Lodjurets nya störtkruka

Lokatt Helmets är ett nytt svenskt hjälmmärke på väg ut på marknaden. Genom att skapa en produkt för att minimera den negativa inverkan på miljön, så hoppas Lokatt kunna konkurrera med andra mer etablerade hjälmtillverkare. Vi pratade med en av grundarna till vildkattens nya huvudbonad.

Under hösten har namnet Lokatt Helmets dykt upp i diverse sociala flöden. Ganska snabbt räknar man ut att det handlar om något så ovanligt som ett nytt, svenskt hjälmmärke. Jämfört med andra typer av utrustning, finns det relativt få företag i branschen som har skid- och snowboardhjälmar som huvudprodukt. Och än mindre är det såklart i Sverige.

När det uppdagas att det även finns en genomgående miljöprofil, så blir det om möjligt ännu mer intressant. Jag ringer upp Rickard Croy, som läser KTH’s masterprogram Integrerad Produktdesign, och är en av fem grundare till Lokatt Helmets, för att fråga vad det här är för projekt egentligen:
– Vi är alla snöpeppade ingenjörer från olika delar av Sverige som går sista året på KTH. Vår största gemensamma nämnare är nog att vi brinner för miljöfrågan och att glida ner för snöklädda berg. Nu under hösten har vi läst en projektkurs på 22,5 hp där det vanliga är att man jobbar med produktutveckling åt något av de företag som besöker skolan. Men vi ville göra någonting själva så vi bestämde oss för att ta den svåra vägen, berättar Rickar Croy.

Den svåra vägen är ett ypperligt sätt att beskriva Lokatt på kommer jag fram till efter min långa pratstund med Rickard. Det är ett mastodontprojekt, med till synes oändligt mycket arbete:
– Vi tyckte att det är galet hur vi, år 2017, fortfarande tillverkar hjälmar i nästan enbart fossilbaserade material. En hjälm är trots allt en förbrukningsvara och den bör tillverkas så miljövänligt det bara går. Det bör allt annat också, men vi börjar med hjälmar för att det är svårast. Kan man göra hjälmar miljövänliga så är det ett bevis på att man kan göra väldigt många andra produkter miljövänliga också, säger Rickard Croy.

Rickard Croy berättar om hur de kom fram till idén i somras, under ett makrillfiske på västkusten. De hade läst något om hur forskare utvunnit nanocellulosa från träd, vilket hade extremt starka hållfasthetsegenskaper, liknande bland annat kevlar:
– Vad kan vi använda det till? Cykelhjälmar var det första vi tänkte, men i och med att vi alla är intresserade av berg och snösport, så låg den typen av hjälmar närmare hjärtat. Det visade sig att arbetet med just nanocellolusa fortfarande var på forskningsstadiet. Men idén om en miljövänlig hjälm var något vi verkligen ville jobba vidare med, säger Rickard Croy.

Det följdes upp med groteska mängder jobb, alltså jobb med hjälmarna makrillarna gick relativt snabbt att rensa. Mest tid har studenterna lagt på att hitta och testa lämpliga material, samt etablera det nätverk som krävs för att dra igång en produktion. Målet är att få fram en hjälm som i alla led gör ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Från att materialen framställs, till tillverkning av hjälm, försäljning och slutligen återvinning. Rickard Croy har skruvat på sin dygnsrytm i detta:
– Jag har dygnat fler gånger än jag kan komma ihåg senaste månaderna. Jag tror det beror mycket på att vi verkligen tror på idén, och verkligen vill påverka omvärlden på riktigt, men det kan också ha att göra med ett ohälsosamt högt kaffeintag. Skämt åsido, generellt är det lättare att jobba hårt om passionen finns där, och om man känner att det finns ett högre syfte. Det vi har lagt ner mest jobb på, är hitta rätt material. Det ska inte bara ha de egenskaper vi söker, det ska också vara odlat, förädlat och transporterat på rätt sätt. Att hitta rätt där är oerhört svårt, och det kräver rätt samarbete med leverantörer och partners. Sen jobbar vi även stenhårt på att prata med kunder om vad dom vill ha och hur vi kan tillverka den bästa tänkbara hjälmen för dem. Det hjälper liksom inte om vi gör världens mest miljövänliga hjälm om ingen vill ha den på sig, säger Rickard Croy. 

Miljötänket är det som genomsyrar hela verksamheten, men det ska inte finnas några kompromisser. Säkerhet och design är viktigt. Bara för att en produkt är miljövänlig, ska den inte vara av sämre kvalitet, menar Rickard Croy:
– Vi vill visa att det går. Det finns en känsla idag av att om en produkt är miljövänlig, så är det någon annan egenskap som är sämre. Det kan vara stryktålighet, design eller någonting liknande. Så behöver det inte vara, och det vill vi bevisa med vår produkt. Miljövänlighet, utan kompromisser. Vi vill revolutionera hjälmindustrin, och vi hoppas såklart att alla andra aktörer ska följa vårt exempel, säger Rickard Croy.

 

Jag ber Rickard förklara mer ingående om hur man bygger en hjälm, och hur deras hjälm faktiskt skiljer sig. Är det en hjälm av trä? Det visar sig att det blir både ja och nej på den frågan:
– Fibrerna i biokompositen vi utvecklar och testar är biologiska. De kan till exempel komma från hampa, lin, eller bambu. De lamineras ihop med en epoxi som består av drygt hälften biologiska ingredienser. Sen härdas det under värme och tryck, och vi får ett riktigt starkt material som blir hjälmens skal. Just epoxi är den del där det har varit svårast att hitta något som både passar för vår produktion och är 100% biobaserat. Vi använder det bästa vi kan få tag på just nu, men letar med ljus och lykta efter en ännu miljövänligare leverantör. Den kraftabsorberande skumplasten innanför skalet tillverkas i en bioskumplast. Den har identiska egenskaper med vanlig skumplast, så det finns egentligen ingen anledning att inte använda den istället. Råmaterialet är visserligen tre gånger dyrare, men det är en så liten del av hjälmens totala kostnad att det inte riktigt spelar någon roll, säger Rickard Croy.

Även om hjälmen inte är gjord av växtmaterial, så är de flesta materialen i sig gjorda av råmaterial från växtdelar. Som att en ulltröja inte är gjord av får, utan sydd av bearbetat ulltyg. I övrigt finns det några delar i hjälmen som är tillverkade av återvunnen nylon, merinoull och någon detalj i metall. På sin hemsida skriver Lokatt själva att nuvarande hjälm har ca 12% dinosaurier i sig, det vill säga fossila material.

Är hjälmens material bionedbrytbart?
– Hjälmen består som alla andra hjälmar av många olika material för att kunna tillgodose både säkerhetskrav och komfort utan att kompromissa i miljöfrågan. Skumplasten som hjälmens insida är tillverkad av är biologiskt nedbrytbar under kontrollerade former. Det vill säga att den bryts inte ner om du lägger hjälmen ute i snön en månad och du ska heller inte lägga den i kompostlådan hemma. Men i en kontrollerad miljö med rätt syrehalt, tillsatta enzymer samt rätt temperatur så är denna del av hjälmen biologiskt nedbrytbar. Andra delar av hjälmen är inte biologiskt nedbrytbara utan endast återvinningsbara och i vissa fall ”ner”-vinningsbara, så kallad downcyclable. Vilket betyder att du inte får ett lika starkt material när du återvinner det, men materialet är fortfarande bra nog för att användas i andra mindre prestationskrävande applikationer än skidhjälmar, berättar Rickard Croy. 

Massa massa jobb och sena dygn, men glad medarbetare på Lokatt Helmets ändå. 

Är det viktigast för miljön att innehållet är biobaserat eller är det lika viktigt att själva produkten är bionedbrytbar eller möjlig att återvinna?
– Det är i de allra flesta fall mycket mer miljövänligt att kunna återvinna dessa materialen än att biologiskt bryta ner dem och sen utvinna nya från biologisk råvara, vilket har att göra med att det går åt mycket mindre energi att återvinna denna typen av material än att skapa nytt. I stort handlar det om att analysera hela materialets livscykel, från råvarans ursprung, till produkt, och slutligen hur det kan återanvändas för att den energimängd och miljöpåverkan, som gick åt att tillverka materialet, utslaget på materialets livslängd ska bli så liten som möjligt. Ju mer man grottar ner sig i livscykelanalyser desto mer komplicerat blir det, till det tillkommer frågor som transportmedel, avstånd, produktionsmetoder, vilket energislag som används vid produktion, distributionskanaler och så vidare. Vi kan göra väldigt stora miljövinster bara på att försöka producera hjälmarna nära den marknad där de är tänkta att säljas.

Sverige är känt för att vara i framkant när det gäller ingenjörskonst, design och säkerhet, något som skapar stora förväntningar på Lokatt. En tung roll att axla:
– Det känns bara riktigt fett att försöka leva upp till de förväntningarna faktiskt. Vi är alla ingenjörer med lite spridda kompetenser, och det är häftigt att få kombinera allas kunskap till något som både skyddar miljö och människor. Vi är inspirerade av just det svenska och skandinaviska i vårt koncept och i vår design. Det ska kännas att det är en nordisk hjälm. Avskalat och enkelt, med superb funktion och kvalitet. Hjälmen ska finnas där och göra sitt jobb, utan att man märker av den för mycket. Samtidigt ska man se att det är en Lokatt-hjälm, säger Rickard Croy.

Har hjälmen samma säkerhets som MIPS?
– Mips är en patenterad lösning för att minska rotationskrafter och vi är högst intresserade av att licensera deras system och använda det i våra produkter, berättar Rickard Croy.

Rickard vill inte nämna någon exakt prisuppgift, men indikerar att när hjälmen når marknaden så är ett pris i det övre segmentet bland högpresterande freeridehjälmar att räkna med.

Vi pratar vidare om marknader och finansiering. Om hur hjälmar testas och hur industrin kanske är på väg mot en tuffare standard jämfört med de ganska låga krav dagens CE-märkning har. Innan jag lägger på säger Rickard Croy att han går att nå dygnet runt de närmsta fyra dagarna om det skulle vara något mer. Den svåra vägen var det.

Text: Gustav Corin