idag i USA. Kanonen baserades på en trycklufts-pitching maskin som användes av Major Baseball League under det sena 50-talet. Med sin förmåga att skjuta små sprängladdningar (små definieras som runt ett kilo) upp till två tusen meter bort, kan kanonen användas för att sätta igång flera mindre laviner, vilket förhindrar att tung snö samlas lager på lager och bildar en större lavin.
5. Heli-bombing (1965)
År 1965 inträffade den värsta lavinen i Kanadas historia, efter att 58 järnvägsarbetare förolyckats 55 år tidigare av en lavin vid Rogers Pass. På gränsen till Alaska, 30 kilometer nordväst om Stewart i British Columbia, låg Granducgruvan. Under morgonen den 18:e februari förstörde en lavin större delen av gruvlägret och 68 män dödades. Under räddningsarbetet kallades ingen annan än Monty Atwater in. Inga försök hade tidigare gjorts att kontrollera lavinerna i området och det sägs att Antwater blev den första personen att introducera heli-bombing, det vill säga att man utlöser kontrollerade laviner genom att fördela sprängsatser via helikopter över områden som ser ut att ha instabila snölager.
6. Avalanche Control Electronic Systems (ACES) (1974)
Samtidigt som bättre metoder för att kunna observa och förutspå laviner var på framåtmarsch hade lavinfrekvensen i Klippiga bergen lett till att den kanadensiska motsvarigheten till Svenska Turistföreningen börjat samarbeta med det kanadensiska försvarets forskningsanstalt för att ta fram ett system som gjorde det möjligt att utlösa sprängladdningar via fjärrstyrning.
7. GAZEX-systemet (1988)
Användandet av traditionella sprängmedel, vare sig det var heli-bombing eller kanoner, var inte helt tillförlitlig på grund av många gånger svårtillgänglig terräng, dåligt väder och sikt. Jacob Schippers från Technologie Alpine de Sécurité började därför ta fram en alternativ lavinbekämpningsmetod som var allväderstålig, inte använde vanliga sprängmedel och som kunde fjärrutlösas dygnet runt. 1988 uppfann han GASEX-systemet, som precis som namnet anger, drivs med gas. Stålrör fylls med en explosiv blandning av syr- och propangas som antänds för att skapa en tryckvåg, som i sin tur utlöser en lavin.
8. Ljuddetektor (2000-talet)
Amerikanska forskare försöker för närvarande framställa en ljuddetektor som skall kunna bidra i arbetet med att förutspå laviner. Laviner producerar dova ljud, det vill säga en lång våglängd med låg frekvens, som en människa inte kan höra. Det lägsta ljudet som det mänskliga örat kan uppfatta ligger runt 20 Hz. Ju större lavin, desto dovare ljud. Små laviner producerar ljud med en frekvens på runt 5Hz medan de större är på 1 Hz. Ljuddetektorn kommer utrustad med särskilda mikrofoner för att kunna snappa upp lavinernas ljudfrekvens.
