Ride The Cow 2015 – en betraktelse

Freerides Hemavan-korrespondent tillika local Felix Jäder a.k.a. CookieMonster drog på sig journalistmössan för att rapportera från den årligen återkommande tillställningen Ride The Cow. Nedan följer en utförlig rapport om såväl väder som skidåkning och bankett.

Ride The Cow, åka på kossan. Att åka på en ko låter kanske inte så trevligt, men att åka i Kobåset är däremot väldigt trevligt. Så trevligt att det förra helgen hölls en skidtävling där för det åttonde året.

Kobåset, som är ett område beläget i Hemavans högalpina terräng snett bakom Kungsliften kan vara himmelriket de dagar vinden är lugn och solen skiner. Samma plats kan även vara totalt otillgänglig de dagar vädret inte är på sin vackra sida.

Den otillgängligheten fick årets deltagare känna på under torsdagen då tävlingen fick skjutas upp en dag. Torsdagen spenderades av några i Högis loungebar, medan vissa tappra krigare shreddade Kungsliftens brantare delar. Några passade även på att knäppa några bilder med den ensamma renen. Samma ren som fundersamt kollade på färgglada varelser med plankor under fötterna, och dess märkliga lek kring Kungsliften.

Torsdagen avslutades dock av de allra flesta på samma vis, drickandes något kontrollerade mängder vuxensaft vid Storfjällsbastun. Stämningen var på topp och en viss svensk skidprofil (Julius och Björn-Björn a.k.a. Björn Daniels) startade där något slags bettingföretag inför kommande dag. Alla fick göra sin röst hörd och snart började de flesta ha fått sina odds inför morgondagen. Dock blev det aldrig några riktiga pengar inblandade, hörde rykten om att det berodde på svårigheter med skatteverket. Nyfiken som jag är så kollar jag upp med bettinghajen och den nyblivne speakern Björn Daniels vad som egentligen hände.

Vad hände med din bettingorganisation egentligen, blev det några pengar inblandade?

– Haha nej, det sket sig. Ingen var speciellt intresserad. Men det var ju inte så konstigt, överlag så satte jag väldigt låga odds. Jocke Hallberg hade ju till exempel 8.9 gånger pengarna. Det visade sig vara lågt som bara den i och med det faktum att han redan dagen innan planerade den stora Klippan som inte går att stå.

Var det någon som du satt rätt odds på eller sket sig allt?

– Jag tror väl att det odds jag satte på William Larsson, typ 5,5 var ganska rimligt. Han slutade ändå typ 7:a (8:a, reds. anm.). Sen satte jag ju 16.7 på Julius aspman. Också rimligt. Hade han stått sitt åk hade han kanske blivit topp 10.

Okej, nog om det. Hur känns det att ta över speaker-rollen efter Jeppenator? Kände du att du hade mycket att leva upp till?

– Ja verkligen, alla älskar ju Jeppe. Och framförallt känner han ju alla. Därför är jag glad att det inte blev tävling första dagen så jag fick göra lite research i badtunnan på Storfjällsbastun.

Jag tycker du gjorde ett bra jobb iallafall, är du nöjd med din insats?

– Jo jag är nöjd ändå, hoppas arrangörerna också är det så man får komma tillbaka.

Det hoppas nog vi alla! Tack så mycket och lycka till med korna!

Under fredagsmorgonen låg det en stämning i byn som var utöver det vanliga. Prognoserna lovade sol, och dagarna innan hade det landat cirka två decimeter kallsnö över Hemavan. Under rekningen började det ganska snart claimas linjer. Chalet Kartong-grabbarna snackade om längdhoppstävling med obligatorisk bakotvolt utför Einar (Joakim Hallbergs klippa, namngiven efter en bedrift under fjolårets RTC). Hallberg himself claimade att han har vuxit ifrån bakåtvolter och nu har kommit till den åldern där man börjar volta framåt.

Dagen till ära hade folk från när och fjärran (Hemavan och Tärnaby främst) vallfärdat till Kobåset för att äta kebab, och titta på galenskaperna som utspelade sig på den snötäckta fjällsidan. Efter att tävlingen var över så tror jag nog att de allra flesta i publiken var tillfredställda. Kebaben var svingod, och tävlingen var den ösigaste jag har bevittnat i Kobåset.

Adam Falk stompade den fetaste raggaren i mannaminne. Jocke Hallberg körde fel och skrotade, men gick direkt upp igen och gjorde frontflip utför den största klippan som utlovat. Filip Bertilssons dreads uppnådde någon slags flygkapacitet då han seglade ut mot dagens kanske största flyg, som han dessutom landade som om det vore ett blått hopp i valfri aprilpark. Filip landade även överst på prispallen av skidherrarna. Tävlingens yngsta local Fredrik Corin, visade vart skåpet ska stå och placerade sig bättre än alla oss locals (till och med bättre än storebrorsan Gustav med samma efternamn).

På lördagen ville dock inte vädret samarbeta, resultaten från fredag blev det som gällde. Deltagarnas sista uppgift var nu att ladda inför bankettmiddagen med tillhörande beachtema-efterfest.

Vid fem-snåret började folk rulla in i loungebaren. När alla var på plats delades priser ut till vinnare och pallplacerade. Tryggve Skulason höll självklart sitt nu traditionella tacktal, och även om han kan ha slängt en diss till ett visst hockeylag i en av sina dikter så var stämningen på sin absoluta topp. Jag hade dessutom vid den tidpunkten insett att jag var den enda med beach-utstyrsel under middagen, Björn Daniels hade dock shorts men det är oklart om det var ett medvetet val eller bara en ren stilmiss.

Efter nån timme började folkmassan bli lagom salongsberusad, och det var dags att bege sig ner till Lappkastet där Julius Aspman och Rickard Croys film från helgen skulle sparka igång efterfesten.
Filmen rullade igång och stämningen gick nu att ta på. Folk skrek och hoppade i extas när raggare, krascher och dylikt visade sig på projektorduken. En lämmel (eller mus) presenterade Hallberg innan hans frontflip visades och fick publiken att lyfta taket.

Resten av kvällen är för mig lite oklar, jag kom hem någon gång efter fem på morgonen och vaknade halvvägs till middagstid på söndag.

Just på söndagen var det i kontrast till lördagen ganska svårt att hitta glada och taggade människor. Den enda stokade person jag träffade då var William Larsson som tyckte det var svinball att använda samma dammsugare som kungen (!?) en gång i tiden har använt.

Vem vann banketten förresten? Jag har ingen aning så jag hör runt lite.

Vem vann banketten enligt..

..William Larsson:
– Hahaha, vet inte.. den som drack mest eller öste mest?
– Men enligt dig, välj en person.
– Haha, då tror jag att jag vann! 😉

..Pontus Lindahl Rosén:
– Oj bra fråga, fanns många kandidater där!
– Välj en!
– Tryggve var bra i gasen faktiskt!

..Rickard Croy:
– Haha oj, fan.. jäkligt svårt för mig att svara på eftersom att jag satt och redigerade film typ hela banketten. Men min kvalificerade gissning är att det var Tryggve som vanligt!

..Gustav Fält:
– Hmmm… Hallberg var ju rätt på gasen? Tror han la en pizza innan banketten hade börjat. Annars Tryggve kanske?

..Björn Daniels:
– Det minns jag fan inte ens, hmm, men jag tror att det var Linus Zetterlund, Röjkmannen!

..Fredrik Corin:
– Vettefan, Tryggve, Jocke Hall eller Jocke Johansson, vem tycker du?
– Jag är neutral.

Det är svårt att dra en slutsats här då jag inte frågat hela startfältet, men det lutar mot att Tryggve var kungen av dansgolvet. Jag har sökt honom för en kommentar, dock utan framgång.

Tror jag avslutar min rapport från Ride The Cow med detta: TIMMY SEPP, HUR KAN MAN STOMPA SÅ HÅRT ATT MAN SLÅR UT TÄNDERNA, OCH DRAR EN RIDEAWAY PÅ DET?! SHOUTOUTS TILL DIG!!

Text: Felix Jäder
Foto: Lucas Lindh & Jonas Berglund