Borgastaven – ett stycke skidhistoria av bambu
Freeride har besökt verkstaden i Borgafjäll där den unika Borgastaven tillverkas – en stav som bär på ett rågat mått skidhistoria, och som produceras av en väl utvald indisk bambu.
I Borgafjäll finns inte bara midjepuder och iögonfallande fjäll. Här tillverkas också ett stycke unika (och historiska) stavar vid namn Borgastaven. Tillverkningen sker högst lokalt inne på Borgagården som ligger i direkt anknytning till skidbackarna i Borgafjäll.
Stavar av bambu är visserligen inte unikt men tillverkningen, tillvägagångssättet, och dess historia sticker sannerligen ut från mängden. Vi har träffat Joakim Engwall som tillverkat stavar sedan november 2021.
– Detta är ett resultat av pandemin, vi behövde helt enkelt utöka vår ordinarie verksamhet för att ta oss igenom dessa kristider. Men vi eftersträvar ingen massproduktion utan värnar om hantverket… varje stav ska vara unik, förklarar Jocke, som han oftast kallas.
Låt oss gå igenom detta hantverk från grunden. Allt startar med att huvudingrediensen levereras från Indien – Calcuttabambun, eller Dendrocalamus strictus som den egentligen heter. Denna bambusort skiljer sig något åt från Tonkinbambu (Pseudosasa amabilis) som sannolikt är den vanligaste bambun som används i stavtillverkning av andra tillverkare världen över.
Calcuttabambun har tätare avstånd mellan ledknutarna i jämförelse med Tonkinbambun, men den största och mest avgörande skillnaden är att Calcuttabambun är helt solid till skillnad från Tonkinbambun som är ihålig. Detta ger förstås en starkare stav i slutändan och det är en av anledningarna till att just denna bambusort används till stavarna som tillverkas i Borgafjäll.
Även om vikten blir något högre till följd av den solida kärnan så vägs det upp/ned av att pinnarna i regel är smalare (i jämförelse med annan bambu) och mer stavliknande från grunden, med en avsmalnande form, vilket håller ned vikten.
Nåväl, efter att bambun väl är på plats i Borgafjäll så gäller det att hitta två pinnar som matchar varandra för att bli ett bra stavpar. Eftersom bambu är ett naturligt material så skiljer sig tjocklek och vikt något åt.
Efter att bambun kapats till vald längd så monteras grip – det vill säga den greppiga tejpen som sitter under handtaget som efterfrågas av många som går på tur.
– Gripen värms på, då krymper den suger åt så att den sitter fast på bambun, förklarar Jocke.
Sedan monteras handtag på staven, färg väljer kunden själv, och därefter printas Borgastavens logga med laser. Vill kunden ha ett signum på staven så kan det också graveras med laser, allt är custom made.
– Kunden väljer längd, färg och eventuell design själv. Alla stavar görs efter beställning, och därför går det att få en stav utanför standardlängderna, till exempel 122 centimeter.
Innan den övre delen av staven är komplett så monteras handremmar av läder på handtagen. Därefter slipas den nedre delen av bambupinnen ned för att passa den spetsiga aluminiumhylsan som utgör stavens spets och som också håller fast trugan på staven.
– Vi har även gummipluttar som går att montera på staven så att de går att använda som gångstavar för vandring och liknande under sommaren.
Slutligen så behandlas stavarna med linoljevax som ger en skyddande hinna mot fukt. Även läderremmarna behandlas med linoljevax samt läderolja innan stavarna är färdiga att levereras till kund.
Dessa stavar är byggda på ett sätt som gör att det går att byta ut samtliga delar, inklusive bambupinnen, vilket i praktiken innebär att det går att förlänga stavarna, exempelvis i takt med att barnen växer eller om staven skulle gå av.
Tillverkningen sker hantverksmässigt av Jocke själv i verkstaden på Borgagården och den lokala och genuina anknytning är viktig även om allt material inte går att tillverka lokalt.
Läderremmarna beställs från Sala och metallen som remmen fästes i tillverkas av spillplåt i Uppsala. Aluminiumhylsorna på stavens nedre del görs i Gnosjö medan truga och handtag levereras av ett slovenskt familjeföretag. Och själva bambun odlas, skördas, och skickas från Indien.
Fabian Rimfors – historisk ättling
Nåja, låt oss åka nedåt i landet, närmare bestämt till Österlen. Det är nämligen så att bambun som används till stavtillverkningen i Norrlands inland faktiskt mellanlandar i Skåne innan den levereras till verkstaden i Borgagården.
Här huserar en annan stavkonstruktör vid Fabian Rimfors. Låter namnet bekant? Det beror på att detta är en ättling till skidpionjären Olle Rimfors.
– Olle är min gammelmorfar, förklarar Fabian, som också befinner sig i Borgafjäll för stunden när vi besöker stavverkstaden.
Olle Rimfors är i sig ett stycke skidhistoria som knappast ryms i denna artikel, men kortfattat så introducerade han utförsåkningen i Sverige 1934 genom boken På skidor i Alperna och han har också i allra högsta grad bidragit till skidutrustningens utveckling med så väl bindningar, skidor, valla och inte minst – stavar av bambu.
Fabian Rimfors har gått i sin gammelmorfars fotspår och tillverkar också egna bambustavar som går under det självklara namnet – Rimfors.
Intressant. Men vad har det med Borgafjäll och deras stavar att göra? Jo, det är nämligen Fabian Rimfors som agerar spindeln i nätet i detta världsomfattande stavprojekt. Han sköter all kontakt och logistik kring den indiska bambun och har också personligen utvecklat hårdvara till stavarna som exempelvis aluminiumhylsorna längst ned på staven.
Så när bambun kommer skickar Fabian en tredjedel av pinnarna till Borgafjäll, en tredjedel behåller han själv till Rimforsstavarna och den sista tredjedelen skickas vidare till andra stavtillverkare utanför Sveriges gränser. Totalt är de fem olika företag som delar på bambuskörden som Fabian Rimfors fördelar ut.
– Det är svårt att få tag på bra bambu. Jag använde tidigare Tonkinbambu men bytte nyligen till Calcuttabambu när jag hittade en bra leverantör. Den bambun är väldigt stark och används vanligtvis till byggnadsställningar och liknande.
– Vi får boka en del av skörden och i princip alla pinnar som levereras går att använda, till skillnad från den gamla bambun där en stor del av leveransen gick till spillo pågrund av att pinnarna var för tjocka, böjda eller liknande.
Rent praktiskt är alltså Rimforsstavarna tillverkade på samma sätt som Borgastavarna, bortsett från att de använder återvunnen polypropylen istället för läderremmar. Och det är under en resa till Borgafjäll som Fabian och Jockes vägar möttes och ett frö till vad som idag är Borgastaven såddes.
Tack Olle, tack Fabian och tack Jocke för att ni har och fortsätter att driva utvecklingen kring något så basalt som – en stav.
