Miljöfrälst via räls

I oktober 2017 är det premiär för den helt nya svenska skidfilmen ”Eisodus” . Freeride kollade med upphovsmännen Axel och Victor hur det kom sig att att filmprojektet drog igång, hur tung kamerautrustningen var och framförallt vad ”Eisodus” egentligen betyder? Grekiskt ord eller what?! 

Hej Axel Adolfsson och Victor Dunerman Daggberg! För de som inte känner er: Vilka är ni?
Axel: – Chalmersstudent med studieuppehåll just nu. Född och uppväxt i Skövde på Skaraborgsslätten. Intresset för att stå på skidor och samtidigt hålla i kameran blev för stort förra våren vilket ledde till att jag sökte ledigt från skolan för att lägga mer tid på fotograferandet.
Victor: – Livsnjutare från landsbygden som valde det absurda att försöka leva på skidor, film och foto. Föredrar äventyr i olika former men får jag inte det gillar jag chips och datorspel. Påbörjat en ingenjörsutbildning men att få jobba med min kreativitet istället lockar mer i dagsläget.

Hur började ert skidintresse?
Victor: – Det började redan som liten i Sälen, som utvecklades genom bussresor med SMU till Trysil på högstadiet och tog fart på allvar efter gymnasiet.
Axel: – Familjen har haft en stuga i Sälen så länge jag kan minnas. Där spenderade vi skolloven under vinterhalvåret och det va där jag lärde mig åka skidor. Några sportlov spenderade vi i Trysil eller Åre som omväxling. Efter gymnasiet ville jag åka i större berg så jag och Victor samlade ihop pengar i Norge och drog till Alperna.

Ni har varit i Hunddalen för att spela in film, var ligger denna voff-dalgång någonstans?
Victor: – Hunddalen ligger mellan Narvik och den norsk-svenska gränsen. För att komma dit åker du tåg längs Malmbanan och kliver av i Katterat. Därifrån är det 12 kilometers anmarsch med stighudar upp till stugorna i Hunddalen.

Varför åkte ni till just Hunddalen?
Axel: – Jag hade Johnn Andersson (ordförande Protect Our Winters Sweden) som handledare när jag skrev mitt kandidatjobb på ingenjörsutbildningen på Chalmers. Mitt studiearbete handlade om skidåkningens framtid i ett allt varmare klimat. Jag skrev uppsatsen för ett drygt år sedan. Efter att vi hade lämnat in arbetet pitchade Johnn idén om att man borde filma en resa med tåg från Göteborg till Hunddalen iförd pjäxor för att visa på möjligheterna till klimatsmart skidåkning i Norden. Jag nappade på tanken och berättade om den för Victor. Sen ringde vi Johnn och sa att vi ville förverkliga idén. Nu tio månader senare sitter vi med en färdig film som fått namnet ”Eisodus”.

”Eisodus” ligger kanske inte så lätt på tungan för alla där ute, vad betyder det och varför tog ni det namnet till filmen?
– Jo, så här har vi tänkt, eller framför allt har min lillebror tänkt följande: ”Eisodus är en tolkning av grekiskans eisodos, som i sin tur syftar på de entréer som ledde in på scen i de klassiska amfiteatrarna. Vår omskrivning av ordet har vi gjort för att anspela till det mer kända begreppet Exodus som betyder uttåg och används bland annat för att omnämna Moses uttåg ur Egypten. Med ordet Eisodus vill vi skapa ett nytt uttryck som syftar på att vi i filmen försöker skapa en ny ingång till hur man kan se på människans plats i naturen och vår påverkan på bland annat klimatet. Ordet syftar också på det visuella intåget in i Hunddalen som sker i filmen samt att vi ser det som att människan behöver tåga in i naturen som omger oss för att åter bli en harmonisk del av den.

Hur tog ni er till Hunddalen?
Axel: – Bästa sättet att ta sig till Hunddalen är att gå in med stighudar från Katterat och till Katterat måste du ta tåget. Vi hade inte så mycket att välja på så det fick bli tåget. Idén med filmen är att visa hur man kan åka skidor klimatsmart med tåg som huvudsakligt transportmedel. Eftersom hela projektet gick ut på att genomföra inspelningen på samma sätt som man åker dit i vanlig fall var det bara kavla upp ärmarna och lasta in alla utrustning som krävdes på tåget i Skövde, lasta av i Stockholm, Boden och Riksgränsen för tågbyten och sedan slutligen lasta av allt på perrongen i Katterat.

Hur sjutton fick ni med er all utrustning?
Axel: – Egentligen satte vi ribban lite väl högt i inledningen av projektet. Vi tänkte inte riktigt igenom hur mycket prylar som faktiskt skulle med på tåget upp, men när vi lovat alla inblandade att lösa uppgiften hade vi få valmöjligheter. Det var bara att bita i, vara snabba vid alla tågbyten och låta kroppen jobba. Anmarschen in från Katterat var jobbig! Vi hade oflyt och fick kliva genom tung nysnö hela vägen upp. Inte superkul när vi samtidigt kämpade med överlastade pulkor.

Vilket var bästa åket i Hunddalen?
Victor: – Vomtindens ostsida! Eller den västra rännan på Ristacohkka. Två riktigt bra åk som håller bra klass jämfört med vad som exempelvis finns nere på kontinenten.

Vilket var ert största misslyckande i Hunddalen?
Axel: – Vi lyckades slarva bort en av väskorna vid tågbytet i Boden. Problemet vara att vi upptäckte missen först när vi kommit fram till Riksgränsen fem timmar senare. Riktigt ångestladdat blev det när vi insåg att alla kläder från Fjällräven låg i väskan. Många telefonsamtal senare och efter mycket logistikplanering lyckades vi lokalisera väskan och få den ombord på tåget till Riksgräsen tack vare en gammal säsongspolare från Luleå.

Vad var det för kameror som ni filmade med?
Axel: – Victor hade idéer om att filmen borde upp på vita duken och för att klara det behövde den filmas med bättre kameror än vanliga systemkameror. Vi visste att RED gör bra grejer men att det kostar därefter. På fotomässan i Stockholm förra hösten passade vi på att besöka REDs monter och presenterade vad vi ville göra. Vi berättade också att budgeten var ganska stram för projektet och berättade att vi får nog nöja oss med något plastigare märke. Det gick inte den svenska agenturen med på så det hela slutade med att de gick in och sponsrade produktionen med kameror, men de tyckte Arri passade bättre för denna typ av projekt vilket slutade med att vi fick använda oss av två Arrikameror. Kameror som i vanliga fall filmar storproduktioner i Hollywood.

På sociala medier hävdar ni att det är en ny typ av film, på vilket sätt blir det det?
Axel: – Den som ser filmen och vill se massa feta skidklipp radade på varandra kommer bli besviken. Vi vill berätta en historia där skidåkningen är en del av helheten och inte själva helheten samtidigt som vi vill föra en diskussion om klimatproblematiken utan att prata om smältande glaciärer. Jag gillar Johnn Anderssons inställning till klimatfrågan, han är pragmatisk och realistisk. Vi ville tona ned klimatsnacket till förmån för en mer ödmjuk och reflekterande approach i Eisodus. Bäst är egentligen att titta på filmen för att förstå vad vi menar.
Victor: – Allt material är inspelat på totalt elva dagar kontra dagens skidfilmer som kan spelas in under ett helt år. Vi hade inte utrymme för att vänta på perfekta väderförhållanden utan var tvungen att planera en film som skulle funka oavsett. Det resultera i ett nytänk och en vilja att vara annorlunda från dagens skidfilmer som varit sig lika sedan begynnelsen med några få undantag.

Var kan man se filmen?
– Filmen har premiär i Göteborg tredje oktober och kring premiären skapar vi ett event tillsammans med POW Sweden. Biljetter dit hittar man i webbshopen på www.yweski.com. Sen kommer vi även visa filmen på en rad olika filmfestivaler både i och utanför Sverige.

Till sist, eftersom ni båda följt världstouren live och rapporterat för Freeride, blir det svensk vinst i FWT skidor herrar 2018 eller är det fortfarande det där baguette-landet som kommer ta hem totalen?
Axel: – Hmm, svårt att sia om. För att vinna touren krävs att du aldrig kör bort dig. Komma ned och få poäng i varje deltävling är nyckeln till framgång. Reine är säkerheten själv på berget så om han vaknar på rätt sida denna säsong har han goda chanser. Samma gäller Turdell, de har vad som krävs i grund och botten och kan mycket väl kamma hem totalen. Annars höjer jag ett varningens finger för Yann Rausis. Grabben åker bra skidor, tycks ha koll på läget och har fötterna på jorden, tre viktiga egenskaper på FWT. Ska bli riktigt intressant att se Carl Regnér köra också! Träffade Carl i Norge i våras. Där visade han en samlad personlighet som borde fungera på FWT. Där det brister för Carl är dock avsaknaden på rutin.
Victor: – FWT är mer än att stå på skidor det är lika mycket ett “mindgame” som i så många andra sporter. Det gäller att planera väl, vara säker på sin sak i en kombination av rutin. Sedan jag såg Turdells debut åk i Andorra är jag säker på att han besitter alla dessa egenskaper, han har ju dessutom det inre lugnet från norr inom sig. Men utöver Turdell vill jag även tro att en revanschsugen Logan Pehota blir livsfarlig efter en snopen elfte plats kontra andraplatsen från debutåret. Han har en tendens att vara svag tidigt på säsongen. Men får han ihop försäsongsträningen kommer han bli en livsfarlig konkurrent till våra svenska vikingar.

EISODUS – A SKIERS REFLECTION FROM A MELTING REALITY

Höstens stora svenska skidfilm, producerad av Three Piece Media Production tillsammans med Protect Our Winters Sweden. Premiär klockan 20.30, 3 oktober på Bio Roy i Göteborg. Biljett bokar du här.

Text: Anders Wingqvist
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.