Från träd till skida – så görs dina leksaker

Ni har alla säkert ett hum om vad era älsklingar består av. Trä, stålkanter och belag – men det är faktiskt mer än vad som möter ögat. Dagens friåkningsskidor består av cirka 25 olika beståndsdelar.

Annat var det 3200 år f. Kr. då en träplanka på vardera fot var normen. Den skidan hittades år 1924, plus en stav i ett dike i Kalvträsk i Västerbotten. Då åkte man helt enkelt med en stav, som även kunde användas som spade om man fastnade i snön. Skidan har kommit att kallas Kalvträskskidan, singular eftersom en av skidorna gick sönder när de flyttades. Den är 204 centimeter lång och 15,5 centimeter bred och tillverkad av tjurved från tall – ett hårt virke som sägs ha givit skidan ett grymt glid.

Att denna del skidhistoria kunnat bevaras i så gott som nyskick i 5200 år beror på att kitet legat begravt i en syrefri myr, vilket gjorde att träet inte ruttnade. Skidorna finns nu att beskåda på Västerbottens museum. I vårt grannland i väst började norrmännen började tillverka sportskidor på 1920-talet. Edsbyns Skidfabrik i Sverige kom igång 1934 och banade väg för den svenska skidtillverkningen. 1946 fanns det hela 13 skidfabriker.

Skidtillverkningen var inte helt okomplicerat skulle det visa sig. Tillverkarna av längdåkningsskidor experimenterade ett tag med balsaträ för att få ner vikten. Nackdelen var att vid blötföre kunde basen utvidgas och om trycket blev för stort och — BOOM — så exploderade skidorna. Detta var något som Vasaloppskungen, Janne Stefansson, fick erfara under en slaskig tävling när ena skidan rök, bokstavligen talat.

Numera är väl explosionsrisken icke-existerande men rationalisering och omstrukturering har gjort att antalet svenska skidtillverkare krympt till ett fåtal: Åre Skidfabrik, Lokomotiv Skis, OAC Skis och SOUL Skis.

I en industrilokal i Västra Frölunda ligger brödraparet Kristian Berggren och Martin Nilssons SOUL Skis. Dessa småländska skidfantaster, med påbrå från Österrike, började experimentera med att bygga egna skidor för drygt sju år sedan.

— Allra första gången var väl ingen hit, säger Kristian och minns premiären för skidorna signerade Berggren och Nilsson. Men sedan gick det ganska fort och så blev det ganska bra.

— Ett mål var väl att man vill göra exakt den skidan som man vill ha men som inte fanns att köpa, både utseendemässigt och åkmässigt.

På den vägen är det och efter att ha vuxit ur garaget där skidbyggandet började, driver nu bröderna en egen fabrik i Göteborg, där de själva konstruerat alla maskiner som används. Inom skidindustrin finns ingen riktig lågsäsong för även när det är torrmark och blomster är det mycket som ska göras.

Under sommaren bygger Kristian och Martin alla ordrar och gör ett litet lager. Tillverkningsprocessen börjar med en fräsning av träkärnan (som i SOUL Skis fall är gjord av svenskt björkträ). Sedan ska det fräsas profiler och kanter. Därefter är tip- och tailmaterialens tur, som ska vara otroligt lätta för att hålla ner vikten. Efter att belagen frästs är det dags att screentrycka skidorna.

— Vi kör ju med ett enfärgskoncept och bara att blanda till rätt kulör lägger vi rätt mycket krut på.

– Screentryck är dessutom ytteligare en dimension av det handgjorda plus att det finns extremt mycket kulörer du aldrig kan få när du trycker i en printer. Två olika världar med färgskalor, säger Kristian. Därför är det givet med ett besök hos färgtillverkaren i deras labratorium.

Efter att skidan tryckts med den optimala nyansen av exempelvis blå, grön eller orange, ska den byggas ihop eller vakuumlamineras. Visserligen är lamineringen kanske den “stora touchen på skidan,” säger Kristian men vad som skiljer de olika modellerna åt är snarare förarbetet — finliret.

—Hur mycket kolfibrer, glas, gummidämpning — allt vad skidan nu innehåller. Det är snarare det som vi lägger ihop till en kaka och så laminerar man det och så blir det en skida.

— Vi har råkat bli ganska duktiga på att använda just kolfiber och då råkar det kanske inte vara det billigaste men vi får fram väldigt mycket av vår karaktäristik med det till exempel.

Sedan ställer som bekant svenska snöförhållanden lite andra krav på ett par skidor än jämförelsevis väderleken i Alperna eller Japan.

— Grundtanken med skidorna och användningsområdet den är nog i grund och botten densamma men sedan kan det vara ganska stora skillnader i hur man preppar skidan med kantslipning och så därför det är rätt stor skillnad på snö här och snö där. Det har vi både lärt oss en läxa och blivit duktigare på. Att åka på glaciörsnö är inte detsamma som att åka på konstgjord snö vid Lucia i Norden.

Vintern har redan börjat dyka upp på flera håll i landet, hur lång tid tar det då att bygga ett par skidor?

– Med förarbetet avklarat, tar det ungefär en timme per par plus att skidorna ska härdas i ugnen och det i sin tur beror på vilket gradantal man kör med, med andra ord hur lång tid det tar för limmet att härda.

Leveransen av förbeställda ordrar är i full gång hos SOUL Skis och dessutom börjar det trilla in privatordrar.

Tar Kristian och Martin emot en order under förmiddagen, kan de leverera ett par skidor dagen efter, slipade och klara.

— Det är väl en styrka hos oss att vi är snabba och kan bygga prototyper väldigt fort.

Under ett år lämnar runt 350 par skidor fabriken: 250 förbeställda och 100 till privatordrar.

Mitt i orderhets, sågspån och färgprover handlar det dock om att ha roligt.

— Man försöker påminna sig om att det är ändå någon slags leksak som man tillverkar. Det ska ändå vara kul att åka på våra skidor, det är inga tävlingsskidor i den bemärkelsen att de är anpassade för världscupen i det ena eller det andra. Vi vill ha kul när vi gör dem och vi vill att åkarna har kul.

– Det var väl en dröm att få göra det här ihop på heltid. Tjusningen nu är väl att det är kul att veta att man kan göra j-vligt bra skidor som väldigt många uppskattar och får glädje av, säger Kristian avslutningsvis innan han går tillbaka till maskinerna där dina leksaker just nu ligger i press.

För den som fått mersmak på skidtillverkning, kan man få sig en lektion i DIY via skibuilders.com. De puderälskande ingenjörerna Kelvin Wu, Kam S. Leang (Little Kim) och Kam K. Leang står bakom sajten som är baserad utifrån Seattle. För den händige med ett garage tillgängligt finns här all tänkbar information, från hur man bygger en maskin att pressa skidorna i, till val av råmaterial. Inte helt fel om man vill börja säsongen — på egna skidor.

Text: Malin Dunfors