Skidåkarparet – Mattias och Matilda

För tio år sedan blev de ett par tack vare den gemensamma kärleken till skidåkning. Tio år senare håller Mattias Hargin och Matilda Rapaport fortfarande ihop samtidigt som de lever sina skidåkardrömmar på varsitt håll.


Matilda Rapaport och Mattias Hargin har skidåkningen att tacka för mycket. Det var tack vare den de träffades och idag är de båda skidproffs, på varsitt håll. Här åker de i Titlis.
Foto: Mattias Hargin

Hur får jag min flickvän att bli intresserad av skidåkning? Frågan är rubriken på en välbesökt och omdiskuterad forumtråd här på Freeride.
Det problemet har inte Mattias Hargin. Sedan tio år tillbaka är han ihop med Matilda Rapaport – Sveriges just nu hetaste friåkartjej.

Man blir som man umgås, brukar det heta. Så om man åker med duktiga skidåkare så borde man rimligen bli rätt hyfsad själv. Fråga Matilda Rapaport. I snart tio år har hon hängt ihop med alpina landslagsåkaren Mattias Hargin. Men landslagsåkare eller ej, den senaste vintern var det Matilda själv som snodde de fetaste rubrikerna: “Matilda Rapaport tvåa i debuten i Freeride World Tour” “Matilda Rapaport klar för världstouren 2014” och “Wildcardet Matilda vann finalen i Verbier” är några av rubrikerna under hennes sanslösa säsong.

Tre andraplatser och en tredjeplats i Freeride World Qualifier-touren räckte för att säkra en plats i Freeride World Tour nästa säsong.  
– Min målsättning inför vintern var att jag skulle testa att köra på ett år till och se hur det gick. Om jag kvalar in på världstouren så fortsätter jag, tänkte jag, och det gick ju så jag är supernöjd, berättar Matilda.


Red is the new black om du frågar Matilda.
Foto: Mattias Hargin
Varför har det gått så bra?
– Jag kom in i ett bra flyt från början. Man kommer in i det som i all typ av tävling, helt plötsligt hittar man någon nyckel som man inte vet vad det är men som gör att det funkar. Sedan har jag blivit bättre på att reka linjer som passar mig och blivit stabilare. Risken då är väl att man inte laddar på tillräckligt men det har gått bra.

Den stabila körningen i FWQ-touren ledde till att hon redan i år fick testa FWT-touren. Och wildcardet Matilda visade direkt att hon är redo för fintouren, i Fieberbrunn blev hon tvåa och i finalen i Verbier vann hon.

Hur tänkte du inför debuten i FWT, i Fieberbrunn?
– Jag tänkte att jag bara skulle testa det, jag hade inget att förlora och jag var redan klar för nästa år. Det var mycket nytt, kanske inte själva tävlingsfacet men däremot allt runtomkring, allt med media och att det är en helikopter som hovrar över en och filmar allting, det är så mycket större. Men det känns väldigt skönt att jag fick åka, nu vet man hur det funkar inför nästa säsong.

Med ett eget pressat tävlingsschema har pojkvännen Mattias Hargin inte kunnat vara på plats för att stötta Matilda under tävlingarna men han har följt några av dem via livesändningarna. Under finalen i Verbier hade han möjlighet att vara på plats men då valde han istället att stanna hemma i Engelberg.
– Jag tänkte att det hade gått så bra innan i vinter, när jag inte hade varit med, så det var onödigt att bryta en vinnande trend. Och det blev ju bra så jag behövdes inte. Men det hade varit kul att se, jag har aldrig sett det live. Sedan var det väldigt bra åkning i Engelberg då…


Matilda var nöjd bara med att få chansen att tävla i FWT-finalen i Verbier. Men Mattias trodde på henne, med all rätt.
Foto: freerideworldtour.com

Var du förvånad över att hon vann i Verbier, Mattias?
– Nej, eller både och. Det är så mycket som händer i Verbier men om man sätter ett bra åk så är det möjligt att vinna. Jag sa det innan att det inte är så många som åker bättre än dig men det är andra som har varit med tidigare och vet hur det är. Men om man åker bra och sätter ett åk så har man möjlighet att vinna, sedan är det svårt att gå in med den inställningen. Så förvånad är jag inte.

Den seriösare satsningen på friåkningen inleddes med att Matilda för ett drygt år sedan sa upp sig från Ski Lodge Engelberg.
– Jag visste inte hur den här vintern skulle bli. Jag slutade på Ski Lodge efter tre år som hotellchef där. Jag ville testa att åka lite mer skidor, det hade ändå gått hyfsat säsongen innan. Men framförallt kände jag att det var dags att jobbmässigt byta miljö för jag hade gjort det där i tre år, under en period där lodgen verkligen växte och etablerades, men kände att nu var det på väg in i en annan fas där både jag och lodgen behövde något nytt så jag slutade och började istället att leta konsultuppdrag. Vi har ju en livsstil där man inte vill vara låst till en plats eller ett jobb, så för mig passade det bra.


Matilda en fin dag i Engelberg, som är basen för paret.
Foto: Mattias Hargin
Men Engelberg är fortfarande basen för paret och det är där Matilda lagt grunden till framgångarna.
– Det är väldigt fostrande att åka i Engelberg, det är stora åk som man kan köra ganska snabbt, och Matilda är bra på att bränna på. Många andra åker mindre ställen, med kortare åk, men på tävling är det viktigt att kunna bränna på och ha kontroll på det. Många hoppar bra men däremellan bränner de inte på och åker lika bra skidor, säger Mattias.

Matilda åkte till den hajpade alporten som utbytesstudent för fyra vintrar sedan och har blivit kvar. Lika länge har det fungerat som Mattias vattenhål mellan alla världscupstävlingar.
– Det ligger ju ganska bra för det är verkligen centralt i Alperna, nära till motorvägen och nära till Zürich flygplats så det är smidigt för båda, säger Matilda.

– Vi har ju båda rest runt rätt mycket i Alperna men vi har faktiskt fortfarande inte hittat en bättre ort för friåkning. Allt är så lättillgängligt och så är det kul för att det hänger så mycket bra åkare där, många har det som bas på något sätt, säger Mattias.

Framgången i FWT öppnade direkt nya dörrar för Matilda, en av dem ledde till Haines i Alaska där hon i våras skidfilmsdebuterade och filmade till vinterns rulle Shades of Winter.
– Det är någonstans en skidåkares dröm, att se de där bergen och åka spines som man bara sett på skidfilm innan. Efter Verbier fick jag frågan av en annan teamåkare på Peak som heter Sandra (Lahnsteiner), om jag ville hänga på henne till Alaska. Det finns inte ett nej på den frågan, så jag hakade på tillsammans med Lorraine Huber som jag kört tillsammans med på touren.


Ett av facen Matilda körde under filmresan till Haines, Alaska.
Foto: Matilda Rapaport

Efter en stressig start – biljetterna bokades bara en vecka i förväg – flöt det på bra väl på plats.
– Vi visste inte så mycket om det innan, ingen av oss hade varit där, men som tur var hittade vi en österrikisk guide där. Han tog oss under sina vingar och gjorde vår resa så lyckad som den blev. Sedan hade vi mycket flyt med vädret. Vi hade bara femton flygbara dagar och i efterhand har vi förstått att det är relativt lite. Man hör skräckhistorier om folk som varit där en månad och får två dagar. Det måste vara bra väder, och sedan ska det ju gärna bra snö och vara ospårat också. När vi kom började det snöa och sedan snöade det i fem-sex dagar så vi satt bara och väntade. Sedan sprack det upp och då hade vi fyra riktigt bra dagar i rad när vi filmade rätt mycket. Sedan snöade det igen och sedan hade vi en femte dag innan vi flög hem. Det var sjukt lärorikt att se de där bergen, jag vill jättegärna åka tillbaka. Det var verkligen en häftig resa.

Utöver Alaska har Matilda även filmat i Engelberg och Andermatt bland annat. En trailer har släppts och premiären av fullängdaren kommer skedde på IF3-festivalerna nyligen.
– Man är alltid självkritisk när man ser materialet men det blir nog jättebra.


Matilda har liksom Mattias en alpinbakgrund. De träffades när de gick i samma klass på skidgymnasiet i Järpen. Medan Mattias nådde alpina framgångar la Matilda ner den alpina karriären för att satsa på en “vanlig” karriär. Men tävlingssuget kom tillbaka. 2007 körde hon sin första friåkningstävling, NM i Riksgränsen. Två år senare kom hon tvåa bakom Stina Jakobsson på samma tävling.

Hade du satsat så hårt på tävlingsbiten om du inte hade träffat Mattias tror du?
– Nej, det hade jag inte.  Jag hade nog antagligen racat till jag slutade gymnasiet och sedan lagt av. Men det är också tack vare hans systrar. Det är de som har fått in mig på det och framförallt Jeanette som körde jättelångt innan jag började, så de har varit en väldigt stor inspirationskälla. När jag har åkt med dem och sett hur de tävlar har jag känt att det där vill jag också göra.

Vad har ni lärt er av varandra när det kommer till skidåkning?
– Jag lär mig supermycket av Mattias både mentalt, vi har ju tävlat båda två sedan vi var små och Mattias har alltid haft en cool inställning och starkt psyke som jag kan bli väldigt inspirerad av. Sedan åkmässigt, nu kanske jag låter kaxig men Mattias skulle kunna hävda sig riktigt bra på världstouren. Även om jag åker med andra som åker på världstouren så tycker jag att han är en av de bästa som jag någonsin har åkt med. Klart att det utvecklar en.
 


Den dagen Mattias avrundar sin alpina karriär är han inte främmande för att satsa på friåkningen.

Kommer du att lyckas locka över honom till friåkningstouren då?
– Jag vet inte, inte så länge du kör alpint tror jag. Dels krockar det, sedan är det ju lite större risker om du ska ladda på och alpint är ändå hans huvudsakliga uppgift, men efteråt kanske.

– Kanske, det skulle vara kul att göra någon tävling, fortsätter Mattias. Men nu när kvaltouren blir större är det svårt att hinna köra kvaltävlingar och ofta krockar det, svårt att göra båda. Jag fokuserar på det alpina nu i alla fall. Det hade varit kul att få ett wildcard till Verbier men det är väl inte det enklaste att få.

Medan Matilda laddar för debutsäsongen i FWT har Mattias ett OS-år att se fram emot.

Hur mycket hinner ni ses under vinterhalvåret?
– Det blir ändå en del. Man tar sig snabbt till Engelberg, har man två dagar ledigt och är i krokarna kan man bara ta bilen så jag tycker vi ses ganska mycket. Men ett vanligt par kanske inte skulle tycka att vi ses så ofta. Nu kanske det blir lite mindre när Matilda också ska vara iväg mycket i vinter men båda gör roliga saker så det funkar, säger Mattias.

– Det är nog svårare om det bara skulle vara en som var iväg hela tiden och den andra bara var hemma. Sedan har vi ju hela sommaren ihop och en stor del av hösten är man inte borta lika mycket heller så det kompenseras av att vi kan hänga väldigt mycket andra halvan av året, säger Matilda.


Mattias och framförallt hans systrar Jeanette och Christine har betytt mycket för Matildas utveckling på berget.
Foto: Mattias Hargin

Hade det funkat att vara ihop med någon som var helt ointresserad av skidåkning?
– Det är nog ganska svårt i och med att man är borta så mycket. Det är ju kul om man hittar någon som har samma intressen, säger Mattias.

– Många par vi känner åker skidor båda två men kanske inte ihop för att det inte funkar, men det är nog bra om båda gillar att vara i den miljön i alla fall, säger Matilda.

De hoppas kunna hålla igång sina aktiva karriärer ett bra tag till, sedan vill de vara kvar i branschen på ett eller annat sätt. Lägenheten i Engelberg planerar de att ha kvar så vinterhalvåret kommer de att spendera där även framöver.
– Jag och tre av våra gemensamma kompisar har precis lanserat Explore your passion, som är en rekryteringssajt för säsongspersonal, som en plattform som Linkedin där du kan ha en profil och uppdatera den istället för att skicka cv:n överallt. I och med att jag jobbade med rekryteringen av säsongspersonal till Ski Lodge i tre år så såg jag rätt många utmaningar att hitta bra folk, säger Matilda.

Text: Fredrik Tacacho
Foto: Mattias Hargin, Matilda Rapaport, Wille Lindberg
Ta del av skidtester, resereportage, tävlingar och nyheter via vårt nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.
13 kommentarer Kommentara