Så minns vi Matilda Rapaport

Likt ett ondskefullt parti Hela Havet Stormar tar de allsmäktiga bergen med jämna mellanrum vänner, idoler och förebilder ifrån oss. Riskerna finns alltid där, snösluttningar blir överlastade, hängdrivor lossnar och bryggor över glaciärsprickor går sönder. Bergen är ständigt föränderliga, förrädiska, slugt lockande. Gnistrande snökristaller i ändlösa puderfält talar till oss, ber om att bli till snörök bakom våra skidor eller istappar i vårt hår. Belöningen är en eufori som är svår att sätta fingret på, men som alla som någon gång upplevt förstår. Samtidigt är bergen arenor för vår äventyrslusta och ständiga tävlan mot oss själva och andra, där vi får utlopp för uråldriga behov av spänning, som sedan länge gått förlorad i våra tillrättalagda liv. När musiken tystnar och en av oss plötsligt står utan stol känns spelet trivialt, meningslöst och oändligt orättvist. Trots att vi vet att allt elände upprepas gång på gång, fortsätter vi, drivna av kärleken till bergen, antingen inbillade att vi lärt oss någonting, eller med den krassa insikten att allt har sina risker, och att en rädsla för att leva skulle vara handikappande. När bergen, istället för att ge glädje och kärlek, istället tar en person ifrån oss, ligger desperation och förtvivlan nära till hands. Ord förlorar sin betydelse, omtanken känns aldrig tillräcklig. Det är då, i mörkrets långa korridorer, som vi finner ljus genom att minnas tillsammans, söker tröst genom att dela på sorgen. Det som gör att vi så kompromisslöst älskar våra berg, för oss också närmare varandra i de mest ofattbara stunderna.

Sent i söndags kom nyheterna att skidvärlden mist en av sina varmast skinande stjärnor. Matilda Rapaport hade efter ett långdraget räddningsarbete och intensiv sjukhusvård, omkommit som följd av syrebrist. Den kollektiva friåkningsvärlden försattes i chock, och knappt hade bläcket torkat på löpsedlarna innan Matildas namn fanns på allas läppar, minnes-hashtags skapades i de sociala medierna och hyllningstexter började formuleras. Det är alltid lika vanskligt att försöka göra våra förlorade hjältar rättvisa genom ord. Hur väl vägda och genomtänkta de än är känns det sällan som de ens når fram till startlinjen. Matilda berörde många människor omkring henne genom sin skidåkning, optimism och utstrålning. Responsen från de som stod henne nära eller inspirerades av henne har varit massiv. Såhär minns vi Matilda;

Robert Gustafsson, grundare och arrangör för Nordiska Mästerskapen i friåkning:
Matilda var med 2008 för första gången, det var för övrigt hennes första freeridetävling nånsin. Har för mig att Janette och Christine övertalade mig att ta in Matilda i startfältet sent på kvällen före tävlingen eftersom hon inte var anmäld innan, jag tror hon mer hade hängt med Mattias upp det året. I vilket fall kom hon femma vilket var oerhört bra gjort som premiärresultat med dom förutsättningarna! Så här har det sett ut sedan dess:
2009, 2:a
2010, 11:a
2011, 1:a
2012, 2:a
2013, 4:a
2014, 4:a
2015, 1:a

Kristoffer Turdell, FWT-åkare och flerfaldig NM-vinnare:
Hon är en förebild, man kände att hon gjorde det hon gillade bäst och gjorde allt så bra. Hon var intelligent, duktig och alltid glad. Det känns overkligt och sjukt tragiskt.

Magnus Wörnert, pjäxdoktor, Alpingaraget i Sthlm:
Man lider med alla i familjen som man känner sen gammalt, både genom butiken men också från dagarna på tävlingarna i ungdomsåren. Det man ändå slås av mest är hur vackert både Matilda och Mattias tillsammans fungerade och inspirerade, inte bara i Sverige utan hela världens alla plan av skidåkning från Freeride till Världscupen. Ändå så känner jag bara djup sorg för Mattias och hoppas att han kan någon dag kan vända detta elände och fortsätta fungera och inspirera.

Reine Barkered, flerfaldig FWT-vinnare:
Jag och Matilda var inte nära vänner men ändå så kändes det alltid som att vi var det när vi träffades. Så var hon, en som fick sin omgivning att må bra och känna sig välkommen. Mycket finns att säga om Matilda men viktigast är att hon var en underbar person. Det gör så ont att tänka på hennes efterlevande och den svåra tid de har framför sig.
När jag fick samtalet om vad som hänt så tänkte jag för första gången i mitt liv att nu kanske det är nog, lägga ned det här? Men risken kommer alltid att följa med oss, om det är bakom ratten, på övergångsstället eller på fjället gör detsamma, det går att minimera faran och leva med riskerna, precis så resonerade också Matilda. Men det är inte till någon tröst alls visar det sig. Går det inte är spola tillbaka tiden? Få allt ogjort…

Oscar Scherlin, professionell skidåkare och vän:
Jag har ett minne från när jag och Matilda hade varit och rekat våra åk inför NM i riksgränsen 2015. Vi fortsatte åka under eftermiddagen med ett stort gäng och hade en av dom bästa dagarna på säsongen. Vi hittade ett perfekt backflip-hopp och Matilda hade väntat hela säsongen på att lära sig att göra en, men inte hittat ett bra tillfälle. Vi gick upp och ner och det tog inte lång tid innan Matilda drog på och gjorde en av de bättre krascher jag har sett, haha, men envis och tuff som hon var så fortsatte hon. Vi garvade och skickade filmer till Mattias av hennes krascher. Jag minns inte om hon satte någon, men jag kommer ihåg att jag var så sjukt imponerad av henne.

John Crawford-Currie, redaktör Magasin Åre:
Jag tror att hon gjorde en viktig insats för tjejer inom friåkning. Hon klev in på en totalt killdominerad arena och tog plats på ett naturligt sätt, tack vare lika delar ledig självklarhet som stenhård satsning. Det var på många sätt unikt, och jag tror att det hade mycket med hennes personlighet att göra. Jag tror att hon har visat för många friåkande tjejer att det går … att man kan satsat hårt, träna hårt, våga och förvänta sig … att tjejer kan åka stora åk, på stora berg, och etablera sig som ett av de stora namnen. Uppmärksamheten kring den tragiska olyckan, och alla otroligt fina saker som skrivs om Matilda just nu bekräftar att hon berörde många i den alpina världen och att hon var en sann och stark förebild och inspirationskälla.

Alexander Rydén, filmare som följt Matilda runt om i världen de senaste två säsongerna:
Jag kommer minnas Matilda som mycket professionell och målmedveten. Ett exempel från en av våra resor; i Alaska när vi vaknade upp i husbilen, tittade ut och såg att vädret inte tillät skidåkning. Jag han tänka: ”skönt, då startar vi dagen lite långsamt”. Så tänkte inte Matilda, istället taggade hon igång oss andra med bål- och benträning direkt på morgonen. En dag med bra väder vaknade vi upp vid 5-6, åt frukost och gjorde oss redo för filmning. Innan vi andra knappt hunnit upp ur sängen, hade Matilda dessutom hunnit med Yoga.

Evelina Nilsson, en av Matildas allra närmaste vänner från världs-touren och filmprojektet Shades of Winter:
Det finns inga ord som kan beskriva universums vackraste snöängel Matilda. Och den känslan jag har när jag träffar henne kommer vara för evigt. Inte ens död kan separera mig från den verkligheten. Och en sak är säker, Matilda är den starkaste stjärnan som lyser upp mörkret. Hon lyser nu, för evigt, för alltid. Jag älskar dig.

 

 

Anders Norin, Sponsoring Manager på Peak Performance:
Jag kommer ihåg första gången vi möttes i Gränsen, hon hängde i lobbyn med Sverre och det rutinerade gardet så man undrade lite ”vem kan det här vara…” och det visade hon ju på berget redan då. Det var 2008 och hon kom 5a. Några år senare vann hon NM och idag är hon en ikon med toppresultat internationellt och har medverkat i flera skidfilmer. Matilda var alltid väldigt lätt att umgås med. Hon var ingen skidnörd utan mer en modern välutbildad tjej som valde sin passion istället för en jobbkarriär – hittills – men framtiden låg just runt hörnet… Jag tror vi hade ömsesidig respekt för varandra. Jag lyssnade mycket på vad hon tyckte i olika frågor, hon som yngre och tjej hade lite annat perspektiv ibland. Hon lyssnade på mig också, senaste säsongen på Freeride World Tour som jag reste med på pratade vi om linjer, taktik, säkerhet…och om livet. Speciellt i Chamonix snackade vi ihop oss om linjen, och olika aspekter på vad som skulle ge resultat och hur det såg ut på berget. Hon kom trea där och resten av säsongen körde hon grymt. Bilden är tagen i målområdet och hon var precis så nöjd med sitt åk som det ser ut. Vi har pratat allvar och skrattat, teamet är som en liten familj och Matilda var mycket nära flera av de andra åkarna. Vad Matilda än skulle ta sig för efter skidkarriären så hade det blivit bra, riktigt bra. Hon hade det i sig, att göra skillnad till det bättre i alla sammanhang. En fantastisk egenskap som gör att förlusten av henne känns så oändligt stor. Jag tänker på hennes familj och närmsta vänner och speciellt på Mattias, som förlorat sitt livs kärlek – sin livskamrat – de hade så mycket kvar av livet tillsammans…

Mattias Fredriksson, som har fotat Matilda sedan 2010:
Matilda tog inte sin karriär för givet. Istället var hon en tacksam för de möjligheter som hon gavs och tog till vara på dem på bästa sätt. När jag först lärde känna Matilda vintern 2010 jobbade hon som hotellchef på Ski Lodge Engelberg. Vi hade gemensamma vänner så jag visste att hon var en väldigt bra skidåkare men vid den här tiden åkte hon lagg bara på kul och hennes huvudprioritet var att driva hotellet. När en plats blev ledig för en reportage resa till Mürren, bara några timmar från Engelberg, frågade jag om hon hade lust att följa med. Jag tror det var en av hennes första fotograferingar men hon gjorde jättebra ifrån sig och vi hade jättekul! Vi blev vänner och delade många trevliga minnen i bergen, både i Engelberg och på andra ställen. Ibland fick jag chansen att åka skidor både med Matilda och hennes man Mattias. Jag har tänkt en hel del på de här tillfällena nu de senaste dagarna. De var alltid så glada tillsammans i bergen och jag kunde se hur otroligt sammansvetsade de var. Det känns så tragiskt att de aldrig kommer kunna dela de ögonblicken igen. Mina tankar är med Mattias och deras familj i dessa svåra tider. Jag kan inte ens föreställa mig hur svårt och ledsamt det måste vara för dem just nu.

Ett urval av Mattias Fredrikssons bilder på Matilda:

Vila i frid, Matilda Rapaport. Vi kommer aldrig glömma dig.

Text: Jacob Wester
  • Gilla12   Kommentera (4)
  • Bra artikel? Mer av detta? Freeride prioriterar innehåll efter vad ni som läsare vill se på sajten. Sprid och dela med dina vänner så ökar chanserna för fler liknande artiklar!
  • KATEGORIER: ,
  • TAGGAR:
Logga in för att kommentera
Bli medlem Logga in Logga in med Facebook

  1. la_grave
    0
    la_grave | 2016-08-08 13:28          

    Aldrig har den här länken känts så passande

    https://www.facebook.com/groups/753769324700489/

  2. JanKarlsson
    0
    JanKarlsson | 2016-08-04 08:56          

    Matilda, לישון טוב

  3. Par-Oscarson
    0
    Par-Oscarson | 2016-08-03 08:31          

    Vackera beskrivningar. RIP M

  4. Tunare
    4
    Tunare | 2016-07-25 21:51          

    Så fint skrivet. Vila i frid Matilda Rapaport❤️ Vi kommer aldrig glömma dig🌟