Aurélien Ducroz byter spår

2013-05-21 17:00

Efter tio år i friåkningstoppen var målet att avsluta karriären med en seger i Verbier i år, men en krasch satte stopp för det. Nu lämnar Aurélien Ducroz friåkningsscenen för att istället satsa på solosegling.

Skidåkningen kommer fortfarande ha en viktig roll i Auréliens liv men nu är det seglingen han sätter främst. Här är han i Lofoten där han kunde kombinera sina stora intressen.
Foto: Dan Ferrer

Det är inte en överdrift att påstå att Aurélien Ducroz tillhör ”la crème de la crème” av tävlande friåkare. Med två världsmästartitlar, sju FWT-säsongspodium och tio år på tävlingsscenen har fransmannen Aurélien Ducroz gjort avtryck. Men nu har han beslutat att lämna sin framgångsrika karriär i friåkningstävlingar bakom sig. Hans mål var att avsluta med ytterligare en världsmästartitel 2013, men efter flera krascher under säsongen ändrades målet till att istället satsa allt under den sista finaltävlingen i Verbier. Ducroz och finalberget Bec des Rosses hör ihop på något vis och i flera år har han varit kung på bergets ”mittenlinje”, där bland annat den enorma Hollywoodklippan är ett av de svåra elementen att tackla. Även i år åkte han helt klart snabbare än någon annan på det snorbranta toppartiet, satte den gigantiska klippan men fick felskär på en stenhård liten fläck som uppkommit efter att en av de föregående åkarna hade utlöst en liten flaklavin. Det hela resulterade i en våldsam krasch men lyckligtvis utan konsekvenser annat än ett svidande avslut för chamoniarden Ducroz.

Vi kommer säkert att se Ducroz på Bec des Rosses igen men i Verbier meddelade han att han har valt att sluta tävla i Freeride World Tour. Han ska satsa stenhårt på sin parallella karriär i solohavskappsegling.

Aurelien Ducroz har mönstrat på skutan.
Foto: Dan Ferrer
Från att ha växt upp i Chamonix och knappt varit simkunnig inledde han en raketkarriär 2009 med det ultimata målet att 2016 segla havskappseglarnas Everest, Vendée Globe, solosegling runt jorden i cirka tre månader, helt ensam på en supermodern och skrämmande snabb 60-fots båt.

Med Auréliens mentala styrka, passion, noggrannhet och allt han redan har i bagaget är det ingen som tvivlar på att han, mot egentligen alla odds, kommer att vara på plats på startlinjen i Bretagne om tre år för världens mest extrema ensamsegling.
–Jag blev introducerad till solohavskappsegling när jag blev tillfrågad att vara ”fadder” till en båt som skulle segla Mini-Transat, en utmanande havskappsegling från Frankrike till Brasilien, ensam på en 6,5 meter liten båt, utan kommunikation med omvärlden. Jag tyckte att det var extremt på så små båtar och att de som deltog var galna. Men jag började följa dem och blev genast mycket fascinerad. De var otroliga idrottsmän och prestationen var enorm.

Det finns en hel del likheter i sporterna och det är förmodligen en av förklaringarna till varför Ducroz blev så attraherad av seglingen.
–Det är två ”fria” sporter, långt från federationer och regler. Båda sporterna kräver stor mental styrka. Du har endast en startport och en mållinje. Mellan dessa två gör du vad du vill. Du tävlar på dina villkor. Det är du själv som bestämmer allt, vägval, flyt och att analysera förhållanden för att sedan förstå och hantera dem. När det funkar och du klarar att utföra exakt det du har planerat är det en enorm tillfredställelse. Ditt resultat är frukten av dina egna beslut.

Skidåkningen är oftast fysiskt våldsammare. Om det går snett anser Ducroz att konsekvenserna oftast är större.
–Nivån är så hög att du måste vara i toppform för att inte skada dig.

Aurelien Ducroz ser nöjd ut efter sitt åk i FWT i Kirkwood i år. Åket räckte dock bara till en åttondeplats, trots att han var en av dem som åkte störst.
Foto: freerideworldtour.com
Ducroz kan beskrivas som en ”traditionell” friåkare, en riktig storbergsåkare som kör råare och snabbare än dom flesta, hoppar oftast längre och högre men mer rakt fram utan att lägga in andra freestyletrick än kanske en bakåtvolt. Många sätter Aurélien Ducroz och hans teamkompis Reine Barkered i en kategori för sig, som de mest tekniska, snabbaste åkarna i FWT. Ju brantare och tekniskt svårare terräng, desto bättre kör både Reine och Aurélien, som båda åker för Dynastar. De gillar att köra ihop och peppa varandra. Inför finalen i Verbier i fjol åkte de ihop i Chamonix veckan innan. Väl på tävlingen vann Reine med 0,5 poäng före Aurélien. Två helt enorma linjer av två otroliga idrottsmän.

Men efter tio års snurrande i tävlingscirkusen har Ducroz som sagt bestämt sig att satsa fullt ut på en sport som egentligen är helt otippad för en person som vuxit upp i bergen.
–Jag hade bara bestämt mig att jag ville det här. I bergsmiljön har jag lärt mig mycket om de starka naturkrafterna och jag tror att min erfarenhet från ett liv i bergen har hjälpt mig att hålla lugnet och inte vara så rädd på havet.

–Jag älskar stämningen. Havskappsegling är som havets friåkning. De duktiga seglarna har varit helt fantastiska. Jag kunde ingenting när jag gav mig in i det här. Inget om hur man fixar båten, lagar, filar och grejar som alla gör. Inget om GPS. Många stora namn inom segling hjälpte mig och pushade mig att prova. Så det gjorde jag. Jag flyttade åtta månader till kusten och slängde mig in i en helt ny värld.

Lofoten är en dröm för både skidåkare och seglare, perfekt för Aurélien alltså.
Foto: Dan Ferrer

Den avspände fransmannen har många osannolika anekdoter att berätta om sin korta men intensiva tävlingskarriär i segling. En av hans värsta upplevelser är historien om rodret på väg mot Brasilien.
–Efter 20 dagar på havet bröt jag båda mina roder. Jag tänkte, okej, jag är vid Ekvatorn mitt i Atlanten. Det är ungefär 1000 sjömil till Kap Verde och kanske 1500 till Brasilien. Vad gör jag? Vi hade ingen kommunikation med omvärlden men jag lyckades få tag på några av de andra deltagarna genom VHF-radion. Genom våra skrapiga radiosamtal hjälpte de mig att reparera ena rodret och jag klarade att segla tillbaka till Kap Verde.

Allt handlar inte om tävling för Ducroz, som även har hittat ett sätt att kombinera sina två sporter. Vid sidan om tävlandet har han ett treårigt projekt där idén är att förena sina två passioner genom att segla till berget som han åker skidor på.
–Att segla och åka skidor under en och samma resa är det ultimata för mig. Du kan komma till de mest fantastiska och avlägsna områdena och nå helt orörda sluttningar med båt.

Som vi är vana att se Aurélien. Den här gången i Lofoten.
Foto: Dan Ferrer

Han har redan tjuvstartat med ett antal resor till Norge och Grönland. Planen är att ta sig till avlägsna platser som Syd-Georgien, Kamchatka och Alaska. I projektet ingår det att även dokumentera kultur och miljö på plats. Norge har blivit en favorit som den seglande skidåkaren har återkommit till flera gånger de två sista säsongerna.
–Norge är helt enkelt magiskt och längs med nästan hela kusten finns möjligheten att segla till oerhörda berg i det mest fantastiska landskapet. Lofoten är helt unikt. Det är sällan jag upplevt en sådan magisk miljö, där stora berg dyker rätt ner i havet.