Vilda Västern del 2

Varför åka på  en dyr Ski & Sail från Ålesund mot Sunnmørsalperna? Johan Jonsson gör sitt bästa för att övertyga läsarna om vad som är den perfekta skidresan. Häng med till havs i denna andra, tillika sista, del av Vilda Västern som handlar om de där förbannat vackra och bra skidbergen på Norges västkust.

– Jag glömde nästan bort – berätta om din stora seglats för oss Tash!
– Äh… det var väl inte så mycket att berätta om… säger Tash Wright.
Tash Wright, skipper på den ombyggda minröjaren HMS Gåssten, är ungefär så långt ifrån en dryg skrytpelle man kan komma. Efter ett tag börjar hon dock, lite motvilligt, berätta om “den lilla seglatsen”, som startade i Skottland och som slutade på andra sidan Atlanten i krokarna av Barbados. Hon seglade själv.
–Ja. Jo. Det var ju en del att stå i. Jag trodde jag skulle hinna läsa böcker och så, men det blev det inte så mycket med. Men kul var det!, säger hon.

Tash är inte helt olik sin kapten, och tillika ägaren av Gåssten, Sven Stewart (en skotte som heter Sven – bara det är underbart!). Den före detta djuphavsdykarens mest framträdande egenskaper är helt klart ett väldigt behagligt lugn, snyggt ihopparat med den trevligaste sortens snällhet.

På andra sidan kajen i Ålesund står en annan skuta, Wyvern, som i vanliga fall styrs av en annan helylle-kille, Erlend Lindseth. En skojfrisk karaktär med så bred dialekt att jag trodde att han kom från något annat land första gången jag träffade honom. Med tvättäkta Petter Solberg-engelska tilltalade han dagligen vår medföljande National Geographic-fotograf Max Lowe. Det var kommentarer som:
– Montana! Grab the rope over there!

Så vad är det med det här sjöfolket? De är så jäkla trevliga! Kan man inte få umgås mer med dem? Jo, det kan man. Och på ett helt underbart trevligt sätt dessutom. “Ski and sail” är vad konceptet heter i folkmun, och mycket bättre än så kan man inte ha det. Basta.

Om ni inte tror att det är någonting för er, kan jag berätta att min grundinställning gentemot all närhet till vatten (flugfiske är undantaget som bekräftar regeln) är minst sagt bister. Bad. Båtar. Vågor. Inget av detta påverkar mitt humör i positiv riktning, men på något magiskt vis har just det här ski and sail-konceptet fått mig på kroken. Kanske är det de underbara karaktärerna, kanske är det friheten att kunna tuffa iväg dit inga vägar finns. Må hända är det att gemenskapen på en båt liksom blir lite bättre än på land. Men som vanligt skulle jag gissa på kombinationen.

Just friheten att kunna utgå från helt andra platser än om man transporterar sig med bil är, som sagt, en av de tyngre faktorerna. Självklart är det även vice versa – man kan transportera sig till platser med bil där en båt inte kommer fram. Så kanske är den här faktorn en kombination med att ombyte förnöjer. Det är ju trots allt lite vanligare att transportera sig med bil än båt. Då tänker du: “Men en båt går ju så långsamt, tar man sig verkligen någonstans?” Jorå, det gör man. Och för alla som är den minsta smula bekanta med norska vägar behöver säkert ingen vidare förklaring till varför en långsam båt i jämförelse visst kan transportera sig på ett ganska effektivt sätt, speciellt då terrängen ser ut som den gör i området med fjordar och stora snöbeklädda berg söder om Ålesund. Inte sällan är sjövägen snabbare i det här extremt bergiga landskapet, där man, tack och lov faktiskt, inte byggt något vidare utvecklat vägnät. Och, vill man prompt till en tur man endast når medelst bil, löser turoperatörerna detta utan att du behöver tänka på det.

Just en sådan tur är Skårasalen. Det krävs några minuter i bil, enklast medelst taxi, för att komma till starten på turen. Men det bästa åket ned måste man ha tillgång till båt för att slutföra. Inte bara är det någonting speciellt med att tura upp på ena sidan, och sedan åka ner i någonting annat, som dessutom i Skårasalens fall ofta håller bättre och kallare snö. Det känns också lite sådär lagom malligt att kunna droppa in på den bästa sidan, som självklart också har mindre spår, när man väl står där på toppen och försöker se sådär lagom oberörd och fräsch ut framför norrmännen med den där medfödda superfysiken. (Förlåt.)

Vi zoomar ut från just Skårasalen. Lite beroende på vart snögränsen ligger kan man få traska en bit på slutet av många åk som går ända ner till vattnet. Inte alltid såklart, men sent på våren är det vanligt. Men på något vis gör det inte så mycket när man vet att ölen och snacksen redan är klara på båten, som man ofta kan se i fjorden nedanför. Man liksom ser hemmet, och vet att det både innehåller törstsläckare, hungerstoppare, samkväm och säng. Då blir eventuella vedermödor omåttligt mycket lättare.

Båtarna som opererar i Sunnmørsalperna kan ofta tillhandahålla olika upplägg vad det gäller graden av service. Jag skulle dock rekommendera att man lägger ribban ganska högt och gör så att trippen blir en drömresa på alla plan. Då tänker du: “Men hallå! Kostar inte de här resorna hur mycket som helst?!” Nej, de gör faktiskt inte det om man räknar vad man får för pengarna. Självklart kommer det inte att vara din billigaste skidsemester, men om man räknar lite på vad man måste inkludera i en “vanlig” skidsemester till USA eller Alperna till exempel – flyg och/eller transfer & hyrbil, liftkort, hotell, alla måltider, guide och så vidare – så är resultatet förvånande för vissa. I många fall kan “den ouppnåeliga drömresan”, som en ski and sail-tripp är för många, faktiskt vara billigare när varje kostnad är medräknad. Det kanske inte är billigt, men det är prisvärt. Lite som att äta på vissa riktigt bra restauranger – dyrare än kvarterskrogen, men kanske ändå mer för pengarna så att säga, för att kvalitén på upplevelsen är något som dröjer sig kvar länge i minnet.

Du tänker för tredje gången medan du läser denna text: “Men usch. Trängas på en liten båt i fukt och dålig lukt. Är det verkligen trevligt?” Ja, det är det! Och de här båtarna är inte alls så trånga som många tror, utan har riktiga sängar på riktiga rum. Det är inte svitstorlek, men det är nog för att kunna bo två personer, ha lite golvyta och ett par skåp eller garderober för att få kunna packa upp en del av grejerna och få lite ordning. Sedan är en del av poängen med att åka på en båtresa att man faktiskt hänger mycket med varandra. Man bor tight och har det trevligt, men om man verkligen vill går det att retirerar till sitt rum.

Den absolut största anledningen till att göra en ski and sail-resa är dock stämningen. Det liksom blir bara så jäkla trevligt. Det är lite svårt att sätta fingret på vad det är, men det är just det som är så magiskt. Kanske kan man jämföra det med Riksgränsen – väldigt svårt att förklara det lilla skitbergets storhet för någon som aldrig har varit där, men alla som spenderat ett par vårveckor runt NM vet att Riksgränsen är en av världens bästa platser. Man vet inte riktigt varför, för det är flatljus och is, dyr mat, ångest inför tävlingen, svårt att hitta boende, fulla snowboard-finnar & skoternorskar på parkeringarna och fan och hans moster. Men ändå är det så jäkla skoj där.

Nej, förlåt, den ABSOLUT största anledningen att åka på de här resorna är självklart skidåkningen. Även om jag vid ganska många tillfällen de senaste åren tjatat om Sunnmøres storhet som skiddestination, så kan jag tjata lite till. Ibland känner jag mig som någon form av halvpsykotisk sektledare som knackar dörr och försöker pracka på mitt glada budskap till alla som vågar öppna. Men i det här fallet hjälps det inte – jag måste prata om hur sjukt jäkla fett det är att åka pow, eller slask, ner mot en fjord. Och om den fjorden, som jag skrev om här ovan, dessutom har ett flytande hotell med after ski, häng och bra mat på sig, så vore det väl själva fan om man inte skulle göra sitt bästa för att försöka förmå alla skidåkare att ta turen dit.

Du tänker för sista gången: “Ok. Jag ger mig. Det här verkar ju vara en resa alla bör göra en gång i sitt liv. Så hur gör jag?” Bra val! Det är inte konstigare än alla andra resor egentligen – internet har svaret på allt. Vill du ha lite genvägar så kikar du i faktaboxen ned. Så slipper du googla dig sönder och samman. Skepp o´hoj!

Galleri med Johan Jonssons Ski & sail-bilder

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

HMS Gåssten på tur

Maud på tur med Salomon Freeski TV S7E2

• Här läser du första delen av Vilda Västern.

Text: Johan Jonsson